Lin 736 Ljusets brytning av konvex lins. Linsbilder blir emellertid otydliga även av ett annat skäl, nämligen på grund av den s.k. sfäriska avvikningen, dvs det förhållandet, att från en punkt utgående ljusstrålar, som träffar L. på olika avstånd från huvudaxeln, ej efter brytningen sammanträffar i en punkt. Den sfäriska avvikningen minskas, om endast centrala strålar medtas, dvs genom randstrålarnas avbländning. Den kan även minskas genom användning av på lämpligt sätt sammansatta L. En uppfattning av var de bilder är belägna, som uppkommer, då ett föremål betraktas genom en lins, erhålls enklast, om hänsyn tas till de strålar, som infaller parallellt med huvudaxeln, och de, som går genom den optiska medelpunkten. L. har stor användning i olika optiska instrument (se Kikare, Lupp, Mikroskop). — 2. Växtsläkte med 6 arter tillhörande Ärtväxter. Lens esculenta är en ettårig ört med vita och blåa blommor, som ger en kort och tjock balja med två frön. Den är en gammal kulturväxt. Lin Yu Tang, f. 1895, kinesisk författare, som studerat i USA och vilken i flera böcker diskuterat skillnader mellan kinesisk och europeisk kultur (Konsten att njuta av liv et). Linz, stad vid Donau, övre Österrike. 184 685 inv. 1951. Industristad. Handel på Donau. Linål, larv av nejonögon, lever i bottenslammet i insjöar etc. Lionar'do da Vinci [vin'tji], även Leonardo da V., 1452—1519, en av de största märkesmännen i konstens historia, utgick ur skulptören Verocchios ateljé i Florens, verkade i Milano, Florens och mot slutet av sitt liv i Frankrike, där han dog. Hans mest kända arbeten är väggmålningen N a 11 v a r-d e n i Milano, numera mycket skadad, och Mona Lisa i Louvren. L. utmärker sig som konstnär genom ouppnådd frihet och delikatess i teckningen, ett mästerligt återgivande av stämning och uttryck samt en utsökt framställning av ljusdunkel och luftperspektiv. Han utvecklade i hög grad måleriets teknik. Dessutom var han skulptör, arkitekt och naturforskare. I mångsidighet och djärvhet hör han till den bästa typen för en renässansmänniska. Lionbukten [liå'g-], Lejonbukten, bukt av Medelhavet på Spaniens nö. kust. Lipa'riska öarna, Eo'liska öarna, italiensk ögrupp i Medelhavet, n. om Sicilien. 116 km2. 18 000 inv. L. är synnerligen bördiga; odling av vin och syd-frukter. Två av dem, Stromboli och Vulcano, har ännu verksamma vulkaner. Lipari'1, porfyrisk och glasig kiselsyrerik lavabergart, stundom mycket porös (pimpstensartad). Lipa's, ett enzym, som bl.a. förekommer i frön och i pankreassaften. L. verkar sönderdelande på fett i glycerin och fria fettsyror. Lipchitz, Jacques, f. 1891, polsk-rysk skulptör, en av de ledande kubisterna. ”Vokalernas sång” i Musée d’Art Möderne, Paris. Lipmann [lip'mön], Fritz Albert, f. 1899, amerikansk biokemist av tysk härkomst, sedan 1949 professor i biokemi vid Harvard Medical School i Boston. Erhöll tillsammans med H. A. Krebs 1953 års nobelpris i fysiologi och medicin för sina arbeten över ämnesomsättningen och sin upptäckt av co-enzym A. LipoFder, ämnen med fettartad konsistens från växt- och djurriket. L. är olösliga i vatten men löser sig däremot i alkohol och eter. Till L. hör bl.a. fosfatider och steriner. Lipp’e. — 1. Biflod till Rhen från höger. Längd 255 km. Upprinner i Teutoburgerwald. — 2. Riks-del i västra Tyskland invid Weser, 1215 km2. 189 000 inv. Lippe-Biesterfeld, se Bernhard. Lipp'i, Fra Filippo L., omkring 1406—69, florentinsk målare, vars förnämsta arbeten är fresko-målningar ur Johannes döparens, Stefanus’ och Marias legender samt Maria med barnet. L:s madonnetyp är vacker och naivt behagfull och hela L:s konst visar en i viss mån världslig och kokett uppfattning. Lippmann', G., 1845—1921, fransk fysiker, som 1908 erhöll nobelpriset i fysik för sin på interferens-fenomenet grundade metod att fotografiskt återge färger. Metoden har ej fått praktisk betydelse men är av teoretiskt intresse. Lippmann [lipp'mön], Walter, f. 1889, amerikansk författare och journalist, från 1931 medarbetare i New York Herald Tribune. Hävdade tidigt vikten av demokratiernas samarbete mot de totalitära maktcrnH Lipton [lip'tön], T. J., 1850—1931, engelsk affärsman, som 1876 grundade Lipton's Ltd, en av världens förnämsta importörer av kolonialvaror, främst te. Lira. — 1. Ett särskilt på 900—1100-t. använt instrument, bestående av en avlång resonanslåda med 3—6 strängar. Tonen alstras genom ett hjul, vars kant kan beröra alla strängarna. — 2. Den italienska myntenheten, delas i 100 centesimi. Lis, lat., tvist. Lisbo'a, portugisiska namnet på Lissabon. Lis'pund, gammal viktenhet = 20 skålpund = 8,5 kg. Liss'abon, portug. Lisboa, Portugals huvudstad, vackert belägen nära floden Tejos utlopp i Atlanten. 823 968 inv. 1950. Ståtligt uppbyggd efter en jordbävning, vilken år 1755 förstörde större delen av staden. Universitet (sedan 1911). Livlig handel och sjöfart. List. — 1. F. L., 1789—1846, tysk nationalekonom, vars arbeten blev grundläggande för protek-tionismen. — 2. Wilhelm L., f. 1880, tysk officer, vilken förde befälet vid inmarschen i Österrike 1938 och 1939 i Polen var chef för de sydliga arméerna. 1940 blev han generalfältmarskalk och förde sedan befälet över den tyska Balkanarmén, som besegrade Jugoslavien och Grekland. L. avskedades då han ej ville föra befälet vid Stalingrad. Han tillfångatogs 1945 av amerikanerna. Dömdes 1948 i Nürnberg till livstids fängelse. Lifter, J., 1827—1912, engelsk läkare, antisepti-kens grundläggare. Jfr Antiseptik. Listerlandet. — 1. Sydvästligaste delen av Blekinge. — 2. Halvö i s. Norge. Listverk, utskjutande el. tillbakaträdande partier av en byggnad el. ett föremål, åsyftande större dekorativ verkan. Ett L. är sammansatt av lister (rundstavar, kvartstavar, vulster, hålkälar etc.). Bärande lister utgör övergången till ett ovanför liggande, framspringande parti. Krönande lister avslutar en yta el. ett L. uppåt. Liszt, Franz, 1811—86, ungersk tonsättare och pianist. L. var på sin tid oerhört beundrad för sitt pianospel. Som äldre skrev han en del symfonier och andra orkesterverk. Han var en av de första, som skrev programmusik. L. arbetade ivrigt för att göra Wagner känd och uppskattad. Lit, förkortning för litografi. LitanTa, en bönserie, framförd av prästen el. en försångare och avbruten av svar från församlingen.