782 Mar av gemensamt utnyttjande av produktionsmedlen, allmänt välstånd och klasskillnadernas försvinnande. — 2. W. M., 1863—1946, tysk politiker, ledare för det katolska centrumpartiet. Rikskansler 1923— 25, maj—dec. 1926 och från jan. 1927 till 1928. Marx, bröderna (Groucho, f. 1895, Harpo, f. 1893, Chico, f. 1891) amerikanska filmkomiker, vars talangfulla farser pendlat mellan satir och surrealism. Mary [mä'öri], eng., Maria. Mary, 1867—1953, engelsk drottning, gift med Georg V 1893—1936, sedan hennes tidigare fästman som var äldre bror till Georg dött 1892. Maryland [mä'örilænd], förkortat Md., stat i ö. USA vid en vik av Atlanten. 32 000 km2. 2,4 milj, inv. 1950. Huvudstad Annapolis, 15 047 inv. Viktigaste stad Baltimore, 949 708 inv. 1950. — M. är dels ett bergland, dels ett ganska bördigt lågland. Huvudnäring är åkerbruk med vete, majs, foder och potatis som förnämsta produkter. Frukt och tobak odlas även. Bergsbruket är föga givande. Något stenkol och järn bryts. Däremot är fisket, särskilt ostronfisket, av betydelse. Industrin utgörs till största delen av frukt- och fiskkonserveringsfabri-ker samt tobaksfabriker. Marzabott'o, samhälle på sluttningen av Apenninerna i Italien, känt för sina ruiner av en etruskisk stad från 400-t. f.Kr. Maräng', ett slags bakverk av uppvispad äggvita och fint strösocker. Masaccio [-satt'sjå], egentligen Tomaso Guidi, 1401—28, florentinsk målare, berömd för sina fresker i Brancaccikapellet i Florens. Hos M. möter man en fullt genomförd renässansstil såväl i avseende på perspektivets utbildning som i det realistiska återgivandet av gestalter. Ma'saryk. — 1. T. M., 1850—1937, professor i filosofi i Prag 1882. M. var en av det tjeckiska nationalistpartiets ledare och flydde vid l:a världskrigets utbrott till utlandet. 1918 valdes han på livstid till Tjeckoslovakiens president. Han avgick 1935. — 2. Jan M., 1886—1948, son till M. 1, diplomat, Tjeckoslovakiens minister i London 1935—38, 1940 vice ministerpresident och utrikesminister i Londonregeringen, 1945—48 utrikesminister. Vid kommunisternas övertagande av makten i Tjeckoslovakien 1948 begick M. självmord. Mascag'ni [maskan'ji], P., 1863—1945, italiensk tonsättare, berömd särskilt för sin opera På Sicilien (Cavalleria Rusticana). Masch'verk, machverk, fuskverk. Mascot [mas'kått], föremål, som anses bringa lycka. Masefield [mej'sfild], John, f. 1878, engelsk författare, ursprungligen sjöman, i sin diktning påverkad av Kipling. Han blev 1930 poeta laureatus. Masho'naland, område i sö. Rhodesia med rika guldtillgångar. Mask, lösansikte av målad lärft, papp, vax o.d.; sammets- el. sidenbetäckning över ansiktet med utformad näsa samt hål för ögonen; läder- el. järn-trådsskydd, använt vid fäktning etc. — Under de gamla grekernas vin- och skördefester användes M. och överfördes sedan till det ur dessa fester utvecklade dramat. Antikens M. täckte hela huvudet och var försedda med peruk och ett ljudförstärkande munstycke. Under de medeltida teaterföreställningarna användes även M. Maskar (Vermes) saknar hudskelett och ledande extremiteter. Till M. hör ringmaskar, rundmaskar, plattmaskar m.fl. Maskare'nerna, ögrupp i Indiska oceanen, ö. om Madagaskar, bestående av tre klippiga öar, Réuni-on, Mauritius och Rodrigues. Av dessa tillhör Ré-union Frankrike, de båda andra Storbritannien. Maskaro'n, ansikte, ofta med förvridna drag el. med fantastiska utsmyckningar, använt inom kons- Harlekin med mask, uppträdande vid Piccoloteatern i Milano 1955. ten som dekorationsmotiv. M. leder sitt ursprung från antikens teatermasker. Maskat, eng. Muscat, huvudstad i sultanatet Oman, Arabien. 5 500 inv. 1953. M. var förr en betydande handelsstad men har nu överflyglats av förstaden Matrah (8 500 inv.), varifrån handelsvägarna inåt Arabien utgår. Maskat och Oman, sultanat i Arabien, se Oman. Maske'ra, se Mask. Maskformaga bihanget, se Blindtarm. Maskgroddjur (Gymnophio'na), en ordning grod-djur med masklik, vanligen fjällklädd kropp. Flera arter i tropikerna. Maskingevär, kulspruta*. Jfr även Handeldvapen. Maskopi', hemligt samförstånd. Maskot, se Mascot. Maskregn, folklig benämning på massförekomst av insektlarver (sällan daggmaskar), vilka varma vinterdagar vaknar ur sin vinterdvala och kryper upp på snön. Maskros (Tarax'acum vulga're) hör till familj Compositae och har gula blomkorgar på ihålig stängel. Blomkorgarna öppnar och sluter sig efter dygnets timmar (blomsterur). Rötterna används som kaffesurrogat. Man har sökt framställa kautschuk ur dem. Maskspel, ett slags festspel, som förekom i England på 1500- och 1600-t. och vid vilka de uppträdande bar masker. M. var föregångare till operan. Jfr även Mask. Maskuli'n, manlig, tillhörande det manliga könet. Masmästare, förman för arbetarna vid en masugn. Masochism, sexuell egendomlighet med begär att bli misshandlad. Jfr Sadism. MasOIle, H., f. 1884, svensk målare, vars arbeten visar en stark påverkan från Zorn. Masoni't, skiva av sammanpressade träfibrer (eg. firmanamn). M. kan ha olika hårdhet och porositet. Då fibrerna korsar varandra krymper M. föga. Masreliez [marölje']. — 1. A. M., 1717—1806, fransk bildhuggare, medarbetade bl.a. vid utsmyckningen av Stockholms slott. — 2. L. M., 1748— 1810, fransk målare, son till M. 1, verksam i Sverige. Han ägnade sig framför allt åt rumsdekoration och möbelkomponering bl.a. på Stockholms slott. Arvfurstens palats och Drottningholm. — 3. J. B.