Kär 701 som han ofta skadar genom att äta sig in i de inre bladen. Kållandsö, ö i s. Vänern. På K. ligger Läckö slott. Kålrabbi, se Kål. Kålröta, se Bakterios. Kålvivlar kallas åtskilliga arter av vivelsläktet (Ceutorhynchus) bland skalbaggarna. Kålvivlar lever på kålartade växter. Särskilt är k å 1 g all-vi v e 1 n (C. pleurostigma) känd på grund av de gallartade bildningar dess larver åstadkommer kring rothalsen på kål, rovor, raps m.fl. korsblomstriga växter. De angripna plantorna bör upptas och förstöras. innan larverna lämnat gallknölarna. Kår'sotjåkko, fjällmassiv i nv. Lappland, 1 720 m över havet. Kåsa, namn på en del forntida dryckeskärl i Sverige. Kåseberga, fiskeläge 15 km ö. om Ystad. Här finns Sveriges största skeppssättning, 67 m lång och 19 m bred. Kåseri', lätt samspråk; kortare föredrag el. tidningsuppsats, hållen i elegant skämtsam och kvick ton. — K å s e' r a, småprata på ett roande sätt över ett och annat. — K å s ö' r, författare av tidnings-kåserier; person, som gör roande och smålustiga skildringar. — K å s ö' s, liten soffa. Kåta, ett slags tält, använt som boning av lappar. K. kan vara såväl flyttbar som fast. Kå'totiåkko, fiällmassiv i n. Lappland, 25 km s. om Abisko. 2 030 m ö.h. Kägelspel, ett spel med käglor och klot, som spelas på en kägelbana (21—24 m). T Sverige används vanligen 9 käglor, uppställda med ”kungen”, en med krona försedd kägla, i mitten. För spelaren gäller i allmänhet att från ena ändan av banan med klotet slå ned så många käglor som möjligt. F.ö. finns en mångfald olika regler i olika länder. Kägkholm. gods i Närke med ruiner av ett slott som tillhört Magnus Gabriel De 1a Gardie. Käkhåla, ett slemhinneklätt hålrum i vardera överkäksbenet. K. är ibland säte för inflammationer. Käk'isalmi, se Keksholm. Kälkborgare, beteckning för en genomsnittsmänniska med inskränkta synpunkter och utan allmänna intressen. K. är egentligen medborgare i Kälkestad, som i 1800-t:s litteratur motsvarade vår tids Grönköping. Källor bildas, där det i jordlager el. berggrund cirkulerande grundvattnet träder fram mera rikligt i jordvtan. Kälkkaft. se Skatt. Källö-Knipplan, municinalsamhälle i Göteborgs o. Bohus län. 651 inv. 1955. Kämnagravar, ibland använd benämning på sten-sättningar, vilka utgör lämningar av förhistoriska hus. K. förekommer särskilt på Gotland och Öland. Kämnalekar, namn på idrottsövningar bland de gamla skandinaverna. — Kämpaspel, benämning på de riddarspel el. karuseller (se Karusell), vilka förekom vid svenska hovet på 1600-t. Kängurudiuren tillhör familjen Macropodinae inom däggdjursordningen pungdjur. De har litet huvud, svaga framben och mycket kraftiga bakben, avsedda för hopp. En jättekänguru kan ta 10 m i språnget. Svansen lång. När djuren sitter, stöder de på bakbenen och svansen som på en trefot. Vid språnget används svansen som balanserstav. Hit hör bl.a. jättekänguru (Mac'ropus gigan'teus), trädkänguru (Dendrolagus ursinus). klippkänguru (Petrogale penicillata). kängururåtta (Potorous tridactylus), alla från Australien el. Nya Guinea och Tasmanien. Känguruön är belägen vid inloppet till Adelaide i Australien. Jättekänguru. Känn dig själv, se Gnothi seauton. Känsel betecknar vanligen hudens beröringssinne men används ibland även som beteckning för alla hudsinnena. I huden finns nämligen nervändorgan, som vid retning ger beröringsförnimmelse. Andra nervändorgan ger vid retning smärtförnimmelse, respektive köld- och värmeförnimmelse. Dessa organ ligger olika tätt på olika delar av kroppen. På läppar och fingerspetsar är avståndet mellan dem minre än en mm, på ryggen uppgår avståndet till flera cm. I mellanrummet är huden okänslig. Känsö, karantänsplats på en ö i Bohuslän; numera nedlagd. Käpp'i, styv militär huvudbonad av läder, överdragen med tyg. Käpplingeholmen, äldre benämning på Blasiehol-men*. Kärande kallas den person, som anhängiggör en rättegång för att få ett visst anspråk fastslaget. Käringön, municipalsamhälle på en ö utanför Orust, Bohuslän. 269 inv. 1955. Fiskeläge, badort. Kärleksdomstolar, se Cour d’amour. Kärleksört, art av släktet Sedum*. Kärlkryptoga'mer, kallas ibland ormbunksväx-terna, emedan de liksom fanerogamerna har kärlsträngar. Andra kryptogamer saknar kärlsträngar. Kärlsträng är ledande cell vävnad uti växternas stam och blad. Hos de senare kallas K. också ”nerver”. K. består av bastdel och veddel; i den förra leds kolhydrater och äggviteämnen, i den senare vattenlösningar av ämnen, upptagna ur jorden. K:s fördelning och placering hos växterna skiftar. Hos vissa vattenväxter och alla lägre växter, mossor, alger och svampar, finns inga kärlsträngar. Kärnan, se Hälsingborg. Kärnfysik, det område av fysiken som särskilt sysslar med atomkärnans byggnad och förhållanden. Denna del av fysiken har genom atombomben fått mycket stor betydelse. På grund av det militära intresset har framstegen blivit i viss mån hemligstämplade. Ur praktisk synpunkt är det viktigt att den massa som finns i atomkärnorna och som utgör atomens huvudsakliga massa under vissa former kan övergå till energi. Man har sagt att K:s viktigaste ekvation är den av Einstein angivna E — mc2, där E är den energi som alstras och m den massa som förbrukas samt c ljusets hastighet. Den energimängd som massan kan ge upphov till är med andra ord oerhört stor. Kärnsvampar, beteckning för ascomyceter, som har sluten fruktkropp. Känften, provins i Österrike, belägen kring Dra-vas övre lopp.