Lan Vidare finns för kvinnliga elever lanthushållnings-seminarier (vid Rimforsa i Östergötland och Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala) för utbildande av lärarinnor. Dessutom finns ett 40-tal lant-hushållsskolor av vilka många är förlagda till folkhögskolor. Vid sidan av dessa skolor finns trädgårdsskolor och åtskilliga andra skolor och kurser inom L. för speciella ändamål. Lantdagar, benämning på de tyska republikernas folkrepresentationer före Hitlers tillträde 1933 och efter 1949. Lanterna, lykta, som fartyg i mörker skall föra för att ange kursen el. för att ange sitt läge vid förankring. Under gång förs röd babords-, grön styrbords- och för maskindrivna fartyg vit topplanterna. Enligt internationella bestämmelser 1933 skall L. vara tänd å luftfartyg från solnedgången till soluppgången under flygning och vid förtöjning. LanternFn, taköverbyggnad i form av en lykta, vanligen för insläppandet av ljus uppifrån. Lantförsvarsdepartementet sammanslogs år 1920 med Sjöförsvarsdepartementet till Försvarsdepartementet. Lantgreve, styresman över ett lantgrevskap, en förr i Tyskland direkt under kejsaren sorterande småstat. Hessen-Homburg var det sista lantgrev-skapet. Lanthushållningsseminarium, utbildningsanstalt för lärarinnor vid lanthushållsskolor, finns vid Rimforsa och vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Lanthushållsskola, se Lantbruksundervisning. Lan'tingshausen, J. A. von, 1699—1769, svensk militär av estländsk börd. Under pommerska kriget var L. en tid överbefälhavare och tjänstgjorde sedan som överståthållare i Stockholm. Lantjou el. Lan-chow (Kaolan), stad i den kinesiska provinsen Kansu, belägen vid Hwang-hos övre lopp. Enligt olika uppskattningar 200 000 till 500 000 inv. Lantmannakooperation, se Kooperation. Lantmannapartiet, en 1867 bildad sammanslutning inom andra kammaren, som ursprungligen var starkt konservativt inriktad. Sedermera fick L. i viss mån en mera frisinnad prägel men samtidigt blev dock bondeklassens intressen allt mer ledande för partiets politik. L. arbetade på sparsamhet i statsförvaltningen samt utvidgning av rösträtten till andra kammaren. Folkhögskoleväsendet omhuldades. Grundskatternas avskrivande var ett av partiets önskemål. I försvarsfrågan motsatte sig särskilt en av Ifvarsson ledd grupp länge den allmänna värnpliktens genomförande. Så småningom ingicks en kompromiss, enligt vilken grundskatterna skulle avskrivas och indelningsverket ersättas med värnplikt. I tullfrågan sprängdes partiet 1888 i nya lantmannapartiet, som var utpräglat konservativt och tullvänligt, och gamla lantm an-napartiet, som var frihandelsvänligt. 1895 förenades dessa under det gamla namnet. Sedan 1870-t. var L. andra kammarens starkaste parti. Från 1906 har det varit i minoritet i kammaren. 1912 förenades det med nationella framstegspartiet till lantmanna- och b o r g a r p a r-tiet. Detta leddes till 1913 av Carl Persson i Stal-lerhult. Sedan blev A. Lindman partiledare och partiet sammanslogs 1934 med första kammarens nationella parti till ”riksdagshögern”. Lantmannaskola, se Lantbruksundervisning. Lantmarskalk, namn på ridderskapets och adelns ordförande under de svenska ståndsriksdagarna. Benämningen L. upphörde i och med 1865 års riksdagsordning. I Finland bibehölls benämningen till 1906 års lantdagsordning. Lantmäteri, se Lantmäteristyrelsen. Lantmäteristyrelsen inrättades 1864 och är ett 714 centralt ämbetsverk under jordbruksdepartementet med uppgift att övervaka jorddelningsväsendet och fastighetsregistreringen. Under L. lyder lantmäteri-kontoren, ett för varje län. Föreskrifter om lant-mäteriförrättningar finns i jorddelningslagen, mät-ningsförordningen samt i av L. utdelade föreskrifter. Lantpartiet. — 1. I England var L. (the country party) under Karl II :s regering benämning på de medlemmar av parlamentet, som tog avstånd från konungens politik. De ogillade särskilt Karls katolska sympatier samt hans beroende av Frankrike i utrikespolitiska frågor. Så småningom upphörde benämningen L., och partiet uppgick i whigpartiet. —■ 2. I Sverige upptogs namnet L. av en politisk sammanslutning under frihetstiden, bestående av medlemmar från olika partier. Vid 1760 års riksdag gjordes ett misslyckat försök att störta den dåvarande hattregeringen. Partiet upplöstes redan f.å. L. användes även som namn på adelsoppositionen mot Gustav III. Lantras, beteckning för husdjursras, som ej mera målmedvetet renodlats; motsats kulturras. Lantvärn, i Skandinavien under äldre tider benämning på vapenföra mäns skyldighet till krigstjänst vid fientligt anfall. I en del andra länder finns organiserade L., som består av äldre årsklasser. Jfr Milis. Laokoon och hans söner. Antik skulptur i Vatikanmuseet i Rom. Lao'koon, enligt den grekiska gudasagan en Apollopräst i Troja, vilken varnade trojanerna för den grekiska trähästen. L. blev jämte sina söner dödad av två jätteormar. — Den berömda antika skulpturen Laokoongruppen är utförd av de rhodiska bildhuggarna Agesandros, Polydoros och Atenodoros och är med sin uttrycksfulla rörlighet ett för den sengrekiska konsten typiskt verk. Se fig. Laon [lag], huvudstad och fästning i dep. Aisne, Frankrike, 20 000 inv. Bland L:s många medeltida byggnader märks särskilt den berömda katedralen (från 1100—1200-t.). — 1814 utkämpades vid L. en strid mellan Napoleon I och Blücher.