Mar Ma'ri, autonom republik (sedan 1920) i RSFSR, mell. Ryssland. 23 300 km2. 580 000 inv. Maria, engelska drottningar. — 1. M. I Tudor, 1516—58, kallad ”den blodiga” el. ”den katolska”, dotter till Henrik VIII, lyckades efter halvbrodern Edvard VI:s död bli hyllad som drottning 1553. M. var en ivrig katolik och sökte på allt sätt återinföra den katolska läran i landet, särskilt sedan hon gift sig med Filip II av Spanien 1554. Under ett krig mot Frankrike förlorade England Calais. — 2. M. II Stuart, 1662—94, dotter till Jakob II och 1677 förmäld med Vilhelm av Oranien. M. blev dennes medregent, då han 1689 blev Englands konung (Vilhelm III). Maria, franska drottningar. — 1. M. av Medici, 1573—1642, Henrik IV:s gemål 1600, blev efter mordet på maken 1610 sonen Ludvig XIILs förmyndare men förvisades från hovet 1617 efter gunstlingen Concinis död. Senare återvände hon och försökte förgäves göra sitt inflytande gällande gentemot Richelieu. 1631 fängslades hon och flydde därefter till utlandet. — 2. M. Teresia, 1638— 83, dotter till Filip IV av Spanien, Ludvig XIV:s gemål 1660, kallades i Frankrike M. ”av Österrike”. — 3. M. Leszczynska [lesjtjin'ska], 1703—68, förmäld med Ludvig XV 1725. — 4. M. Antoinette, 1755—93, dotter av Frans I och Maria Teresia av Österrike, förmäldes 1770 med dåvarande tronföljaren, sedermera konung Ludvig XVI. M., som var vacker och nöjeslysten, utsattes för allehanda intriger och förtal vid det franska hovet, varför hon vid revolutionens utbrott, var illa tåld av folket, som kallade henne ”österrikiskan”. Med hjälp av den svenske greven A. v. Fersen gjorde hon och konungen ett flyktförsök 1791. Sedan delade hon makens fångenskap. Efter att ha hållits fängslad i Concier-geriet och värdigt uppträtt under en förödmjukande rättegång inför revolutionstribunalet avrättades hon. Jfr även Maria Stuart. Maria da Gloria, se Miguel. Maria Eleonora, 1599—1655, svensk drottning 1620, då hon förmäldes med Gustav II Adolf. M. var känd för skönhet och älskvärdhet. Hon kom efter konungens död snart i konflikt med förmyndarregeringen. Flydde 1640 ur Sverige, dit hon dock återvände 1648, Maria Fjodorovna, se Dagmar. Mariage [-a'sj], fr., äktenskap, giftermål; ett slags hasardspel. Maria'gerfjorden, djupt inträngande vik (nära 4 mil) av Kattegatt vid Jyllands ö. kust, Danmark. Dess inre del kallas ofta Hobrofjorden. Mariakanalsystemet, vattenväg, som från Volga över sjöarna Onega och Ladoga går till Finska viken. Längd 1 092 km och 38 slussar. Maria Magdalena, från Magdala, en ort vid Ge-nesaret. M. skall ha botats för besatthet av Jesus och var närvarande vid korsfästelsen. Inom konsten framställs ofta en ”botfärdig M.”, vilket beror på en förväxling med en synderska i Simons hus, som beskrivs i Lukas’ evangelium. Maria'nerna (efter Maria Anna, Filip IV:s av Spanien gemål) el. Ladronerna, ögrupp i v. delen av Stilla oceanen, hörande till Mikronesien, bestående av 10 obebodda, vulkaniska öar och 5 bebodde korallöar, tillsammans omkr. 1 000 km2 med över 50 000 inv., mest japaner. Viktigaste exportvaran är kopra. Huvudön är Guam (59 500 inv. 1950, varav 30 000 av guamesiskt ursprung), vilken under spansk-amerikanska kriget 1898 förvärvades av USA. De övriga öarna tillhörde före l:a världskriget Tyskland och ”förvaltades” sedan av Japan. Juli 1944 erövrades M. av amerikanerna, vilka numera enl. beslut av FN 1947 har förvaltarskapet över M. 776 Marianne [-an'], vanlig beteckning för Frankrike. Mariannelund, köping i Jönköpings län. 3 272 inv. 1955. Mar'ianské Låznè [lasj'ne], tjeckiska namnet på Marienbad. Maria Nyckelpiga, se Nyckelpigor. Maria Pavlovna, f. 1890, rysk storfurstinna, 1908 —14 gift med prins Vilhelm. M. har sedermera varit bosatt i Paris och USA. Sedan 1941 redigerar M. en tidskrift i Buenos Aires. Maria Stuart [stjo'öt], 1542—87, drottning av Skottland (1542—68), enda dotter till Jakob V, som dog s.å. hon föddes. M. fick en omsorgsfull uppfostran i Frankrike, där hon 1558 förmäldes med kronprinsen Frans. Vid dennes tronbestigning f.å. blev hon drottning av Frankrike. Efter konungens död återvände hon emellertid 1561 till Skottland. M. var berömd för sin skönhet. 1565 gifte hon sig med kusinen lord Darnley, som hon dock snart kom att avsky på grund av hans delaktighet i mordet på M:s sekreterare Rizzio. Darnley röjdes ur vägen och M. gifte sig därpå med earlen av Both-well, som allmänt ansågs för Darnleys mördare. Giftermålet framkallade allmän ovilja och t.o.m. uppror. M., som var katolik, tillfångatogs av den protestantiska adeln och måste 1567 abdikera till förmån för sin son med Darnley. F.å. lyckades M. rymma, men den av henne samlade hären blev slagen, varefter M. flydde till England. Där hölls hon fången av drottning Elisabet, emedan hon gjort anspråk på Englands tron. Katolikerna gjorde flera försök att befria henne, varför hon slutligen avrättades. Maria Teresia, 1717—80, tysk kejsarinna, drottning av Böhmen och Ungern, dotter till kejsar Karl VI, förmäldes 1736 med Frans Stefan (Frans I) av Lothringen och blev efter faderns död regent över de österrikiska arvländerna 1740. M. invecklades i flera krig med Fredrik II av Preussen (se österrikiska tronföljdskriget, Schlesiska kriget och Sjuåriga kriget), varvid hon bl.a. förlorade Schlesien. Efter makens död 1765 tog hon sonen Josef II till medregent. M. medverkade vid Polens första delning 1772. I sin inre styrelse var M. plikttrogen och genomförde flera förbättringar. Maria-Teresio'pel, se Subotica. MariazelF, livligt besökt vallfarts- och turistort i provinsen Steiermark, Österrike. Ma'ribo amt, danskt amt, omfattande öarna Lolland och Falster jämte närliggande småöar Fejö, Fæmö m.fl. 1 797 km2. 135 337 inv. 1951. Städer: Stubbeköbing, Nyköbing, Saksköbing, Maribo (residensstad), Nysted, Rödby och Nakskov. Ma'ribor, se Marburg 2. Marica, se Maritza. Marie-Antoinette, se Maria, franska drottningar 4. Marie Bebådelsedag infaller den 25 mars. Sedan 1953 har dagens karaktär av helgdag upphört; M. firas i stället den söndag som infaller under tiden 22—28 mars. Om denna är palmsöndagen eller påskdagen, firas M. söndagen före palmsöndagen. Marieberg, egendom på Kungsholmen, Stockholm. På 1760—80-t. bedrevs här en berömd tillverkning av fajans och äkta porslin. På senare tid har M. använts för olika militära ändamål bl.a. som ammunitionsfabrik. Mariefred, stad vid Mälaren, n. Södermanland. 2 568 inv. 1956. I stadens närhet Gripsholms slott med statens porträttgalleri. Mariehamn, stad på s. Åland, Finland. 3 560 inv. 1950. Badort. M. har efter l:a världskriget fått betydelse som huvudort på det i viss mån självständiga Åland.