729 viktiga varor. L. är medlem av FN sedan 1945. En hel del sociala reformer har med USA:s bistånd införts under senare år. Li'ber studio'sos, lat., fri student. LiberTas, lat., frihet. L. var namn på de gamla romarnas frihetsgudinna. Sveriges socialdemokratiska studentförbunds tidskrift bär titeln L. Liberté, égalité, fraternité, fr., ”frihet, jämlikhet, broderskap”, den stora franska revolutionens slagord. Libertfn, ursprungligen beteckning för frigivna slavar. Numera betecknar L. en person, som låter sina drifter fritt regera; vällusting. LFberty, ett slags tunt silkestyg. Liberty-Island [lib'öti ajTönd], se Bedloes-Island. LFberum ve'to, lat., befogenhet att med sin röst ensam omintetgöra ett riksdagsbeslut. L. innehades av varje medlem av den forna polska riksdagen. Libhaber, se Liebhaber. Libi'do, lat., begär, särsk. könsdrift. Libration. Emedan månens ekvator och banan kring jorden ej ligger i alldeles samma plan, vänder månen icke alltid exakt samma sida mot jorden, utan det blir i själva verket 18 % av ytan, som växelvis är synlig och osynlig från jorden. Denna företeelse betecknas såsom månens libration. Libretfo, text till opera el. operett. Lib'sticka, se Libbsticka. Libyen, kungarike i n. Afrika vid Medelhavet, bestående av provinserna Libyen, Fezzan, Tripolis och Cyrenaica. L. gränsar i ö. till Egypten, i s. till Sudan och Franska Ekvatorialafrika, i v. till Franska Ekvatorialafrika, Algeriet och Tunisien. 1 760 000 km2. 1 173 000 inv. 1950. Huvudstäder Benghazi och Tripoli. Befolkningen utgörs till största delen av araber och berber, varjämte förekommer mindre grupper av italienare, greker m.fl. Islam är statsreligion. Folkbildningen står lågt. Åkerbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar; industrier förekommer endast i ringa utsträckning. I monetärt avseende är L. anslutet till sterlingblocket och myntenheten är det libyska pundet. Enligt den 1951 antagna författningen är L. en ärftlig monarki med en folkrepresentation på två kamrar. — Efter att ha lytt under Turkiet var L. från 1912 italiensk koloni. Sedan Italien besegrats i Nordafrika under 2:a världskriget kom L. t.v. under brittiskt-franskt militärt förvaltarskap. 1949 beslöt FN att L. skulle bli ett självständigt kungarike, i vilket skulle ingå även de förutvarande italienska kolonierna Cyrenaica och Tripolis och provinsen Fezzan. En konstituerande församling bildades dec. 1950 och en provisorisk regering tillsattes april 1951. Den nuvarande författningen antogs okt. s.å. och L:s självständighet proklamerades definitivt 24 dec. 1951. Konung blev emiren av Cyrenaica NLuhammed Idris el Senussi. Då de första valen hölls febr. 1952 utbröt en del oroligheter, som dock nedslogs. Av de 55 platserna i 2:a kammaren fick regeringspartierna 47. S.å. anslöt sig L. till arabförbundet. 1953 ingicks en vänskaps-och biståndspakt med Storbritannien. Enligt denna erhåller L. finansiellt stöd från Storbritannien och brittiska trupper kvarstannar i L. i 20 år. 1955 slöts ett vänskapsfördrag med Frankrike, enligt vilket de franska trupperna skulle utrymma Fezzan. — L. blev medlem av FN 1955. Lfbyska öknen, benämning på den nö. delen av Sahara*. Licens'. — 1. Av offentlig myndighet lämnat tillstånd till viss handlings företagande (t.ex. export-och importlicenser). — 2. Avgift, som betalas för utnyttjandet av viss rättighet (t.ex. radiolicens). —■ 3. Av patentinnehavaren till annan lämnat medgivande att utnyttja en uppfinning. Tvång att lämna dylikt medgivande föreligger i vissa fall. Lid Licenfia poe'tica, poetisk frihet, en i poesi använd avvikning från vanligt språkbruk. Licentia't, titel för den, som avlagt den högsta akademiska examen. L. är berättigad disputera för erhållande av doktorsgrad. Lichenolo'g [like-], lavkännare. Lichnow'sky, K. M., 1860—1928, tysk diplomat, vilken som sändebud i London 1912—1914 arbetade på att häva spänningen mellan England och Tyskland. Li'cium, textilateljé i Stockholm, stiftad 1904 av Agnes Branting och Mimmi Börjesson. L. har särskilt arbetat med kyrkliga broderier och vävnader. L. uppgick 1952 i Föreningen handarbetets vänner. Lickobservatoriet tillhör University of California och är beläget 1 283 m ö.h. på Mount Hamilton i Kalifornien. L. bekostades av kvarnägaren James Lick (1796—1876). Lictor [lik'tår], i det gamla Rom rättstjänare, vilka åtföljde vissa högre ämbetsmän. L. bar hop-buntade spöknippor, s.k. fasces. Li'dan, älv i Västergötland. Upprinner nära Ulricehamn, utrinner i Vänern invid Lidköping. Längd 95 km. Liddeil Hart [lid'l ha't], B. H., f. 1895, engelsk militär, som deltog i l:a världskriget och sedan utövat ett uppmärksammat militärt författarskap angående arméns motorisering. L. var medarbetare i Times 1935—39. Lidforss, Bengt, 1868—1913, professor i botanik i Uppsala 1910, i Lund 1911. L. utförde ett flertal viktiga växtfysiologiska undersökningar. Han utövade även ett betydelsefullt populärvetenskapligt författarskap (Naturvetenskapliga kåserier). L. var livligt politiskt intresserad och utövade stort inflytande inom det socialdemokratiska partiet, som han tillhörde. Hans omutliga sanningskärlek, tankereda och glänsande framställningskonst förskaffade honom så småningom entusiastiska beundrare och bittra motståndare. Till hans mera kända arbeten hör Kristendomen förr och nu, en kritisk redogörelse för teologiska strömningar i nutiden. Lidholm, Ingvar, f. 1921, kompositör, anställd vid Radiotjänst 1955. L. har genom körverket L a u d i (1947), Violinkonserten (1951) och sin kammarmusik skapat sig ett namn inom den yngre tonsättargenerationen. Lidhult, municipalsamhälle i Lidhults kommun, sv. Småland, nära gränsen till Halland. 643 inv. 1955. Lidice [lidd'itse], by i Tjeckoslovakien 20 km n. om Prag. Under den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien under 2:a världskriget beskylldes L:s invånare 1942 av de tyska myndigheterna för att ha deltagit i attentatet på t.f. riksprotektorn Heydrich. Som repressalieåtgärd utplånades byn, alla män arkebuserades och kvinnor och barn fördes till koncentrationsläger. I fortsättningen kallades liknande tyska gärningar för Lidice-dåd. Lidingö, stad omfattande ön L. i s. Uppland. Förort till Stockholm. 24 338 inv. 1956. Erhöll stadsrättigheter år 1926. L. är förbunden med Stockholm genom en 730 m lång bro över Lilla Värtan. Lidköping, stad vid Lidans utlopp i Vänern, n. Västergötland. 15 767 inv. 1956. Porslinsfabrik (Rörstrand), tändsticksfabriker, sockerfabrik, mekaniska verkstäder. Lidman. — 1. Sven L., f. 1882, författare, som utgivit starkt erotiskt färgade diktsamlingar samt våldsamt nationella romaner (Köpmän och krigare). Sedermera har L. anslutit sig till pingströrelsen och utgivit predikosamlingar. Efter tvist med Lewi Pethrus skildes han från rörelsen 1948. — 2. Sara L., f. 1923, författarinna. L. slog igenom med den psykologiskt skarpa och realis