761 inrikespolitiska svårigheterna under den då rådande ekonomiska krisen föranledde honom 1931 att bilda en nationell samlingsministär i koalition med de konservativa. Större delen av arbetarpartiet följde honom ej och hans ställning blev mycket försvagad. 1935 avgick han som premiärminister och efterträddes av Baldwin, men förblev till 1937 medlem av ministären som lordpresident. Han orienterade sig alltmer åt höger och betraktades av arbetarpartiet som förrädare. M. var djupt religiös. — 2. Malcolm M., f. 1901, son till M. 1, engelsk politiker, medlem av underhuset 1929, kolonialminister 1935—40, därefter hälsovårdsminister till februari 1941 och sedan överkommissarie i Kanada. M. var till en början medlem av arbetarpartiet men följde sin fader vid brytningen. 1946—48 generalguvernör i Singapore och överkommissarie i Malajiska federationen, från 1948 brittiskt befullmäktigat ombud i Sydostasien. Macedo'nien, i våra dagar benämning på ett landområde på Balkanhalvön, ö. om Albanien, omkring floderna Vardar, Struma och Mesta. Största delen av M. hör numera till Grekland (34 356 km2 med 1,7 milj. inv. 1951). En del, den nv., tillhör Jugoslavien (26 494 km2 med 1,3 milj. inv. 1953). Bland städer märks Saloniki och Pella (de forna macedoniska konungarnas residensstad). — M. är ett skogrikt bergland med förträffliga betesmarker, varför boskapsskötsel är huvudnäring. Floddalarna är mycket bördiga. Viktigaste produkter är olika sädesslag, tobak och sydfrukter. Historia. M:s äldre historia är föga känd, men Herodotos uppger Perdikkas som rikets grund-läggare. Av Xerxes tvingades M. att delta i kriget mot Grekland. I peloponnesiska kriget deltog det omväxlande på Atens och Spartas sida. Under Filip II (359—336 f.Kr.), som bl.a. intog Grekland, började en storhetstid för M., som under Alexander den store (336—323 f.Kr.) utvecklades till ett världsrike. Efter Alexanders död föll väldet sönder och en tid av stridigheter mellan Alexanders fältherrar vidtog, tills M. slutligen 267 åter enades. Så småningom kom macedonierna i konflikt med romarna, som 146 f.Kr. gjorde M. till en romersk provins. Vid romarväldets fall 395 e.Kr. kom M. under Östromerska riket och erövrades sedan på 1300 —1400-t. av turkarna. Under det turkiska väldet rådde ständiga stridigheter i M., särskilt på grund av den stora folksplittringen och rivaliteten mellan de olika raserna. — Under den tyska ockupationen av Grekland och Jugoslavien under 2:a världskriget besatte Bulgarien stora delar av M. Efter kriget var kommunistiska partisanstyrkor verksamma i M. och besatte stora områden. Först under 1948 fördrevs dessa av den grekiska regeringens armé. Maceio, stad i ö. Brasilien nära kusten. 99 100 inv. 1950. Macerata [matjera'ta], stad i Markerna, meii. Italien. 30 000 inv. 1948. Biskopssäte. Universitet (grundat 1290). Maceration, sönderdelning av organiska vävnader, så att vävnadselementen lättare kan skiljas från varandra. Mach [masj], Ernst, 1838—1916, österrikisk fysiker och filosof, professor i matematik i Graz 1864, i fysik i Prag 1867 och i filosofi i Wien 1895. Genom sina fysiska arbeten kan M. sägas ha förberett relativitetsteorin. Macha'onfjäril el. parasollfjäril (Papilio macha-on), en av våra vackraste dagfjärilar, tecknad i gult och svart med ett utskjutande utskott på bakvingarna. Se bild sid. 374. Machatj-Kala, före 1922 Petrovsk, huvudstad i Dagestanska sovjetrepubliken. 87 000 inv. M. ligger vid Kaspiska havet och har en utmärkt hamn. MachiavelFi [mak-], N. di Bernardo dei, 1469— Mac 1527, italiensk statsman och författare, var under en tid kansler i Florens men störtades 1512 av Me-dicéerna, vilkas gunst han dock senare förvärvade. Ryktbarast har M. blivit för sina politiska skrifter (Fursten), där han utvecklar programmet för en statskonst, byggd enbart på klokhet och egoism och utan några som helst moraliska hänsyn (ma-chiavellism). Machverk el. maschverk, fuskeri, underhaltigt arbete. Mackabéerna, judisk präst- och regentsläkt. Stamfadern Mattatias dog sannolikt 106 f.Kr. Han och hans avkomlingar strävade att återställa den judiska religionen och motarbeta seleukidernas hel-leniseringssträvanden. M. störtades av Herodes den store, vilken utrotade nästan alla M:s ättlingar. Efter M. har fyra judiska religiösa böcker uppkallats, vilka inom svenska kyrkan räknas som apo-kryfiska. Mac Keesport [mökFspåt], industristad i Pennsylvania, USA. 51 502 inv. 1950. Kolbrytning. Mac Ken'na, se Mc Kenna. Mack'ensen, A. v., 1849—1945, tysk general, som bl.a. anförde centralmakternas arméer i Galizien 1915 och hösten s.å. intog Serbien. M. erövrade sedermera Rumänien. Han anses som en av Tysklands mest framstående härförare under l:a världskriget. M. erhöll avsked 1920. Han blev också varmt uppskattad av den nationalsocialistiska regimen. M. tillfångatogs av de allierade 1945. Mackenzie [möken'si], Compton, f. 1883, engelsk författare, som skrivit uppskattade romaner och tidsskildringar (Guy and Pauline), samt biografier (B e n e s). Mackenzie [möken'si]. — 1. Flod i Kanada. Längd omkr. 4 600 km, ett av jordens längsta vattendrag. Kommer från Klippiga bergen, flyter i nv. riktning och utfaller i Norra Ishavet, där den bildar ett vidsträckt delta. Utgör avlopp för bl.a. Stora Slavsjön och Stora Björnsjön. Är större delen av året isbelagd. — 2. En av de tre administrativa distrikten i Nordvästterritorierna, Kanada. 1,4 milj. km2. M. ligger kring floden M. 1, Stora Björnsjön och Stora Slavsjön. MacKinley [mökin'li], W., 1843—1901, amerikansk statsman, blev 1876 medlem av kongressens representanthus, där han genomdrev en skyddsvän-lig tulltariff (MacKinley-billen). M. valdes som republikansk kandidat till president 1896 och 1900. 1901 mördades han av en anarkist. MacKinley, Mount [maunt mökin'li], den högsta kända bergstoppen (6 240 m ö.h.) i Nordamerika, belägen i Alaskabergen. Macleod [mökla'od], J., 1867—1935, professor i fysiologi i Toronto, Kanada. M. erhöll jämte Banting år 1923 nobelpriset i fysiologi och medicin för upptäckten av insulin. Mac Mahon [makk maårf], M. E. P. M. de, hertig av Magenta, 1808—93, fransk marskalk, deltog som divisionsgeneral i Krimkriget, under vilket han stormade Malakov 1855, och vann under Napoleon IH:s italienska fälttåg slaget vid Magenta 1859. Under fransk-tyska kriget var M. befälhavare över en arméstyrka, som blev slagen vid Wörth. I slaget vid Sedan tillfångatogs M. Sedan han frigivits 1871 nedslog M. kommunardupproret i Paris. 1873—79 var M. franska republikens president men tvangs slutligen, på grund av sina monarkistiska sympatier, att avgå. Macpherson [mökförsn'], J., 1736—96, skotsk skald, utgav samlingen Fragments of Anci-ent Poetry, bearbetningar av gamla gaeliska texter, och Poems of O s s i a n, vilka uppgavs vara en översättning av barden Ossians sånger men i verkligheten var en mycket självständig omdiktning av fornkeltiska sagor.