763 framför allt som valorganisation. M. undertrycktes 1925—29 av fascisterna. Mag., förkortning för magister. Magalhäes, el. Magallanes, se Magellan. Magasin. — 1. Upplagsplats för varor, lagerbyggnad. — 2. Benämning på stora varuhus (t.ex. Magasin du Louvre i Paris). — 3. Titel på vissa tidskrifter. Magblödning, se Blodkräkning. Mag'dala, på Jesu tid en stad vid stranden av Genesaret. På platsen för M. finns numera endast en by. Magdalena, se Maria Magdalena. Magdale'nafloden i Colombia, Sydamerika, rinner i en dal mellan två av Andernas bergskedjor n. ut till Karibiska havet, där den bildar ett vidsträckt delta. Längd 1 600 km. Magdalenientiden, se Madeleinetiden. Magdeburg, stad vid Elbe i delstaten Sachsen-Anhalt, Östtyskland. 252 000 inv. 1946. Viktig industristad, medelpunkt för den tyska vitbetssocker-industrin. Domkyrka med rik skulptural utsmyckning, uppförd i gotisk stil på 1200—1300-t. Under 2:a världskriget utsattes M. för upprepade bombanfall. Denna detalj ur ett kopparstick i Otto von Guerickes ”Experimenta Nova” 1672 visar en demonstration av de magdeburgska halvkloten, varvid fyra par hästar var förspända vartdera halvklotet för att draga dem isär. Mag'deburgska halvkloten, se Guericke. Magellan [-lja'n], portug. Magalhäes [-[magal-ja'gsj],-] {+[magal- ja'gsj],+} Fernando de, omkr. 1480—1521, portugisisk sjöfarare. Trädde i spansk tjänst på 1500-t. Gynnades av Karl V och utrustade med hans hjälp en expedition i avsikt att finna en väg till Moluc-kerna och de asiatiska farvattnen väster ut genom Nya världen. Han fann 1520 det efter honom uppkallade sundet mellan Eldslandet* och Patagonien och kom fram till Filippinerna. Blev där dödad av infödingarna. Ett av hans skepp lyckades komma tillbaka till Spanien och fullbordade därmed den första världsomseglingen. Magellanska molnen, två stjärnmoln på sydhim-len. Deras avstånd uppskattas till 100 000 ljusår. De består av stjärnor, stjärnhopar och nebulosor liknande Vintergatan. Magellans sund [-lja'ns], Magallanes* sund, sund mellan Eldslandet och Sydamerikas fastland. Uppkallat efter sin upptäckare Fernando de Magellan. Minsta bredd 4 km. Magenta [madjen'ta], stad i provinsen Milano i Italien, bekant för en drabbning, som fransmännen under Mac Mahon där vann över österrikarna 1859. 13 000 inv. Ma'ger el. magier, benämning på präster hos perserna. Under medeltiden kom M. att beteckna visa män, som antogs behärska hemliga läror och krafter. Jfr Magi. Mag Magersfontein [-fåntejn], höjd i Oranjefristaten, Sydafrikanska unionen, där boerna 1899 besegrade engelsmännen. Magerö, Mageröy, norsk ö, belägen nv. om Por-sangerfjord. Europas nordligaste ö. Dess n. udde kallas Nordkap. Maggiore [maddjå're], it., större. Mus. Dur i motsats till minore, moll. Magi', svartkonst, trolldom, ingår särskilt i lägre folkstammars tänkesätt och religion. Handlingar och föremål tänks förbundna med särskilda mystiska krafter. M. antas kunna förmedla beröring med andemakter. Under medeltiden betecknades som vit M., den som troddes stamma från goda andemakter, varemot svart M. antogs härröra från djävulen. — M a' g i k e r, trollkarl. — M a' g i s k, trolsk. Maginot [masjinå'], A., 1877—1932, fransk politiker, krigsminister 1922—24 och 1929—32. Efter M. var fästningszonen vid Frankrikes ö. gräns uppkallad (Maginot-linjen). Maginot-linjen [masjinå'-], en befästningslinje i Frankrike på gränsen mot Tyskland, som byggdes 1930—34 på initiativ av Maginot. Den nådde från schweiziska gränsen upp till Belgien, där den anslöt sig till en belgisk befästningslinje. Sedan Belgien förklarat sig neutralt 1936 utbyggdes M. till Nordsjön. Denna del, Daladier-linjen, som blev färdig 1939, var betydligt svagare. M. ansågs före 2:a världskriget ointaglig. Vid den tyska offensiven i maj 1940 genombröts Daladier-linjen vid Sedan 14 maj. Sedermera angreps själva M. Montmédy föll 14 juni och M. utrymdes därefter delvis av fransmännen. Magister, ursprungligen förman, mästare; i Sverige titel på den, som avlagt filosofie ämbetsexa-men. Förr var fil. M. titel på filosofie doktor. M. används ofta som titel på lärare i allmänhet. Magiste'rium enligt alkemisterna en kropp, med vilken man skulle kunna förädla metaller. M. motsvarade ”de vises sten”. Magistra'1, mästerlig, imponerande, myndig. Magistra't var intill år 1955 den administrativa myndigheten i städer med egen jurisdiktion och bestod av borgmästaren och rådmännen. Det ålåg M. att tillse, att de av allmänna rådstugan resp, stadsfullmäktige lagenligt fattade besluten bringades till verkställighet. Efter ikraftträdandet av de nya kommunallagarna har M:s uppgifter för den kommunala styrelsen upphört. Kvar står vissa statliga administrativa bestyr, som hänför sig till ordnings-stadgan för rikets städer m.m. samt anordnande av allmänna val. En utredning pågår sedan 1955 om fullständig avveckling av M.-institutionen. Magkatarr kan uppträda i en akut form med kräkningar, feber etc., ofta förenad med tarmkatarr och vanligen orsakad av bakterier, olämplig föda etc. Vid kronisk M är magslemhinnans saltsyre-avsöndring minskad el. upphävd men slemavsön-dringen ökad. Besvären är ej så höggradiga som vid akut M. Nedsatt matlust, kväljningar, ibland kräkningar, tryckkänsla i maggropen hör vanligen till sjukdomen. Behandlingen består framför allt i diet men även vissa medikamenter används. Magkräfta kan man misstänka föreligga, om en person över 40 års ålder, som ej förut haft magbesvär, börjar få obehag från magen med nedsatt matlust, kväljningar och kräkningar samt mer el. mindre tydliga smärtor etc. Blodkräkningar och blod i avföringen är viktiga symtom. Så småningom tillkommer avmagring, blodbrist och kraftned-sättning. Om sjukdomen upptäcks i tid, kan operation rädda patienten. Mag'lemosekulturen, beteckning för en tidig period i Nordens stenålder, bl.a. kännetecknad av redskap av ben samt rått tillyxade flintverktyg.