777 Mar Marieholm, municipalsamhälle i v. Skåne. 1 103 inv. 1955. Yllefabrik. Marie Louise, 1791—1847, kejsarinna av Frankrike, dotter till Frans I av Österrike, blev 1810 Napoleon I:s andra gemål, förde 1812—14 regeringen, men avreste med sin son till Österrike vid Napo-leons fall. Hon erhöll hertigdömet Parma och ingick sedan två morganatiska giftermål. Mari'enbad, stad och livligt besökt brunnsort i Böhmen, Tjeckoslovakien, v. om Karlsbad. Marienlyst', badort inom Helsingörs stads område. Mariestad, stad vid Tidans utlopp i Vänern, n. Västergötland. 10 108 inv. 1956. Residensstad för Skaraborgs län. Stort pappersbruk (Katrinefors). Marignane [marinjann'], flygplats vid Marseille. Marim'ba, ett slags negerinstrument, påminnande om xylofon. M. används ibland i jazzkapell. Mari Mihi, se Lindqvist. Mari'n, till havet hörande, bildat i el. av havet t.ex. marina sediment, marin gräns (= högsta, av havet kvarlämnade strandmärken såsom strandvallar, strandterrasser). Marina'd, vin- eller ättikslag tillsatt med kryddor. Mari'na gränsen, se Marin. Marinattaché, se Militärattaché. Marindirektör, ingenjörsgrad i mariningenjör-kåren. Marine'ra, inlägga födoämnen i kryddor, ättika m.m. Marinett'i, F. T., 1876—1944, italiensk författare, som på grund av de åsikter han propagerade för betecknas som futurismens upphovsman. Marinförvaltningen, centralt ämbetsverk, som handhar ledningen av sjöförsvarets förvaltning i tekniskt och ekonomiskt avseende. Chefen för marinen är också chef för M. Mari'ni, G., 1569—1625, italiensk skald, vars av en konstlad och uppstyltad stil utmärkta dikter i hög grad överensstämde med tidens smak. Efter M. har en litterär stilriktning under 1600-t :s början kallats marinism. Marfni, Marino, f. 1901, italiensk skulptör, har nått världsberömmelse genom sina strängt byggda, vitala ryttarstatyer, som liksom hans övriga verk röjer starkt inflytande från den etruskiska konsten. Mariningenjörkåren har att leda och övervaka byggnad och underhåll av flottans fartyg, minor, torpeder, dockor och andra varvsanordningar m.m. Chef för M. är marinöverdirektören, som tillika är chef för ingenjöravdelningen inom marinförvaltningen. Marinintendenturkårens personal tjänstgör såväl i land som ombord på flottans fartyg. I land förrättar den såväl verklig intendenturtjänst som kameral- och kanslitjänst. Ombord på fartyg har den att utföra den tjänst, som enligt gällande reglemente åligger stabs- och fartygsintendenter. M:s chef är marinöverintendenten, som tillika är chef för inten-denturavdelningen inom marinförvaltningen. Marinism, se Marini. Mari'no, se San Marino. Marinstaben, sedan 1907 namn på flottans stab, vilken har liknande uppgifter som arméstaben för armén. Marionett', leddocka, konstruerad så att den kan bringas att härma mänskliga rörelser; i figurlig bemärkelse svag och viljelös människa, som helt behärskas av andra. Mariotte [-ått'], E., omkr. 1620—84, fransk fysiker, känd särskilt för sina undersökningar av den s.k. Boyles el. Boyle-Mariottes lag. Jfr Boyle. Maritfm, hörande till haven. Mariti'mt klimat, se Havsklimat. Marifsa, flod på ö. delen av Balkanhalvön. Upprinner på Rhodopebergen, flyter i sö. riktning till Marionettspel med leddockor. staden Adrianopel, därefter i en båge åt sv. och utfaller i Egeiska havet, bildande ett sumpigt delta. Längd omkr. 500 km. Mariupol, Zjdanov, stad i Ukraina, SSSR, vid Asovska sjön. 222 000 inv. Kolexport. Ma'rius, Cajus, 156—86 f.Kr., romersk fältherre, var från 107 f.Kr. konsul sju gånger, besegrade konung Jugurtha och slog sedan teutonerna år 102 och kimbrerna år 101. Sulla hade erhållit befälet i kriget mot konung Mithridates år 88, men folktribunen Sulpicius fråntog honom det och gav det åt M. Sulla intog emellertid med sin här Rom och M. flydde. F.å. återkom han dock och gjorde sig tillsammans med konsuln Cinna till Roms herre. Han förde nu ett vilt skräckregemente och dog f.å. Marivaux [-vå'], P. Carlet de Chamblain de, 1688 —1763, fransk författare, främst bekant för sina komedier, vilkas motiv är en spirituell, ofta ironisk analys av kärleken (Le jeu de 1’ a m o u r et du hasard). Mark. — 1. Äldre viktmått och mynt. — 2. Den nuvarande finska myntenheten, som delas i 100 penni. — 3. Myntenhet i Västtyskland sedan 1948 (D.M. = Deutsche Mark), då tidigare förekommande riksmark, räntemark och registermark avskaffades. Samma reform har senare vidtagits i Östtyskland. — 4. Spelmark. Markalls sömnlösa nätter, titeln på en litterär satir, vilken utkom i 2 delar 1820 och 1821. M. var en parodi riktad mot ”den gamla skolan”, akade-misterna, skriven av ”den nya skolans” män, nyromantikerna. Markant', anmärkningsvärd, framträdande. — M a r k e' r a, utstaka, betona. — Markerad, utpräglad, karaktärsfull. Markaryd, köping i Sunnerbo härad, Kronobergs län, nära Lagan. 2 062 inv. 1956. Järnvägsknut. Markasi't, guldglänsande mineral av svavel järn. M.-kristaller används i billiga smycken. Markattor (Cercopithe'cus), ett släkte apor, som finns i tropiska Afrika. Smärt kropp, lång svans. M. är bland de muntraste och sällskapligaste av alla apor. De gör stor skada genom sina plundringar på odlingar, sädesfält, fruktträdgårdar o.d. Omkr. 50 arter. Markegång. Enligt en förordning den 2 april 1954 (markegångstaxan) skall priser årligen i de olika länen åsättas vissa varor, främst jordbruksprodukter. Med utgångspunkt från dessa priser skall värdet i penningar av vissa naturaprestationer beräknas. Markelius, Sven, f. 1889, arkitekt, byggnadsråd 1938—44, stadsplanedirektör i Stockholm 1944— 54. M. har arbetat i en funktionalistisk stil (Konserthuset i Hälsingborg).