Löv Norrbottens län 1947, tidigare chefredaktör i Norrländska Socialdemokraten. Lövgrodor (Hy'lidae), en grodfamilj, som på tåspetsarna har häftskivor, med vilka de håller sig fast. En europeisk art finns (Hyla arborea), som är tecknad i grönt. Den lever i träd. Lövhyddohögtiden, en judisk skördefest, som varar i 8 dagar, och som fått namn av bruket att då bo i lövhyddor. Firas i oktober. Löv'jerska, trollkvinna, klok gumma. Lövkoja (egentligen förvrängning av lat. Leuco-jum, som dock tillkommer en annan växt, en Lilia-cé) betecknar arter av släktet Matthi'ola (familj Cruciferae) från Medelhavsländerna. Sommarlöv k o j an (M. ann'ua) odlas allmänt som prydnadsväxt, är tätt gråluden och har vita, röda, violetta el. blekgula, ofta fyllda blommor med stark nejlikdoft. Den är ettårig. Lövmossor, bladmossor*. Lövsta, stort järnbruk i n. Uppland, tillhörigt ätten De Geer. Lövsta egendom i s. Uppland tillhör Stockholms stad och används som destruktionsanstalt för avfall. Lövsta, statlig ungdomsvårdsskola i Vagnhärad i Södermanland, avsedd för pojkar som omhändertagits enligt barnavårdslagen och behöver läkartill-syn. Lövsångarsläktet (Phyllos'copus) är ett släkte sångare med liten, smal näbb och borstbesatta munvinklar. De är insektätare. Boet läggs på marken och innehåller vanligen 5—7 ägg, vita till rödbrunfläckiga. I Sverige påträffas tre arter: Lövsångaren (P. trochilus), ovan grågrön, under gulvit, benen ljusbruna. Den är allmän i Sveriges skogar. Gransångaren (P. colybita abietina), ovan grönaktigt gråbrun, under gulvit, benen mörkbruna; är allmän i n. Sverige. Grönsångaren (P. sibilatrix), ovan grön, under vitaktig, benen ljust gulbruna. Den förekommer i s. och mell. Sverige. L. är flyttfåglar. Lövånger, municipalsamhälle i Västerbottens län. 499 inv. 1955. M M, den trettonde bokstaven i vårt alfabet. — M. betecknar som gammalromerskt taltecken 1 000. — m är internationell förkortning för meter och minut. M., förkortning för fr. Monsieur som titel (Herr). Ma, kem. tecken för en atom masurium. M. A., förkortning för eng. master of arts (motsvarar ungefär fil. mag. inom humanistiska sektionen av filosofiska fakulteten). mA, internationell förkortning för milliampere. Maalstriden [må'l-] kallas i Norge brytningen mellan å ena sidan anhängarna av det av danskan påverkade riksspråket och å andra sidan anhängarna av ett från landsmålen uppkonstruerat språk. M. var särskilt livlig i slutet på 1800-t. Jfr Aasen. Maanselkä [ma'n-], höglandsområde i n. Finland, vilket utgör vattendelare mellan Vita havet och Bottniska viken. Når 820 m ö.h. Maas [ma's], se Meuse. Maaslinjen, belgisk befästningslinje med fästningarna Liége och Namur vid floden Meuse. M. nedkämpades på kort tid av tyskarna såväl 1914 som 1940. Maastricht [ma's-], huvudstad i provinsen Lim-burg, sö. Nederländerna, vid floden Meuse. 83 600 inv. 1954. Före 1871 en av Europas starkast be 760 fästa städer. Flera märkliga byggnader, såsom rådhuset och domkyrkan (den äldsta i Nederländerna). Tillverkning av lergods och glas. Maatschappij [ma'tsjapäj], holl., förening, bolag. Mac [mök], ett i skotska och irländska namn ingående ord, som betyder son. Förkortas M’ el. Mc. MacAdam, se Mc Adam. Maca'o, portugisisk koloni i ö. Kina belägen vid mynningen av Kantonfloden. 16 km2, 375 000 inv. 1940. M. har tillhört Portugal sedan 1557. Staden M. med 187 800 inv. 1950, varav ca 2 800 européer, är en livlig handels- och sjöfartsstad. MacArthur [mök a'thö], Douglas, f. 1880, amerikansk officer. Han ledde som överbefälhavare mycket skickligt försvaret på Filippinerna i början av år 1942. Mars 1942 förflyttades M. till Australien och utnämndes till överbefälhavare för de allierade stridskrafterna på den australiska krigsskådeplatsen. 1944 ledde M. som överbefälhavare åter-erövringen av Filippinerna och fick 1945 befälet över alla allierade lantstridskrafter på Stilla havs-fronten. Ledare för ockupationen av Japan efter fredsslutet, överbefälhavare för FN-trupperna i Korea 1950. Efter Kinas ingripande i Koreakriget, önskade M. rikta flyganfall mot Manchuriet. Då man ansåg att kriget härigenom skulle utvidgas, tvangs M. att avgå 1951. Macass'arsundet skiljer Celebes och Borneo och är 15—25 mil brett. I M. utkämpades 24—29 jan. 1942 under 2:a världskriget en sjöstrid mellan en japansk och en allierad flotta. Slaget anses ha varit av stor betydelse, då det tills vidare avbröt det japanska framträngandet mot Australien. Macaulay [mökå'h]. — 1. T. B., lord M. of Rothley, 1800—59, eng. politiker och historieskrivare, 1830 medl. av underhuset. M. var regeringsmedlem i Calcutta 1834—38, krigsminister i Storbritannien 1839—41 och innehade även en post i whigkabinettet 1846—47. M. utövade ett betydande hist. författarskap (Critical and h i s t o r i-c a 1 essays, Englands historia från Jakob 11: s tronbestigning). Hans arbeten utmärker sig för en klar och livlig stil; i sina omdömen påverkas han emellertid förhållandevis mycket av sin partipolitiska ståndpunkt. — 2. R. M., f. 1889, engelsk författarinna, vars romaner och noveller karakteriseras av skarp iakttagelseförmåga och fin ironi. Till hennes bästa böcker hör Told by an idiot, en träffande skildring av engelsk medelklass kring sekelskiftet. Vidare märks Dangerous ages (sv. översättn. Farliga åldrar). Macbeth [mökbeth'], konung i Skottland 1040— 57 efter att ha mördat konung Duncan I. M. besegrades slutligen av Duncans son Malcolm. Mest känd är M. genom Shakespeares berömda tragedi med samma namn. Mac Clellan [möklel'ön], G. B., 1826—85, nordamerikansk general, överbefälhavare för unions-trupperna i inbördeskriget 1861. Som sådan besegrade han Lee vid Antietam 1862, men då han underlät att begagna sig av segern fråntogs han befälet s.å. M. var New Jerseys guvernör 1878—81. Mac Clure [möklo'ö], R. J. Le Mesurier, 1807— 73, engelsk sjöofficer, som deltog i flera arktiska expeditioner och 1850 fann nordvästpassagen el. vägen n. om Nordamerika. Mac Cormick, se Mc Cormick. MacDonald [mökdån'öld]. — 1. J. Ramsay M., 1866—1937, engelsk politiker och arbetarledare, medlem av underhuset 1906 och ordförande för underhusets arbetaparti 1911. År 1923 bildade M. Englands första på arbetarpartiet stödda regering. Efter nyvalen på hösten 1924 måste han avgå och det konservativa partiet återtog regeringsmakten. År 1929 blev M. på nytt premiärminister. De stora