Met 796 ett äggs storlek. Det sammanlagda antalet meteorfall, som man kan se, har för hela jordytan uppskattats till många miljarder om dygnet (och i augusti och november vida flera). Endast undantagsvis når dessa ned till jordytan. Atmosfären utgör ett effektivt luftskydd mot den beskjutning för vilken jorden är ständigt utsatt. Meteori'ter (grek, ”i luften befintlig”), se Meteorer. Meteorologi', vetenskapen om atmosfären och dess olika tillstånd och förändringar, väderlek slära. Dyna'misk M. behandlar de allmänna lagarna om orsakerna till och följderna av rörelserna i atmosfären och därmed sammanhängande företeelser. Klimatologi' behandlar de olika väder-lekstyperna, deras olika betingelser och egenskaper och deras geografiska fördelning. Till M. räknas ibland, ehuru oegentligt, läran om jordmagnetismen. På grund av den växelverkan, som råder mellan atmosfären och haven, brukar ofta oceanografin behandlas i samband med M. Meteorolo'giska centralanstalten, se Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Meteorolo'giska stationer för regelbundna väder-leksiakttagelser är i stort antal upprättade i Sverige. En del har fullständig utrustning av självregistre-rande instrument el. också görs vid dem ett flertal observationer dagligen (Uppsala, Stockholm, Lund, Vassijaure). Vid s.k. stationer av andra ordningen görs tre avläsningar per dag på de viktigaste instrumenten. Regn Duggregn Regnskurar • Snöfall • Snöblandat regn Snöbyar ; Kornsnö ■ Snöhagel (trindsnö) . Småhagel k Ishagel k Iskorn * Isnålar * Lågt snödrev * Högt snödrev - Snöyra Torrdis (solrök) Dimdis Låg dimma Dimma Dagg ’ Rimfrost ' Dimfrost ’ Glattis Åska i närheten ) Åska på avstånd Kornblixt Solsken Halo kring sol eller måne (radie ca 22°) Krans kring sol eller måne Norrsken Vid angivande av vindriktning är N = nord, E = öst (eng. east), S = syd, W = väst. Exponenterna 0 och 2 efter ett tecken anger, att fenomenet varit svagt eller starkt. Meteorologiska tecken är fastställda genom internationell överenskommelse. Jfr Väderlekskartor. Meter, se Verslära och Metersystemet. Metersystemet, det mått- och viktsystem, som numera används i praktiskt taget alla länder av någon betydenhet utom England och USA. Grundenheten för längd är en meter. Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande V40000000 av jordens omkrets. Numera definieras metern som längden av den av Internationella byrån för mått och vikt i Paris förvarade meterprototypen, en stav av en legering av platina och iridium, som 1889 ersatte den 1799 tillverkade arkivmetern. Grundenheten för vikt är ett kilogram, som skulle motsvaras av vikten av en dm3 vatten vid + 4° C. Även kilogrammet definieras numera som vikten av den i Paris förvarade kilogramprototypen, som har ersatt arkivkilogrammet. För de länder, som var med om avslutandet av den s.k. meterkonventionen år 1875 el. senare biträtt densamma, har särskilda rikslikare förfärdigats. Grundenheten för yta är ytan av en kvadrat med en meters sida och för volym volymen av en kub med en meters sida. M. är byggt på decimalsystemet. En meter delas sålunda i 10 decimeter, 100 centimeter el. 1000 millimeter. Analogt är förhållandet i fråga om yt- och rymdmåtten, fastän reduktionstalet där ej är 10 utan 100 resp. 1000. Ett kg delas i 10 hektogram el. 1000 gram. Benämningarna utgår sålunda ej från kilogrammet utan från grammet. Jfr cgs-systemet. Methodius, se Cyrillos. Metjnikov, se Metchnikoff. Meto, förkortn. för Middle East Treaty Organiza-tion. Se Bagdadpakten. Metodfk, tillvägagångssätt, arbetssätt inom ett visst område. Metodism, en religiös sekt, som uppkom i England på 1700-t. Dess ledare var John Wesley. M. ansluter sig närmast till den reformerta kyrkan men betonar särskilt den plötsliga omvändelsens betydelse. Ledningen handhas av generalkonferenser. Församlingsmedlemmarna står under jämförelsevis sträng övervakning. M. utbildar egna predikanter. De flesta anhängarna finns i USA. I Sverige fanns 1955 11 813 medlemmar och i hela världen ca 20 milj. Metodius, Methodius, se Cyrillos. Metop [-tå'p], i hög relief utförd bildframställning på frisen (mellersta delen av kolonnens bjälklag) på en dorisk byggnad. De s.k. triglyferna omväxlade med M. Triglyferna är fyrkantiga, fårade plattor, avsedda att uppbära kranslisten. Metri'k, läran om versens byggnad. Metrologi', läran om mått-, vikt- och myntsystem hos olika folk och under olika tider. Metrono'm, en pendel, som drivs av ett urverk och vars svängningstal kan regleras genom en längs pendelstången över pendelns upphängnings-punkt förskjutbar vikt. M. används bl.a. inom musiken vid fastställandet av takten i ett musikstycke. Metropo'1, egentligen moderstad, huvudstad, särskilt i kyrklig bemärkelse. MetropoIFf, den biskop i en kyrkoprovins, som hade sitt säte i metropolen; ärkebiskop. Jfr Grekisk-ortodoxa kyrkan. Metropolitan Opera House [metråpålFitön åp'rö hao's], New Yorks operahus, i sitt slag ett av de förnämsta i världen. Metsjnikov, se Metchnikoff. Metfemich, K. W., furste av M.-Winneburg, 1773—1859, österrikisk statsman. Efter att ha tjänstgjort som österrikisk minister vid hoven i Dresden, Berlin och Paris blev M. utrikesminister 1809 och under en lång följd av år Österrikes ledande statsman. Han föranstaltade giftermålet mellan Napoleon och kejsar Frans* dotter Marie Louise. 1813 anslöt sig Österrike till koalitionen mot Napoleon, och hädanefter fick M. ett avgörande inflytande på hela den europeiska politiken, vilket närmast gjorde sig märkbart på Wienkongressen 1814. Den f.å. ingångna ”heliga alliansen” blev i Metternichs händer ett medel att upprätthålla den Metronom.