7T3 delade sig under medeltiden. Jfr Mistral. Den nordliga dialekten kallas langue d’oil. Languedoc [laqgdåk'], landskap i sö. Frankrike mellan Garonne, Rhöne och Medelhavet. Languedoc-kanalen [laqdåk'], el. Canal du Midi, kanal i s. Frankrike, tillsammans med floden Garonne förenande Atlanten med Medelhavet. Kanalen, som är 241 km lång, börjar vid staden Toulouse och utmynnar i sjön Thau nära staden Cette vid Medelhavet. L. byggdes 1666—80. Langue d’oil [lag dåill'], se Langue d’oc. Langusf (Palinu'rus vulgaTis), ett stort kräftdjur, påminnande om hummern; fiskas särskilt i Medelhavet. Lanita'1, konstull, framställd av kasein, som erhålls ur mjölk. Metoden är uppfunnen av den italienske kemisten A. Ferretti. Lanna, industrisamhälle i mellersta Närke. Kalk-stensbrott. Lann'er, Joseph, 1801—43, österrikisk kompositör, den moderna wienervalsens skapare och föregångare till J. Strauss d.ä. Lannes [lann'], J., 1769—1809, hertig av Monte-bello, marskalk av Frankrike, ådagalade under Na-poleons fälttåg en glänsande tapperhet. LanolFn består av ullfett (75 %) och vatten och används i hudvårdspreparat m.m. Lans, ett från äldsta tider använt rytterivapen, som närmast motsvarar spjutet för fotfolket. Lansbury [læns'böri], George, 1859—1940, engelsk politiker, ursprungligen kontorist, 1914—22 utgivare av Daily Herald. 1929—31 var L. minister för offentliga arbeten i MacDonalds ministär. Därefter blev han efter MacDonald ledare för Labour Party till 1935, då han avgick, emedan han som pacifist ej delade majoritetens aktiva inställning till det italiensk-abessinska kriget. Lansdowne [læns'daon], H. C., femte markis av L., 1845—1927. L. var vicekonung i Indien 1888— 93, utrikesminister 1900—05 och minister utan portfölj 1915—16 i Asquiths ministär. År 1917 förordade han en samförståndsfred, vilket gjorde honom mycket impopulär i England. Lanse'ra, införa (t.ex. ett mod), sätta igång, göra känd. Lansett', en tunn, platt kniv. Lansettfisk. 1. Ryggmärg. 2. Korda. 3. Mun. 4. Gältarm. 5. Lever. 6. Analöppning. Lansett'fisken (Amphiox'us lanceola'tus), ett fisk-liknande djur, som anses vara lägst stående av alla verkliga ryggradsdjur. Särskilt avsatt huvud saknas; likaså pariga extremiteter. Kroppen är segmente-rad, långsträckt, lansettformig. Munöppningen omges av korta utskott, cirrer, och främre delen av tarmen utgör en s.k. gältarm, försedd med talrika gälspringor. Djurets skelett är ytterst primitivt och bindvävsartat. Hjärta saknas, men vissa blodkärl är i stället pulserande. Blodkropparna är färglösa. L. förekommer i Medelhavet och Nordsjön, även vid vår västkust. Lansiä'r, lanciär. — 1. Ryttare med lans. Ordet L. ingår i namn på en del regementen. — 2. L.-kadrilj, en kontradans, populär i slutet på 1800-t. Lansorm (BothTops lanceola'tus) är nära släkt med skallerormarna men saknar skallra. L. och närstående arter är mycket giftiga och förekommer Lan framför allt i Västindien, där de utgör en landsplåga. Lanta'n, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken La. Atomvikt 139. Atomnummer 57. Smältpunkt 826°. Lantarbetarbostadslån och -bidrag, se Bostadspolitik. Lantarbetstidslagen, se Arbetslagstiftning. Lantbruksakademien ombildades 1955 till Skogs-och lantbruksakademien. Den består av 210 inhemska och 75 utländska ledamöter samt 15 hedersledamöter. Till L. hör ett lantbruksmuseum och ett lantbruksbibliotek. L. utger Kungl. L:s handlingar och en tidskrift. Lantbruksförbund, Sveriges, se Kooperationen. Lantbrukshögskolan vid Ultuna, Uppsala, började sin verksamhet 1932 i förutvarande lantbruksinstitutets lokaler och invigdes 1935. För inträde fordras studentexamen eller genomgången specialkurs vid Hvilans folkhögskola samt jordbruksprak-tik. Vid L. avläggs agronomexamen samt agronomie licentiatexamen. Även disputationsprov kan avläggas vid L. (agronomie doktor). Lantbruksingenjör, tekniskt utbildad, av staten vid lantbruksnämnd anställd person, som skall lämna råd och leda företag angående torrläggning, bevattning etc. Lantbruksinstitut benämndes två högre anstalter för lantbruksundervisning vilka inrättades vid Ultuna 1848 och Alnarp 1862. 1932 skedde en omorganisering vid upprättandet av Lantbrukshögskolan, som övertog institutens högre teoretiska undervisning och förlädes till Ultuna. Institutet på Alnarp omändrades till ett lantbruks-, mejeri- och träd-gårdsinstitut med lägre lantbruksundervisning. Lantbrukskemiska kontrollstationer utför på begäran analyser av åkerjordens sammansättning (markkartering), foder, livsmedel m.m. för jordbrukets räkning samt lämnar upplysningar till främjande av jordbruket. L. är fem till antalet och sorterar under Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. Lantbruksmöte, möte för lantbruksfrågors dryftande. Vanligen är L. förenat med husdjurspremie-ringar, utställning av jordbruksprodukter, redskap o.d. Vid en del L. har anordnats plöjningstävlingar. Allmänna svenska L. har hållits sedan 1846. Sedan 1946 anordnas L. av hushållningssällskapen utan bestämt tidsschema. Lantbruksnämnd finns i varje län och har som viktigaste uppgifter att arbeta för jordbrukets rationalisering, övervaka torrläggningsverksamheten, den sociala jordbrukskreditgivningen och efterföljandet av vanhävdslagstiftningen samt lämna för-värvstillstånd. L. består av 7 ledamöter, vilka dels väljs, dels tillsätts av kungl. maj:t. Lantbruksskola, se Lantbruksundervisning. Lantbruksstyrelsen, centralt ämbetsverk under jordbruksdepartementet. L. har till uppgift att verka för utveckling och främjande av lantbruket och dess binäringar. Under L. sorterar bl.a. lantbruksnämnderna, Statens centrala frökontroll-anstalt, Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, hingstdepån vid Flyinge och lantbruksundervis-ningsanstalter utom Lantbrukshögskolan. Enligt 1948 års instruktion består L. av en generaldirektör, som är chef, två överdirektörer och fyra andra ledamöter. Lantbruksundervisning. Den högsta L. meddelas vid Lantbrukshögskolan*. Den lägre L. meddelas vid f.n. sex lantbruksskolor, vilkas undervisning är inriktad på lantbrukets såväl praktiska som teoretiska sidor och där endast genomgången folkskola är inträdesfordran, samt vid ett 50-tal lantmannaskolor, som meddelar huvudsakligen teoretisk undervisning i form av kortare och längre kurser. 23*