Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lökgroda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
trinda blad och rödvioletta blommor. De övriga
odlade arterna härstammar troligen från
Medelhavsländerna. Hit hör flera som köksväxter odlade
L. Rödlök finns av två sorter, en rödskalig,
vilken används som krydda, samt en mild sort s.k.
spansk lök. Syltlök är en liten vit form. Vitlök
har skarp lukt och smak och används ej mycket i
Sverige men däremot i andra länder. Gräslök
används inte blott som krydda utan odlas även för
de vackra blommorna. Purjolök används
enbart vid matlagning och har tämligen mild smak.
Lökgroda har vertikalt ställd pupill och vårtig
översida med sammanflytande bruna fläckar. Den
kan bli 8 cm lång; larverna som övervintrar har
ofta en storlek av 15 cm. L. förekommer i s. Skåne
och på Gotland.
Lönegrad. Statens tjänstemän avlönas enligt ett
avlöningsreglemente, där varje befattning är
inpassad i en L. Inom varje L. utom chefslönegraderna
finns fyra löneklasser. En befattningshavare
erhåller efter 3 års tids tjänstgöring uppflyttning i högre
löneklass.
Lönn (A'cer platanoi'des) är ett stort lövträd med
handflikiga blad, tillhörande familj Aceraceae. L.
förekommer allmänt odlad i vårt land upp mot s.
Norrland och påträffas även vilt växande. Jämväl
andra arter av släktet Acer odlas hos oss.
Lönnrot, E., 1802—84, finländsk författare och
läkare, började tidigt studera det finska språket
och den finska folkdiktningen. L. bidrog till
grundandet av Finska litteratursällskapet. 1835 utgav
L. en samling finska fornsånger, K a 1 e v a 1 a*,
vilka av L. samlats och bearbetats. Senare utgav L.
flera betydande verk, exempelvis den lyriska
folkdiktsamlingen Kanteletar, Det finska
folkets ordspråk m.fl. 1853 blev L.
professor i finska språket och litteraturen. L. Kan anses
som grundläggare av den nyare finskspråkiga
diktningen.
Lönsboda, municipalsamhälle i Kristianstads län.
1 103 inv. 1955.
Lönskaläge, i äldre lagspråk = sexuellt umgänge
mellan ogifta.
Löpande räkning, se Bankväsen.
Löpe el. kymosPn, ett enzym, som förekommer i
löpmagen hos kalvar och får och utfäller kasein ur
mjölk, varför det används vid ostberedning. L.
framställs fabriksmässigt i form av löpeextrakt el.
löpepulver.
Löpmage, se Idisslare.
Löpning å bana indelas efter banans längd i
kortdistans- (60—500 m), medeldistans- (800—3 000 m)
och långdistanslöpningar (5 000 m och däröver).
Speciella arter av L. är häcklöpning och
stafettlöp-ning. Jfr Världsrekord.
Löpsedel, reklamblad för ett tidningsnummer
mcvx numrens viKugaStC ruöriKer.
Löpspindlar, se Spindeldjur.
Lördagssällskapet var en ursprungligen litterär,
senare även politisk förening vid Helsingfors
universitet på 1830-t. Runeberg och Snellman hörde
till L.
Lösa boliner, från sjömansspråket hämtat uttryck,
som betecknar utan beräkning, på en slump.
Lösdrivare. Som L. anses dels den, som utan att
äga medel till sitt uppehälle och utan att söka
arbete sysslolös stryker omkring, dels ock den, som
utan att äga medel till sitt uppehälle underlåter att
efter förmåga sig ärligen försörja samt tillika för
ett sådant levnadssätt, att därav uppstår våda för
allmän ordning och sedlighet. Den s.k.
lösdrivar-lagen, som tillkom 1885, är under omarbetning och
olika förslag till ändring har framlagts under
senare år.
Lösen el. expeditionslösen, avgift, spm erläggs
Löv
för vissa av offentlig myndighet utfärdade
handlingar.
Löse- och bindenyckel, symbol för den makt att
ge el. vägra synders förlåtelse, som påvarna gör
anspråk på i anslutning till ett bibelspråk, som
avser aposteln Petrus, och vilket förekommer i Matt.
16 och Joh. 20.
Löskekarl, äldre beteckning för lösdrivare.
Löslighetsprodukt, produkten av jonernas
koncentration i en mättad lösning av en elektrolyt.
Lösning. I allmänt språkbruk förstår man oftast
med L. lösningar av fasta ämnen i vätskor. Man
skiljer mellan utspädda L., då endast en mindre
mängd fast ämne lösts i vätskan ifråga,
koncentrerade L., som innehåller en större mängd av det
fasta ämnet, samt mättade L., som innehåller så
stor mängd av det fasta ämnet, som under de
föreliggande betingelserna kan lösas i vätskan ifråga. I
allmänhet löses vid högre temperatur en större
mängd av ett fast ämne i en viss mängd av ett givet
lösningsmedel än vid lägre temperatur. Avkyls en
mättad lösning, utfaller därför i allmänhet en viss
del av det lösta ämnet. Vid försiktig avkylning kan
man dock erhålla övermättade lösningar. Dessa är
dock mycket labila, och en del av det lösta ämnet
utfaller därför redan vid mycket obetydliga
störningar. Då fasta ämnen löses i en vätska, binds i
allmänhet värme (se Köldblandning). Lösta ämnen
förhåller sig i många avseenden likartat med gaser
(se Osmotiskt tryck). Vid lösning i vatten och vissa
andra lösningsmedel dissocieras en del ämnen, t.ex.
vanliga syror, baser och salter, och ger därvid
upphov till joner (se Elektrolytisk dissociation). Även
gaser löses av vätskor liksom vätskor kan lösa
varandra. Slutligen kan även fasta ämnen lösa
varandra till fasta L., t.ex. vissa metaller.
Löss. — 1. En gulaktig, kalkhaltig, ytterligt
finkornig sandjord, företrädesvis förekommande på
stäpper, prärier och pampas. I n. Kina uppnår
löss-avlagringarna en mäktighet av ända till hundra
meter, på andra håll sällan mer än ett el. ett par
tiotal meter. L. förekommer särskilt utanför stora
ökenområden, dit det finaste vinddrivna stoftet
blåsts ut, medan den grövre sanden bildar öknarnas
hav av sanddyner. I Mellaneuropa förekommer
löss-avlagringar, som bildades i samband med istiden
och innehåller rikliga djurlämningar från denna tid.
— 2. En ordning små, vinglösa insekter (Anoplu'ra)
med platt kropp, korta antenner, för blodsugning
avsedda mundelar samt ben med gripklor. L. lever
endast på däggdjur och människor. Äggen,
”gnet-terna”, fastklibbas vanligen på värddjurets hår.
Utom arter, levande på svin, hund m.fl. djur, finns
följande på människan parasiterande:
Huvudlus (Pediculus capitis) förorsakar klåda och eksem,
ansvällning av lymfkörtlar etc. Klädlus
(Pedicu-hiR vestimenti) lägger ägg i vecken av underkläder
etc. Är smittospridare för fläckfeber. F1 a 11 u s
(Phthirius pubis) förekommer vanligen mellan
håren kring könsorganen.
Lösöreköp innefattar ett avtal om försäljning av
lös egendom, som skall förbli i säljarens vård. L.
måste för att bli rättsligen gällande registreras hos
domstol och på annat sätt offentliggöras.
Lö'we el. Loewe, K., 1796—1869, tysk
kompositör, främst känd för sina sånger och ballader.
Lö'wen, se Louvain.
Löwenadler, Holger, f. 1904, skådespelare. L. är
en kraftfull karaktärsskådespelare. Sedan 1941 vid
Dramaten.
Löwenhjelm, Harriet, 1887—1918, tecknare och
lyriker. Hennes dikter ger ett enkelt och gripande
uttryck för trötthet och ensamhetskänsla.
Lövestad, municipalsamhälle i Malmöhus län.
485 inv. 1955.
Lövgren, Oscar, 1888—1952, landshövding i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0777.html