Mad Mad, vattensjuk gräsmark. Madagas'kar, en av jordens största öar, belägen i Indiska oceanen, skild från Sydafrikas ö. kust genom Mogambique-kanalen. Fransk koloni. 589 000 km2 med 4,5 milj. inv. 1953, varav 53 000 fransmän, 4 300 andra européer och 17 400 asiater. I siffrorna inräknas ej Mayotte och Comoro-öarna. Infödingarna kallas malagasser och är till större delen av malajisk ras. De består av flera olika stammar, av vilka ho'vaerna är de intelligentaste och mest civiliserade. — Klimatet är vid kusterna hett och osunt, på högslätterna i det inre mera tempererat och lämpligt för européer. Djurlivet företer en del egendomliga drag och skiljer sig avsevärt från det övriga Afrikas. Infödingarna bedriver jordbruk och boskapsskötsel. Ris (det viktigaste födoämnet), majs, hirs, maniok, batater m.m. odlas. Européerna bedriver plantageodling (kaffe, kakao, sockerrör, tobak m.m.). Viktigaste exportvaror är guld, kautschuk, hudar, vax. Huvudstad är Tana-narivo (el. Antananarivo), 187 339 inv. 1953. Viktigaste hamnstad är Tamatave, på öns ö. kust. Infödingarna har i stor utsträckning självstyrelse. Kristendomen är införd på ön. Skolor, såväl lägre som högre, har upprättats av både franska staten och olika missionssällskap. — Norra delen av M. ockuperades under 2:a världskriget av engelska trupper maj 1942 varvid de franska trupperna en kort tid gjorde motstånd på order från Vichy-regeringen. Efter 2:a världskriget har åtgärder vidtagits för att ge malagasserna större politiskt inflytande. Flera av nationalisterna anstiftade uppror har emellertid utbrutit, vilka dock nedslagits av fransmännen. Madame [madam'], plur. mesdames [medam'], fr., (min) fru, i Frankrike titel för (gift) kvinna i allmänhet. Madame Butterfly [mæd'öm battöflaj], opera av Puccini. Madapola'm. ett slags tätt, fint bomullstyg, troligen uppkallat efter en indisk by med samma namn. Made in Germany [me'jd in djö'möni], eng., tillverkad i Tyskland. Madeira [-de'ra], portug., ”träd”. — 1. Flod i Sydamerika, den största bifloden till Amazonfloden. Längd 3 200 km. Upprinner i Anderna. Anses ha sitt namn av strändernas skogrikedom. — 2. Ö i Atlanten, belägen ungefär 600 km från Afrikas nv. kust. Tillhör Portugal och räknas av portugiserna till Europa. 797 km2. 266 990 inv. 1950, övervägande portugiser. Huvudstad Funchal, 37 215 inv. 1950. M. är berömt för sitt milda klimat. Vin och sydfrukter är de förnämsta produkterna. — M. kallas ett rött och sött starkvin från M. med en alkoholhalt av nära 20 %. Madeleinetiden el. Magdalenientiden kallas det sista skedet av äldre stenåldern efter en fyndort i Frankrike. Mademoiselle [madmåasäl'], plur. mesdemoisel-les [medmåasäl'], fr., (min) fröken, i Frankrike titel för (unga) ogifta kvinnor i allmänhet. Mad'etoja, L., 1887—1947, finsk tonsättare, som bl.a. komponerat operorna ”Österbottningarna” och ”Juha”. Madhya Bharat, stat i mell. Indien, ingår i Indiska unionen. M. består av Gwalior, Indore och 25 av de tidigare furstestaterna. 120 000 km2, 7,95 milj. inv. 1951. Madhya Pradesh, stat i mell. delen av Indien, ingår i Indiska unionen. M. består av de tidigare Centralprovinsema och Berar jämte 14 mindre stater. 337 000 km2, 21,3 milj. inv. 1951. Huvudstad: Nagpur. Madigan, Elvira, 1867—89, cirkusartist. M. och löjtnanten Sixten Sparre förälskade sig i varandra, flydde till Danmark och sökte där gemen 762 samt döden. M. är känd genom en av Saxon författad visa. Madison [mæd'isn], J., 1751—1836, fjärde presidenten i USA, 1809—17, förmåddes av krigspartiet att förklara krig mot England 1812. Madison [mæd'isn], huvudstad i Wisconsin, USA. 96 056 inv. 1950. Universitet. Madison Square Garden [mædd'isn skoä'ö ga'dn] i New York är en inomhusarena som byggdes 1925 och rymmer 20 000 åskådare. Madja'rer, se Magyarer. Madonn'a, från italienskan stammande benämning på Maria, Jesu moder. Inom den äldre kristna konsten är M. med barnet ett huvudmotiv, motsvarande det heliga berget Fujijama inom den japanska konsten och Kuan-yin, barmhärtighetens gudinna, i den kinesiska konsten. Ma'dras. — 1. Stat på ö. kusten av Främre indiska halvön, Indien. 330 000 km2, 36 milj. inv. 1951. Ris, bomull, sockerrör m.m. odlas. — 2. Huvudstad i M. 1 på Coromandelkusten. 1 416 000 inv. 1951. Viktig handels- och industristad. Praktfulla pagoder och moskéer. Universitet. Madrfd, Spaniens huvudstad, belägen i provinsen M. på Nya Castiliens högslätt, mellersta Pyre-neiska halvön. 1,6 milj. inv. 1952. Spaniens förnämsta handelsstad, medelpunkt för dess järnvägsnät. Modernt byggd med ståtliga offentliga byggnader, breda gator och talrika parker. Berömda museer (Prado*). Universitet, talrika andra högre undervisningsanstalter. Madriga'1. —■ 1. Ursprungligen ett slags folkvisa, utvecklades på 1300-t. till en konstnärlig diktform, utgörande en strof av jamber med bestämda rim. — 2. På 1500- och 1600-t. en art körsång med ofta erotiska motiv. Madsen, K. J. V., 1855—1938, dansk konsthistoriker, som utgav flera arbeten om dansk och nederländsk konst. Madurai, stad i staten Madras, s. Främre Indien. 361 781 inv. 1951. Storslagen tempelbyggnad från 1600-t., en av Indiens mest kända. Maduro [mado'rå], sp., mogen, beteckning för cigarrer med mörka täckblad. Maece'nas, C., d. omkr. 8 f.Kr., en förmögen romare, som frikostigt understödde skalder, bl.a. Horatius och Vergilius. Från M. stammar ordet mecenat. Maestoso [maästå'så], it., majestätiskt. Maestro [maäs'trå], it., lärare, mästare (särskilt i musik). Maeterlinck [ma'-], Maurice, 1862—1949, belgisk skriftställare, från 1896 tidvis bosatt i Paris. Redan M:s första diktning (fantasidramat La prin-cesse Madeleine, den dramatiska stämnings-bilden De blinda, Pelléas och M é 1 i-sande) visar stark påverkan av symbolismen och är präglad av en mystiskt pessimistisk livsuppfattning, enligt vilken människan oemotståndligt leds av ödets för henne okända makter. I M:s senare alster (Bikupan, renässansdramat M o n n a Vann a, Den underbara trädgården) framträder ett optimistiskt omslag i hans åskådning, i det han mera betonar en stark pliktkänsla, som bjuder människan att underkasta sig livets fordringar. Bland M:s andra arbeten märks de moraliserande betraktelserna De ringes rikedomar. M. erhöll nobelpriset i litteratur 1911. Bosatt i USA 1940—47. Mafeking [mæff'i-], stad i britt, protektoratet Bechuanaland i Syd-Afrika, mest känd från boerkriget, då den belägrades av boerna 1899—1900. Mafia el. Maffia, ett hemligt sicilianskt förbund, i vissa avseenden motsvarande södra Italiens Ca-morra. M. utförde en del våldsdåd och gjorde sig mycket fruktat. Sedermera spelade det en roll