793 vän och lärare åt hans son Telemachos. Med M. brukar man därför mena en person, som handleder en yngre och oerfaren. Menu [möny'], fr., meny; matsedel. Menuett', sirlig, gammaldags fransk dans i % takt. M. var särskilt omtyckt vid Ludvig XIV:s hov. Menuhin [menu'hin], Yehudi, f. 1917, världsberömd amerikansk violinist av judisk börd. Meny, se Menu. Men'zel, A. F. v., 1815—1905, tysk historiemålare. (Flöjtkonserten i Sans-souci.) Menzies [menn'sis], Robert, f. 1894, australisk politiker, ledare av det liberala partiet. Premiärminister 1939—aug. 1941 och från 1949. Mequine'z, se Meknes. Merano, ty. Meran, stad i italienska Tyrolen vid floden Passer. 31 000 inv., mest tyskar. M. är vackert belägen och en av Europas mest besökta turist-och kurorter. Mercator [-ka'tor], G., 1512—93, nederländsk kartograf, bekant särskilt på grund av den efter honom uppkallade kartprojektionen. Mercerise'ring, efter engelsmannen Mercer uppkallad metod att ge silkesglans och ökad hållbarhet åt garn och tyg av bomull genom kort behandling med stark natronlut. Mercu'rius, se Hermes. Meredith [mer'ödith], George, 1828—1909, engelsk författare. M. debuterade med en samling dikter men blev berömd först i och med sin roman Richard Feverels eldprov, en engelsk samtidsskildring. Denna bok är en sällsynt väl genomarbetad själsstudie, fylld av humor, ironi och tragik. Berömdast av M:s övriga romaner är Egois t e n och Diana på korsvägen. M:s stil är smidig och träffande men ofta dunkel. M. är det viktorianska tidevarvets siste store romanförfattare. Mère noble [mä'r nåb'1], fr., ”ädel moder”, skådespelerska, som utför en ädel äldre karaktärsroll. Jfr Père noble. Merezjkov^kij, D. S., 1865—1941, rysk författare och litteraturkritiker. M. vann berömmelse med sin trilogi Kristus och Antikrist, utgörande tre fristående historiska romaner, intressanta genom sin ypperliga tidsfärg. Värdefullast av M:s litterära essäer är de över Tolstoj, Dostojev-skij och Gogol. M. var efter ryska revolutionen bosatt i Paris. Meridia'n, storcirkel, som tänks gående genom jordens poler, motsvarande tänkta linjer på him-melssfären. — Vid kontrollmätningar 1956 har man fastställt att jordmeridianens längd är 40 075 162 m. Meridia'ncirkel, det viktigaste instrumentet för bestämning av himlakropparnas lägen på himmels-sfären. M. består av en tub, som är vridbar endast kring en noggrant i ö.-v. riktad, horisontell axel. Medelst mikroskopisk avläsning på en vid axeln fästad gradskiva kan stjärnans deklination bestämmas; genom automatisk registrering på ett stjärn-tidsur kan ögonblicket för stjärnans passerande av tubens hårkors annoteras och därmed stjärnans rek-tascension*. Meridia'nhöjd, den höjd över horisonten, som en stjärna har, då den passerar meridianen, en linje, som tänks dragen på himlavalvet från n. till s. genom nordpolen. Solens M. kallas dess middagshöjd. Då en stjärna passerar meridianen, sägs den kulminera. Merfdies, lat, middag, söder. — Ante me-r i' d i e m (a.m.), före middagen. — Post m e-r i' d i e m (p.m.), efter middagen. Me'rikanto, O., 1868—1924, finländsk tonsättare och orgelvirtuos. M. komponerade på folkmelodier byggda sånger samt operor. Mérimée [-me'], Prosper, 1803—70, fransk för Mer fattare. M. nådde mästerskap på novellens område (C o 1 o m b a, Carmen). Han valde helst historiska el. exotiska miljöer. Hans stil är fulländad i objektiv klarhet och nykter realism. Till sin livsuppfattning var han pessimist och ironiker. Förutom noveller skrev M. kritiska och arkeologiska arbeten samt reseskildringar och historiska berättelser (Från Bartolomeinattens tid). Merinofår. Merinofår, en spansk fårras, som införts i flera länder, även i Sverige. Ullen är tät, fin, krushårig och kort. Hornen spiralvridna. Meri't, förtjänst; arbete, vilket räknas till godo för befordran. — Merite'ra sig, skaffa sig meriter, göra sig värdig. Merkanti'1, rörande handeln, handels-, köpmanna-, krämaraktig. Merkantilism, en under 1600- och 1700-t. härskande politisk åskådning, som avsåg att genom statliga skyddsåtgärder och ingripanden skaffa det egna landet en gynnsam handelsbalans och därigenom inre välstånd och styrka utåt. Det utslagsgivande för M. var att så mycket penningar som möjligt strömmade in och så litet som möjligt ut ur landet. För att främja en effektiv produktion inom landet bekämpade M. alla former av skråväsende och lokala tullsystem (stadstullar etc.), varigenom de förut splittrade länderna blev ekonomiska enheter. Utförseln uppmuntrades genom exportpremier och införseln försvårades genom höga tullar el. importförbud. Sjöfarten understöddes genom statsbidrag till handelskompanier, särskilt på fjärran länder. En kolonialpolitik, som avsåg att ekonomiskt knyta kolonierna uteslutande till moderlandet, ingick också i M. Befolkningstillväxten uppmuntrades. Endast jordbrukets intressen tillbakasattes i allmänhet. M:s åskådningssätt var i mångt och mycket bestämmande för den ekonomiska politiken i Sverige under stormaktstiden men blev mest konsekvent och ganska trångsynt tillämpat under frihetstiden. Den merkantilistiska politikens främste representant i utlandet var fransmannen Col-bert. Merkapta'ner, en grupp svavelhaltiga, organiska föreningar, som innehåller radikalen SH. De är oljor med en synnerligen genomträngande, vidrig lukt. Merku'riföreningar, kem. föreningar av 2-värdigt kvicksilver. Merku'rius, den närmast solen kretsande och minsta av de 9 stora planeterna. M:s bana är ovanligt excentrisk; medelavståndet från solen är 0,4 av jordens. Planetens diameter är 16 av jordens och dess omloppstid kring solen 88 dygn. Största vinkelavstånd från solen är 23°. På grund av att den ej avlägsnar sig längre från solen, är planeten svår att iaktta, och man vet ej med bestämdhet, huruvida den roterar el. alltid vänder samma sida mot solen. I kikare visar M. liknande faser som månen och Venus. På grund av M.-banans lutning mot ekliptikans plan passerar den endast undantagsvis