795 förres son, historiker, som anklagades för förrädiska stämplingar och jämte sin son Arnold M. dömdes till döden och avrättades. Messerschmitt, Willy, f. 1898, tysk ingenjör och flygplanskonstruktör, vilkens flygplanstyper en tid ansågs som världens snabbaste och fann vidsträckt användning under 2:a världskriget. M. tillfångatogs av engelsmännen i maj 1945. Sedermera i amerikansk tjänst. Messieurs [mesiö'], se Monsieur. Messi'na, stad på ö. Sicilien, belägen vid sundet med samma namn. 220 790 inv. 1951. En av Italiens främsta handelsstäder. Betydande export av vin och sydfrukter. M. har upprepade gånger drabbats av förhärjande jordbävningar; år 1908 förstördes staden fullständigt, varvid omkr. 60 000 människor omkom. Messfna, Antonello da, 1430—79, italiensk målare, en bland de första, som använde sig av modern oljefärgsteknik. Särskilt hans porträttmålningar är bekanta. Messfnasundet, ett 42 km långt sund mellan Sicilien och Italienska halvön. Minsta bredd 3,5 km. Messläktet, se Mesarna Mest gynnad nation, ett uttryck, som återfinns i handelstraktater och innebär, att de fördragsslutan-de parterna förbinder sig att medge varandra alla de förmåner och lättnader i fråga om tullar, tariffer, tullbehandlingssätt m.m., som de medger någon annan nation. Mestiz' el. mestis, se Halvblod. Mesy'r, åtgärd. Jfr Halvmesyr. Meta-, i sammansättningar mellan-. Metabole', gr., stilistiskt uttryck, där man särskilt framhåller en motsats genom omkastning av ordföljden, t.ex. Vill du vara dummare än du ser ut eller se dummare ut än du är? Metabolism, ämnesomsättning. Metafo'r, bildligt uttryckssätt, t.ex. trogen som guld. Metafra's, förklarande omskrivning; omskrivning till prosa av en dikt. Metafysfk, se Filosofi. Metaller, den ena av de båda stora huvudgrupper, i vilka grundämnena brukar indelas. De ickemetalliska grundämnena benämns metalloider. M. kännetecknas av stark glans, fullkomlig ogenomskinlighet, smidbarhet samt god ledningsförmåga för elektricitet och värme. Då de leder elektriciteten utan att sönderdelas, är de i motsats till elektro-lyterna ledare av första ordningen. M. är med ett undantag (kvicksilver) vid vanlig temperatur fasta ämnen. Även i kemiskt avseende skiljer sig metaller och metalloider från varandra utan att dock någon skarp gräns kan uppdras mellan dem. Då metallföreningar i vattenlösning dissocieras, bildar M. de positiva jonerna. I de negativa jonerna kan M. endast ingå, om de tillsammans med andra ämnen bildat komplexa joner. M. indelas i lätta M., till vilka hör alkalimetallerna samt de två-, tre- och fyrvärdiga jordmetallerna, och tunga M., som omfattar koppar-, zink-, gallium-, tenn-, vanadin- och kromgrupperna, mangan, järngruppen och platinametallerna. Metallograff, vetenskapen om metaller och me-tallegeringar. MetallograTiska institutet grundades 1920 i Stockholm och har till uppgift att utföra metallo-grafiska undersökningar för vetenskapliga och praktiska ändamål. Erhåller ett mindre årligt statsbidrag. Metallofder, sammanfattande beteckning för de icke metalliska grundämnena. M. saknar metallglans och är dåliga värme- och elektricitetsledare. Flertalet är gaser el. lättflyktiga ämnen (undantag t.ex. kol). Då de föreningar, i vilka de ingår, disso- Met cieras i vattenlösning, bildar M. i allmänhet antingen ensamma negativa joner (t.ex. klor) el. också tillsammans med andra ämnen komplexa negativa joner. Det viktigaste undantaget bildar väte, som utgör den positiva jonen i alla syror. Metalltrådslampa, se Elektrisk belysning. Metallurg', person, som sysslar med metallurgi. Metallurgi', läran om framställning av metallerna ur deras malmer, de härför använda förfaringssätten och de erforderliga apparaterna samt de ut-vunna produkternas beskaffenhet och egenskaper. MetamoFfa bergarter, se Bergarter och Metamorfos. Metamorfo's, omdaning, omgestaltning, förvandling. — 1. Zool. Vid M. har det unga djuret (larven) ett mer el. mindre olikartat utseende och en annan byggnad än det fullvuxna. Typiska exempel på M. erbjuder insekterna med deras förvandlings-stadier (ägg, larv, puppa, fullvuxen insekt el. ima-go) och groddjuren (ägg, larv, fullvuxet groddjur). — 2. Geol. Den förändring, som bergarter undergår genom inverkan från inträngande, glödflytande bergarter (kontaktmetamorfos) el. genom bergsked-jebildande krafter (tryckmetamorfos, regionalmetamorfos, dynamometamorfos). På sådant sätt förändrade bergarter kallas metamorfa. Jfr Bergarter. Meta'n, kolväte, kem. formel CHi, förekommer i stenkolsgruvor och kallas därför gruvgas samt i träsk (sumpgas). Ungefär en tredjedel av lysgasen utgörs av M. Meta'nserien, se Kolväten. Metasta's, sjukdomshärd, som uppkommit i andra hand från en annan sjukdomshärd. Vanligen betecknar M. en dottersvulst. Metatabletter består av metaldehyd. Metaxas', J., 1871—1941, grekisk general och politiker. M. var motståndare till Venizelos och måste därför upprepade gånger gå i landsflykt. 1936 blev han konseljpresident och genomförde i egenskap härav diktatur. Han upprättade den befästa Metaxas-linjen vid Greklands n. gräns. I det längsta sökte M. hålla landet utanför 2:a världskriget. Metazo'a, flercelliga djur. Djurriket kan indelas i encelliga djur (Protozoa) och flercelliga djur (Me-tazoa). M. omfattar alltså de högre typerna. Mefchnikoff, E., 1845—1916, rysk zoolog, professor i Odessa 1870—82, från 1888 verksam vid Pasteurinstitutet i Paris. För sina undersökningar över vita blodkroppar, inflammation och immunitet erhöll M. tillsammans med P. Ehrlich nobelpriset i medicin och fysiologi 1908. Metempsyko's, själavandring. Meteo'rer (stjärnskott och bolider el. eldkulor), fasta kroppar från världsrymden, som med kosmisk hastighet (några 10-tal km i sek.) kommer in i jordens luftkrets och genom friktionen mot luften råkar i så stark upphettning, att de delvis el. helt och hållet smälter och förgasas, varvid de utstrålar ett bländande ljus och ter sig som lysande klot med en mer el. mindre utdragen svans. Genom luftmotståndet hämmas deras rörelse, varvid de snart slocknar, ofta under sönder sprängning i hundratals el. tusentals stycken, som faller ned till jorden. M:s färd genom luften åtföljs vanligen av ett susande ljud el. åskliknande dunder. De nedfallna styckena, meteorstenarna (meteoriterna), består antingen i huvudsak av nickelhaltigt järn (järnmeteo-riter) el. är mera stenartade (stenmeteoriter), i vilket fall de, jämte korn och sindror av nickeljärn, innehåller silikater av olika slag, såsom kalkfältspat, augitarter, olivin. De största kända M. är järnmeteoriter och har en vikt av flera ton. En nyligen upptäckt järnmeteorit i nv. Afrika har t.o.m. en vikt av många tusen ton. En sällsynt meteoritart (tekti'ter) består av ett brunaktigt glas och bildar vanligen runda el. äggformiga kulor av en nöts till