7J9 tion. L. var upprepade gånger minister, konseljpresident januari 1931—januari 1932, januari—febr. 1932 samt juni 1935—jan. 1936. Han var vidare utrikesminister okt. 1934—maj 1935. 1935 avslöt Laval ett avtal med Ryssland (Sovjetpakten) samt ett avtal med Italien. Vidare uppgjorde han tillsammans med den engelske utrikesministern Hoare en plan att lösa Abessinienkonflikten på Abessiniens bekostnad, vilket väckte stark opposition och medförde att L. måste dra sig tillbaka från politiken jan. 1936. Är 1940 inträdde han emellertid som medlem i ministären Pétain och anses ha spelat en avgörande roll för franska regeringens beslut att ingå vapenvila i stället för att fortsätta kriget från Nordafrika. L. blev samma år v. konseljpresident och utrikesminister och träffade som sådan överenskommelse med Tyskland om samarbete (Mon-toirepolitiken*). Kort tid därefter blev han emellertid avskedad av Pétain. Aug. 1941 blev L. jämte Déat sårad vid ett attentat i Versailles. Efter tysk påtryckning utnämnde Pétain L. till konseljpresident april 1942. Som regeringschef undvek L. till en början en brytning med USA men utvidgade alltmera samarbetet med tyskarna trots opposition från franska folket. Efter de allierades invasion i Frankrike 1944 flydde L. till Tyskland, därefter till Spanien. I juli 1945 flög han till Österrike, där han utlämnades till fransmännen. Fördes sedan till Paris, där han avrättades 1945. La Valetfa, huvudstad på ön Malta i Medelhavet. 19 145 inv. 1953. Universitet, flottstation. Starkt befäst. — Under 2:a världskriget utsattes L. för upprepade intensiva flygraider av tyskar och italienare. La Vallière [valiä'r], Louise, hertiginna de L., 1644—1710, älskarinna åt franske konungen Ludvig XIV. Lavar. T.v. renlav. T.h. snitt genom bålen av en lav: g gonidier, o, m och u hyfer, r roiliknaudc hyfstiängar, som fäster bålen vid underlaget. Skala 200: 1. Lavar är ett slags kryptogamer, där växtkroppen är en dubbelorganism, bestående av små encelliga alger, kring vilka spunnits svamphyfer, vanligen tillhörande säcksvamparnas grupp (Ascomyce'tes). Algcellerna förökar sig genom delningar på vegetativ väg. Svamparna bildar däremot fruktkroppar och därigenom sporer, som för sin vidare utveckling kräver närvaron av en algcell. Vanligen förökar sig dock L. genom soredier, små bålfragment, uppkomna genom pulverisering av vissa partier av lavens ytskikt. L. kan vara busk-, skorp- el. trådlika och förekommer allmänt på stenar, trädens bark etc. Detta samliv mellan alger och svampar utnyttjas speciellt av de senare, som tillgodogör sig algernas assimilationsprodukter, såsom stärkelse etc. Penn^ form av samliv benämns h^lotism- ^nd^st Law den ena av kontrahenterna har nytta av förbindelsen. Vissa i lavarna förekommande lavsyror har funnit användning till framställning av färgämnen. Lavater [lafa'ter], J. K., 1741—1801, schweizisk skald och teolog. L:s mest bekanta arbete behandlar konsten att avläsa en människas karaktär och sinnesbeskaffenhet ur hennes ansikte. Härvidlag sökte L. fastställa vissa regler och uppbygga en sammanhängande lära (fysionomiken). Laveley [lavlä'], E. L. V., 1822—92, belgisk nationalekonom och socialpolitiker. L. sökte i ett av sina arbeten leda i bevis, att den enskilda äganderätten icke är ursprunglig utan att de äldsta samhällena karakteriserats av egendomsgemenskap, särskilt i fråga om jorden. L. räknas till katedersocialisterna*. Lavemang'. Till L. för avföringsändamål används i allmänhet 35—37° vatten med en till två teskedar koksalt per liter. Mängden varierar från en halv upp till en liter el. mera. Även närande vätskor kan på detta sätt införas i ändtarmen. Laven'del (Lavan'dula spi'ca) tillhör familj läpp-blomstriga och är en liten halvbuske med smala, grågröna blad och få blommor i axlik blomställning. L. finns i Medelhavsländerna och odlas flerstädes, även i Sverige, bl.a. för framställning av lavendelolja. Lave'ra, överdraga en teckning e.d. med en mycket utspädd färg (tusch, sepia m.fl.). Laveran [lavrar)'], A., 1845—1922, fransk läkare, som upptäckte frossans sjukdomsalstrare och utförde andra undersökningar över encelliga djurs betydelse som sjukdomsorsaker. Han erhöll nobelpriset i fysiologi och medicin 1907. Laver'na, hos romarna mörkrets, underjordens och tjuvarnas gudinna. Lavett' el. lavettage [-ta'sj], underlag för tunga eldvapen (kanoner o.d.), särskilt för deras eldrör. Förutom sin bärande uppgift tjänar L. till att möjliggöra eldrörets inriktande och till upptagande av rekylen vid skottlossning. L. delas i rörliga och fasta. Lavi'n, snöskred, uppkommer därigenom, att snön hopar sig i sådana lägen, att den råkar ur jämvikt. L. är särskilt vanliga i alptrakter ovan snögränsen. Lavoisier [lavoasie'], A. L., 1743—94, fransk kemist. L:s undersökningar inom olika delar av kemin har varit av en banbrytande betydelse. Bl.a. klarlade han förbränningens natur, införde de kvantitativa undersökningsmetoderna inom kemin m.m. Lawrence [lå'röns], stad i Massachusetts, USA, 80 536 inv. 1950. Bomulls- och yllefabriker. Lawrence [lå'röns]. — 1. Sir Th. L., 1769—1830, engelsk porträttmålare. L. var verksam i London, där han var målaren på modet. Hans bästa verk är kvinnoporträtt ur den engelska aristokratin. — 2. Sir H. L., 1806—57, angloindisk militär och ämbetsman. L. utmärkte sig i brittisk tjänst i Indien, blev 1849 president i förvaltningskommissionen för Punjab och 1857 styresman över konungariket Oudh. I det samma år utbrytande seapoysupproret dödades L. — 3. J. L., lord L., 1811—79, den förres broder, blev efter att ha innehaft flera ämbeten i Indien styresman för Punjab i egenskap av överkommissarie. Under seapoysupproret bidrog L. verksamt till engelsmännens seger. 1864—69 var L. Indiens vicekonung. — 4. Th. E. L. (”Lawrence of Arabia”), 1888—1935. Ursprungligen arkeolog kom L. under l:a världskriget att spela en avgörande politisk roll i Arabien. Han organiserade arabernas anfall på tyskarna och var i realiteten Arabiens okrönte konung. L. spelade sedan en viss roll på fredskonferensen. Han blev därefter flygsoldat och omkom vid en motorcykelolycka. Han har utgivit högt uppskattade böcker och ett flertal biografier har utgivits om honom. — 5. D. H- L.? 1885—X9?0,