Framställning av lysgas. 1. Kol och koks. 2. Släckningstorn. 3. Kammarugn. 4. Utstötning. 5. Kylare. 6. Tjär-avskiljare. 7. Gaspump. 8. Ammoniaktvättare. 9- Bensoltvättare. 10. Svavelväterening. 11. Gasmätare. 12. Gasklocka. vudgångar, bröstgången, som mynnar i vänster nyckelbensven, och högra lymfgången, som mynnar i höger nyckelbensven. Lymfan är en klar, äggvitehaltig vätska, som innehåller enkär-niga vita blodkroppar, lymfocyter. Den lymfa, som under matsmältningsarbetet avflyter från tarmkanalen, är mycket fettrik och kallas mjölksaft el. c h y 1 u s. Lymfkörtlar är uppbyggda av en bindvävskapsel, innanför vilken finns ett springformigt rum, som omsluter av runda celler utfylld s.k. lymfoidväv-nad. I denna bildas de enkärniga vita blodkropparna. I L. mynnar lymfkärl, såväl till- som avförande. Om bakterier från något sår med lymfström-men förs till en lymfkörtel, hejdas de här och tillintetgörs. Är bakterierna talrika och livskraftiga, kan de övervinna de hinder för deras spridande i kroppen, som körteln utgör. Vid en lymfkörtelinflammation är körteln förstorad och öm. Lymfocy't, enkärnig, vit blodkropp, jfr Blod. Lymfogramilo'ma inguina'le, den sist upptäckta könssjukdomen, yttrar sig bl.a. i envisa lymfkörtelsvullnader i ljumskarna. L. kan också medföra en inflammatorisk ändtarmsförträngning. Sjukdomen är i vårt land jämförelsevis sällsynt, men uppges vara vanlig i Japan och Amerika. Lynch'ning, i Amerika och i mindre civiliserade länder förekommande sed, att en uppretad folkmassa utan laga dom och rannsakning avlivar en för brott misstänkt person. Lüneburg [ly'neborg], stad i delstaten Nieder-sachsen, n. Västtyskland. 35 000 inv. 1939. Intressanta byggnader från medeltiden. Salt-, gips- och kalklager i närheten tillgodogörs industriellt. Lüneburgheden [ly'neborg-], ett vidsträckt sand-hedsområde i delstaten Niedersachsen, n. Västtyskland, mellan floderna Aller och Elbe. Huvudsakligen ljungbevuxen; dock förekommer björkskogar på fuktigare ställen. På senare tid har plantering av tall företagits. Lynetf, en halvmånformig urtagning vid foten av ett valv, kupol e.d. Lyng'enfjord- norsk fjord i Trøms fylke. Berömd för sin naturskönhet. Lynn [linn], stad i Massachusetts, USA. 99 738 inv. 1950. Sko- och läderindustri. Lyon [liårf], Frankrikes tredje stad, belägen vid Saönes sammanflöde med Rhöne. 471 300 inv. 1954. Livlig industri. L:s sidenväverier är de mest betydande i världen. Universitet. L. är starkt befäst. — Redan under romartiden var L. (lat. Lug-du'num) en betydande handelsplats. Den första kristna kyrkan i Gallien byggdes i L. Är 1793 reste sig L. mot konventet men erövrades och härjades av dess trupper. Lyonnais [liånä'], fordom provins i ö. Frankrike. Lyons [laj'öns], populära restauranger och testugor i London, tillhörande bolaget L. Lyons [laj'öns], sir J., 1879—1939, australisk politiker, premiär- och finansminister från 1932. Lyra, mus. — 1. Gammalgrekiskt stränginstrument, påminnande om harpan. — 2. Stråkinstru ment, i bruk under 1500—1700-t. — 3. Modernt slaginstrument med stämda stålstavar, som anslås med en hammare. Lyran, stjärnbild på n. stjärnhimmeln. Till L. hör den ljusstarka, blå-vita stjärnan Vega. Jfr Stjärnhimmeln. Lyrfågel (Menu'ra super'ba) tillhör tättingarnas familj. Hanens breda, förlängda yttersta stjärtpennor är S-formigt krökta, så att stjärten får formen av en lyra. Längden är, inberäknat den 7 dm långa stjärten, omkring 1 m. Honan är mindre. L. förekommer i Australien, där den lever parvis i busk-skogar. L. är markfågel. Lyri'k, lyrisk skaldekonst, den form av poesi, som sysselsätter sig med den subjektiva känslan. L. indelas i 3 klasser: den sångartade L. (den rena känslolyriken el. visan), till vilken exempelvis folkvisan och konstballaden hör; hänförelsens L., vilken innefattar hymnen, odet och dityramben; betraktelsens L. (elegisk och reflekterande L.), av vilken grupp må nämnas exempelvis epigrammet och satiren. — L y' r i k e r, lyrisk diktare. L y' r i s k, känslobetonad, högstämd. Lysan'dros, omkr. 450—395 f.Kr., spartansk statsman och fältherre, vilken anförde spartanerna, när de slutgiltigt besegrade Aten i peloponnesiska kriget. Lysboj, se Fyrväsen. Lysbomb, bomb, som exploderar på viss höjd över marken och därvid utvecklar ljus. L. från flygmaskiner är ofta försedda med fallskärm. Lysekil, stad vid Kattegatt, mell. Bohuslän. 7 830 inv. 1956. Mekanisk verkstad. Flera fiskberednings-anstalter och konservfabriker. Badort. Lysen'ko, Trofim, f. 1898, rysk växtfysiolog, chef för ryska vetenskapsakademins genetiska institut 1948—56, då han avsattes. L. har undersökt temperaturväxlingars inflytande på växter och skapat begreppet jarovisation*. Han har häftigt angripit den på mendelismen grundade ärftlighetsforskningen i västerlandet och genom sina egna teorier lyckats snedvrida ärftlighetsforskningen i Sovjetunionen. Lysfärg, fosforescerande färg. Jfr Fosforescens. Lysgas, ett gasformigt brännmaterial, som består av vätgas (ca 50 %), koloxid (8 %), metan (34 %) och andra kolväten. L. framställs i gasverk genom torrdestillation av stenkol (gas- el. kokskol), som upphettas med generatorgas i retortugnar eller kammarugnar. Återstoden i ugnarna utgörs av koks samt retortgrafit, som avsätter sig i ugnarnas övre del. Från ugnarna leds de vid torrdestillationen bildade flyktiga produkterna till det s.k. tjärförlaget el. hydrauliken. Där avskils större delen av tjäran, varjämte gasvattnet som håller ammoniak löst avsätter sig. Härefter leds gasen till kylarna, där tjära och tjärvatten avskils och fortsätter sedan vidare till särskilda ammoniaktvättare, där resten av am-moniaken tillvaratas. Gasen underkastas slutligen särskilda procedurer för rening från svavelväte och cyan, varjämte även bensol tillvaratas. Vid tillverk