Lun raffinerade fågel- och fiskskulpturer i keramik och glas. Lundh, E. A. F., f. 1895, jägmästare, bankdirektör; landshövding i Kronobergs län 1944—46, därefter verkst. dir. i Skand. banken, Göteborg. Lundkvist, Artur, f. 1906, författare, som utgivit lyrik och prosaskildringar. Som kritiker har L. bl.a. intresserat sig för surrealismen samt för amerikansk litteratur. Lundquist. — 1. Birger, 1910—52, tecknare, som utvecklade en mycket stor förmåga till träffande karakteristik. — 2. Evert L., f. 1904, målare. Hans färgmättade, djupt skimrande målningar tillhör det bästa av modern svensk konst. Lundqvist. — 1. C. F. L., 1841—1920, operasångare (bas), anställd vid Kungl. teatern 1869— 1904. L. var populär i vida kretsar under namn av ”Lunkan”. — 2. Ernst L., 1851—1938, författare, som utgav talrika förströelseromaner och översättningar av utländsk skönlitteratur. — 3. John L., f. 1882, skulptör. Hans största verk är Uppståndelsemonumentet, rest 1941 på Skogskyrkogården i Stockholm. Lundsbergs skola, privat läroverk i Lungsunds socken, Värmland. En stor del av tiden ägnas åt idrott och friluftsövningar. Internatskola. Motsvarar de högre allmänna läroverken och erhöll 1908 dimissionsrätt för studentexamen. L. grundades 1896 av grosshandlare William Olsson. Lundsbrunn, municipalsamhälle i Husaby kommun, nv. om Skara. 513 inv. 1955. Lunds domkyrka, uppförd i romansk stil, började anläggas mot slutet av 1000-t. och har sedan undergått yttre och inre om- och tillbyggnader, särskilt på 1400- och 1700-t. samt på 1800-t, då framför allt tornen erhöll sitt nuvarande utseende. Lunds stift omfattar Skåne och Blekinge. 14 326 km2. 1 002 241 inv. 1955. Lundstedt, W., 1882—1955, professor i civilrätt och romersk rätt i Uppsala 1914—1947. Medlem av andra kammaren 1929—1948, där han representerade socialdemokraterna. Lundström. — 1. J. L., 1815—88, uppfann de fosforfria tändstickorna och grundade Jönköpings tändsticksfabrik. — 2. G. F. L., 1838—1910, journalist, på sin tid under pseudonymen Jörgen en mycket känd kåsör. — 3. V. L., 1869—1940, professor i klassiska språk i Göteborg 1907—36. L. grundade Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. — 4. H. Gösta L., f. 1905, biskop i Strängnäs stift sedan 1955. Domprost 1944—55. Lundstrøm, Vilhelm, f. 1893, dansk målare. Influerad av kubismen har L. skapat logiskt byggda stilleben där färgen klingar rent. Lunds universitet, det s.k. Karolinska universitetet, grundades 1668 av Karl XI :s förmyndarregering. Se vidare Universitet. Lund vik, V., f. 1883, jurist, verkställande direktör i Sveriges industriförbund 1926—40, handelsminister 1928—30, landshövding i Älvsborgs län 1941—49. Lunga, se Andning. Lungblödning, se Blodhostning. Lungfisk från Australien (Epiceratodus). Lungfiskar (Dip'noi) har sitt namn av att de tidvis andas med hjälp av simblåsan, vilken fungerar som lunga. Vanligen lever de i vatten och andas 752 med gälar. Simblåsan träder i funktion endast vid torrperioder. Även i andra avseenden intar L. en mellanställning mellan fiskar och groddjur. L. förekom redan under Devonperioden. Numera finns några arter i Australien, Afrika och Sydamerika. Lunginflammation. Man skiljer på två typer av L. Vid kruppös L. är vanligen en el. flera lober av lungan angripna. Sjukdomen insätter plötsligt med frosskakningar, feber och något senare håll i bröstet. Hosta förefinns som regel, och upphost-ningen antar efter ett par dagar vanligen en rostbrun färg på grund av blodtillblandning. Efter några dagar, oftast på femte till sjunde dagen, sjunker temperaturen och patienten känner sig bättre. Efter denna s.k. kris är faran som regel över, även om tillfrisknandet sedan vanligen tar flera veckor. Katarral L. uppkommer oftast genom att inflammationen vid en luftrörskatarr sprider sig ut i lungvävnaden. Här uppstår smärre mer el. mindre sammanflytande inflammationshärdar. Sjukdomen utvecklas ofta smygande och träffar mest bam samt försvagade individer. Dödligheten är därför stor. Vid influensa är denna form av L. en jämförelsevis vanlig och mycket fruktad tillstötande sjukdom. Man behandlar L. framgångsrikt med sulfonamid, penicillin m.m. Lung'katarr, luftrörskatarr*. Lungmagnerven, se Hjärnnerver. Lungor, se Andning. Lungsnäckor (Pulmona'ta), en ordning snäckdjur, vilka andas med hjälp av mantelhålan, vilken tjänstgör som lunga. Till L. hör vinbergssnäcka, sniglar, damm- och skivsnäcka m.fl. Lungsot, se Tuberkulos. Lungsotssanatorium, se Sanatorium. Lungsäck, den hinna, som beklär bröstkorgens inre sida och lungorna. I mellanrummet mellan L:s båda blad kan lungsäcksinflammation uppstå. Lungsäcksinflammation kan vara torr men övergår oftast i s.k. vatten i lungsäcken. Utgjutningen växlar mellan 1—2 liter. Orsaken är i många fall tuberkulos. Sjukdomen utvecklar sig ofta långsamt med måttlig feber samt håll. Den drar ofta ut på tiden (1—2 månader) och medför vanligen stark kraftnedsättning. Lungtuberkulos, se Tuberkulos. Lun'kentus, en ursprungligen i tyska folksagor förekommande jätte, som i varje steg tar hundra mil. Lunnefågel (Frater'cula arc'tica) är en art alkor med hög, från sidorna hoptryckt näbb med tvärlister. Ryggen och ett band kring halsen är svarta. Huvudets sidor är gråvita, buken vit samt fotterna röda. L. förekommer i Norra Ishavet och n. Atlanten; ett par kolonier finns i Bohuslän. L. är stannfågel och fridlyst. Lunnevad, folkhögskola i Östergötland, grundad 1868. Lunta, en med salpeter och dylikt preparerad blångarnssnodd, som förr användes att antända laddningen på handeldvapen och kanoner. Luossavaara (finska ”laxberget”), malmberg invid Kiruna, Lappland. Geologiskt likartat med det närliggande Kirunavaara. Jfr Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund. Luossavaara-Kürunavaara AB, förk. LKAB, grundades 1890. Aktiekapitalet 110 milj, kr 1956. L. ägs av staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösund (TGO). Till L. hör gruvor vid Luossavaara, Kirunavaara och Gällivare. Enligt beslut av höstriksdagen 1955 skulle staten 1957 inlösa Grän-gesbergsbolagets aktier i LKAB. Vid senare förhandlingar har emellertid bestämts att statsinlösen kommer att omfatta majoriteten av aktierna men ej alla. Grängesbergsbolaget skall vidare sköta transpor