757 som kan bli betydligt längre än kroppen. Larverna är cylindriska och lever i allmänhet flera år i växtdelar. Långlöt, kyrkby på ö. Öland med ålderdomliga byggnader. Långsele, järnvägsknut vid stambanan genom övre Norrland (Bräcke—Karungi) och Faxälven, Ångermanland. Utgångspunkt för järnväg till Härnösand. Långskalle, person, vars huvud är förhållandevis långt (dolikocefa'lt). Skallens bredd skall utgöra mindre än 75 % av längden. Långskepp, en sammanfattande benämning på vikingatidens krigsskepp, av vilka de största kallades drakar. Långskepps, en med ett fartygs längdriktning parallell riktning. Långsynthet, en framför allt hos äldre personer uppträdande oförmåga att inställa ögat för seende på nära håll. Vanligen ger sig sådana besvär till känna omkr. 45-årsåldern. Jfr Glasögon. Långvågsområdet omfattar 1 050—1 875 m, dvs frekvensområdet 285—160 kilocykler per sek. På detta område finns ett mindre antal radiostationer. Lånord, från ett främmande språk hämtat ord. I inskränkt bemärkelse betecknas som L. endast sådana ord, som helt införlivats med det inhemska språket, medan andra L. betecknas som främmande ord. Låring, den del av en fartygssida, som ligger närmast aktern. Lä, se Lovart. Läckage [-a'sj], läcka; förlust genom sprickor. Läckö, gammalt slott på Kållandsö i Vänern, n. Västergötland. L. tillhörde under den katolska tiden biskoparna i Skara. Läder, se Garvning. Läderhud, se Hud. Läderlapp, se Fladdermöss. Lädermosaik, konstteknik, vilken används för praktfulla bokband. L. består av olikfärgade läderinläggningar och infördes under renässansen till Italien från Orienten. Läderplastik, konstteknik, vilken används vid prydandet av bokband, väskor, portföljer och stundom skinnmöbler. Lädret undergår en särskild beredning, varefter det drivs och modelleras. Till L. hör även gyllenlädret. Lägenhetsbyte, se Bostadsförmedling. Lägenhetsöverlåtelse, se Hyreslagstiftning, Bostadsförmedling. Lägerkassa skall finnas vid varje regemente och kår tillhörande armén samt även vid flygförband. Ur L. bestrids små utgifter, som avser manskapets nytta och trevnad. I allmänhet bedriver L. marke-tenteri. Vid marinen finns manskapskassor för liknande ändamål. Jbägesenergi, se ünergi. Lägga bi, dre ja* bi. Läkarvårdsersättning, se Sjukförsäkring. Läkemedelsrabatt, se Sjukförsäkring. Läktare el. liktare, en godspråm, som används i hamnar och floder. Lämm'elsläktet (Lemm'us) är ett släkte råttdjur med brett huvud, små, i pälsen nästan dolda öron och kort svans. De är växtätare. Hit hör fjälllä m m e 1 n (L. lemmus), som förekommer i n. Skandinaviens fjälltrakter. Vissa år, lämmelår, ökar fjällämlarna avsevärt i antal och beger sig stundom i stora skaror ned till låglandet för att söka föda. De förföljs då av fjällvråkar, jordugglor, fjällrävar m.fl., vilka även blir talrikare dessa år. Skogs-1 ä m m e 1 n (L. schisticolor) förekommer mera sällsynt i mell. Sverige. Lämpa, placera lasten på ett fartyg på lämpligt sätt. Län. Län. — 1. Förläning, en inkomst el. ett privilegium, som av staten el. annan maktinnehavare fordom gavs åt en person mot fullgörandet av vissa förpliktelser el. såsom lön för någon tjänst. L. var även namn på det område, där länsrättigheterna utövades. Se Feodalsystemet. — 2. Svensk och finländsk benämning på administrativa områden, vilka styrs av en landshövding (kallades till 1918 i Finland för guvernör). Länd'ler, en långsam vals, härstammande från Österrike. Längdhopp, se Världsrekord. Längdmått, se Metersystemet och beträffande äldre L. de olika längdenheternas namn. Längdutvidgning, se Dilatation. Längmanska testamentsfonden, donation av den svensk-finske affärsmannen E. J. Längman, 1779— 1863, delvis till Finland, delvis till Sverige. De medel som tillföll Sverige förvaltas av statskontoret och är uppdelade på tre underfonder. T.v. får endast hälften av avkastningen, motsvarande vad som belöper på den s.k. kulturfonden, utdelas till understödjande och främjande av vetenskaplig och konstnärlig verksamhet m.m. De utdelade medlen har i början av 1950-t. uppgått till omkr. 100 000 kr per år. Länkarna, Sällskapet L., lokala sammanslutningar av f.d. alkoholister för att hjälpa olycksbroder. L. bildades 1945. Läns, en rad av vid ändarna sammankopplade stockar, som vid flottning används för att kvar-hålla timret i ett timmermagasin el. för att skydda stränderna. Länsa. — 1. Att pumpa ett fartyg fritt från vatten. — 2. Segla för akterlig vind. Länsantikvarie, se Landsantikvarie. Länsarbetsnämnd, centralt organ inom varje län för arbetsförmedlingen*. L. handhar även bygg-nadsregleringen m.m. Länsarkitekt, ämbetsman inom ett län som förordnas av byggnadsstyrelsen och har till uppgift att i byggnads- och stadsplanefrågor bevaka det allmännas intresse. Länsassessor, landssekreterarens och landskamre-rarens närmaste män på en länsstyrelse. Länsbokstäverna, se Automobilregister. Länsbostadsdirektör, -nämnd, se Bostadspolitik. Länskungörelser el. KB:s allmänna kungörelser innehåller stadganden rörande rättsliga och ekonomiska förhållanden, vilka har intresse för en större allmänhet. Länsman. Länsmanstjänsten avskaffades år 1917. L:s åligganden ombesörjs nu av landsfiskal. Länsnotarie, titel för vissa tjänstemän på lands-kansliet inom en länsstyrelse. Länsstyrelse, Kungl. Maj:ts befallningshavande, förkortat KB, den högsta administrativa myndigheten inom vart och ett av de 24 länen, sorterar under inrikesdepartementet. L:s chef är landshövdingen. L. är uppdelad på två avdelningar, lands-kansliet* med landssekreteraren som chef och landskontoret* med landskamreraren som chef. L. skall främja länets utveckling i allmänhet och är högsta polismyndighet inom länet samt därjämte överexekutor för landsbygden och städer utan egen jurisdiktion. Som exempel på de mångskiftande uppgifter, som i övrigt ankommer på en L., må nämnas, att den handlägger frågor, som rör stadsplaner, byggnads- och brandväsendet, socialvårdsfrå-gor och beskattningsväsendet, övar kontroll över sparbanker och vissa försäkringsinrättningar, behandlar ärenden rörande lösdrivare och alkohollister etc. Länsveterinär, veterinär anställd av staten med uppgift att utöva tillsyn över hälso- och sjukvården bland länets husdjur och livsmedelskontroll.