Lux Belgien och Nederländerna (Beneluxländerna) och 1948 en försvarspakt med Storbritannien, Frankrike, Belgien och Nederländerna (Brysselpakten). 1949 anslöt sig L. till Atlantpakten. — Regent sedan 1919 är storhertiginnan Charlotte, f. 1896. Tempel i Luxor. Lux'or, stad i övre Egypten, vid Nilen, belägen där Tebe förr låg. 20 000 inv. Märkliga ruiner i staden och framför allt i det närbelägna Karnak*. I närheten Tut-anch-Amons grav. Turistort. Luxuö's, praktfull, yppig, praktlysten. Luzern', huvudstad i schweiziska kantonen med samma namn. 60 526 inv. 1950. Mycket besökt turistort. Luzon [lothån'], Filippinernas största ö, 105 000 km2. Ca 5,7 milj. inv. Huvudstad Manila, 1,2 milj, inv. 1953. — L. intogs av japanerna jan. 1942. Befriades av de allierade 1945. Lwow, det polska namnet på staden Lemberg*. Lyautey [liåtä'], Hubert, 1854—1934, fransk marskalk, vilken spelade en avgörande roll för utvecklandet och pacificerandet av det fransk-afrikanska kolonialväldet. Lybeck. — 1. Mikael L., 1864—1925, finländsk författare, började sitt författarskap med en del diktsamlingar av starkt individuell prägel. L. utgav sedan flera noveller och romaner (Den starkare, Breven till Cecilia). Ödlan betecknar L:s övergång till den dramatiska formen. Bland hans andra skådespel märks Dynastin Peterberg, Den röde André. L. är ett av den senare finländska litteraturens främsta namn. — 2. O. E. L., 1871—1947, amiral, försvarsminister juni—okt. 1921, högste befälhavare för kustflottan 1925—36. L. befordrades till amiral, då han avgick. — 3. Bertil L., 1887—1945, tecknare, som bl.a. illustrerade Decameron. Lübeck, S., 1877—1941, landshövding i Gävleborgs län från 1922, kommunikationsminister 1923 —24, konservativ ledamot av andra kammaren 1915 —24, statsråd och chef för socialdepartementet 1928—30. Lü'beck, stad i delstaten Schleswig-Holstein, Västtyskland, vid ån Trave, nära dess utlopp i Östersjön. 230 144 inv. 1954. L. är rik på minnesmärken och märkliga byggnader från hansetiden, stadens glansperiod, då den var det mäktiga hanseför-bundets huvudstad. Nu av mindre betydelse. Juni 1942 blev L. intensivt bombad, varvid en stor del av staden förstördes. Lyberg, Ernst, 1874—1952, jurist och politiker. Ledamot av första kammaren 1921—28. Konsultativt statsråd samt finansminister i C. G. Ekmans ministär 1926—28, verkst. dir. i AB Vin- & spritcentralen 1928—44, ledare för liberala partiet 1930 —32. Lyce'um, i det gamla Grekland namn på en 754 högre läroanstalt. L. har sedermera använts som beteckning för läroanstalt, som direkt från folkskolan skulle föra fram till studentexamen (6 år i folkskola, därefter ytterligare 6 år till studentexamen). Sedan 1941 finns emellertid intet L. i landet. L/cien el. Lykien, forntida namn på det sydvästligaste landskapet i Mindre Asien. L. ingår numera i Asiatiska Turkiet. Lyckebyån upprinner i Småland, rinner i sydlig riktning genom Blekinge, utfaller i Östersjön. Längd 90 km. Lyckliga öarna, Kanarieöarna*. Lyckohjul, symbol för lyckans hastiga växlingar och obeständighet, är ett ofta förekommande motiv i den medeltida konsten och i folkkonsten. Lyckorna, badort nära Ljungskile i Bohuslän. Lycksalighetens ö, ett sagoland, särskilt bekant genom Atterboms dikt L. Lycksele, stad i sö. Lappland, Västerbottens län. 4 307 inv. 1956. Lycopodia'ceae, se Lummerväxter. Lyddi't, ett av pikrinsyra bestående sprängämne, som används i granater. Ly'dien, gammalt landskap i v. Mindre Asien, hette ursprungligen Meo'nien. L. lydde först under atyadema, därpå under herakli'derna och kom sedan under mermnaderna (omkr. 700 f.Kr.). Till denna senare ätt hörde Kresus, som 546 f.Kr. besegrades av perserkonungen Cyrus. Lyderna var besläktade med frygerna och hade troligen semitiskt inslag. L:s huvudstad var Sardes. Lyell [laj'öl], sir Charles, 1797—1875, engelsk geolog, som i sitt grundläggande arbete ”Principles of Geology” i opposition mot katastrofteorin uppställde den s.k. aktualitetsprincipen, vilken innebär att de förändringar, som jorden undergått, åstadkommits av geologiska krafter som fortfarande är i verksamhet. Hans åskådning påverkade Darwin. Lyftbojar är infällda i ubåtar och kan lösgöras inifrån båten. De flyter då upp medförande linor, medelst vilka vid bärgning trossar kan överföras till ubåten, som sedan kan lyftas. Lyftverk, en anordning, som i stället för vanliga slussar används i kanaler för att flytta ett fartyg från en lägre nivå till en högre. L. kan bestå av en med vatten fylld låda, försedd med portar i bägge ändar, som, sedan fartyget inlöpt i lådan och portarna stängts, lyfts el. sänks med tillhjälp av hydraulisk kraft el. skruvar, manövrerade med maskinkraft. Ly'kien, se Lycien. Lykke, L, 1872—1949, norsk konservativ politiker, statsminister 1926—28. Lyktgubbe, irrbloss*. LykuFgos. — 1. Spartas lagstiftare och skaparen av det spartanska statsskicket, levde enligt traditionen under senare hälften av 800-t. f.Kr. Enligt en sägen skall L. ha tagit ed av spartanerna att lyda hans lagar, till dess han återkom, och därefter rest bort och frivilligt sökt döden. L:s existens har ej kunnat historiskt bevisas. — 2. Attisk vältalare och statsman, omkr. 395—omkr. 324 f.Kr., ledde Atens finansförvaltning från 338. Under L:s styrelse inleddes en ny blomstringsperiod för Aten. Lyly [lil'i], J., 1554—1606, engelsk författare, som på ett konstlat, symboliskt språk bl.a. skrev romanen E u p h u e s. Den samtida av liknande stil utmärkta smakriktningen inom litteraturen har kallats Euphuismen. Lymfa, se Lymfkärl. Lymfa den i't, lymfkörtelinflammation. Lymfkärl. Mellan kroppens celler finns vävnads-saft, lymfa, som uppsamlas i fina, tunnväggiga kärl, vilka sammanflyter till grövre rör och närmast mynnar i lymfkörtlarna. Från dessa flyter lymfan genom nya kärlstammar samman i två hu-