797 hänsynslöst reaktionära politik, för vilken han gjorde sig till målsman under den följande tiden. De allt mer hotande frihetsrörelserna blev honom emellertid till slut övermäktiga och vid 1848 års revolution tvangs han att fly till England. Han återvände 1851 till Wien. Metu'salem, egentligen Metusa'lah, en i l:a Mosebok omtalad person, som nådde en otroligt hög ålder (969 år). den organiska radikalen CH3. Met/Ialdehy^, formaldehyd*. Mety'IalkohoI, träsprit, kem. formel CHaOH, bildas vid torrdestillation av trä. M. är en färglös vätska (kokpunkt 66,5°) med specifika vikten 0,798. Den orena träspritens stora giftighet beror troligen på närvaron av andra ämnen. Förgiftning orsakar dödsfall el. bestående blindhet. Används för framställning av formalin m.m., som lösningsmedel, som denatureringsmedel osv. Met/lbutadie^, isopren*. Metyle'nblått används för färgning av ylle, bomull och silke samt även som medicin. Metz, stad vid Mosel i Lothringen, Frankrike. 85 700 inv. 1954. — Under fransk-tyska kriget belägrades Bazaine med 173 000 man i det starkt befästa M. och kapitulerade i slutet av oktober med hela sin armé, varigenom kriget blev hopplöst för fransmännen. M. var från 900-t. till mitten av 1500-t. tyskt, därefter franskt till 1871, så tyskt till 1919 och sedan åter franskt. — Under 2:a världskriget kapitulerade M. i juni 1940 och befriades av engelsmän och amerikanare nov. 1944. Meunier [mönje'], C., 1831—1905, belgisk bildhuggare och målare. M. har i sina verk skildrat den belgiske arbetarens liv och givit många ypperliga karaktärstyper, präglade av stark realism och lugnt allvar (målningarna I det svarta landet, Puddlare, skulpturerna Hamnarbetaren, Gammal arbetarkvinna, Hammarsmeden). Mleurthe [mört], ca 170 km lång flod i nö. Frankrike, biflod till Mosel från höger. Meuse [mö's]. — 1. Departement i nö. Frankrike (Lothringen). 207 100 inv. 1954. — 2. Tyska Maas, 900 km lång flod. Upprinner i nö. Frankrike på Långres’ högland, flyter i en S-formig båge åt n. genom Belgien och Nederländerna, förenar sig med Rhens mynningsarm Waal samt utmynnar med tre mynningsarmar i Rhendeltat. — Kring floden utkämpades hårda strider såväl 1914 som 1940—44. e Mex'ico. — 1. Förbundsrepublik i s. Nordamerika, bestående av 28 stater, ett förbundsdistrikt och 3 territorier, 1 969 000 km2. 28,1 milj. inv. 1954. Gränsar i n. till USA — gränsen löper här till stor del längs floden Rio Grande del Norte — i v. till Stilla havet, i s. till Guatemala och Brittiska Hon-duras, i ö. till Mexikanska bukten. M. utfylls till stor del av ett mestadels stäppartat högland. Mexikanska högslätten, som har sin högsta höjd i de vulkaniska trakterna s. ut, där Orizaba når 5 700 m ö.h. Högslätten omges av till stor del skogklädda randberg, vilka i ö. stupar brant ned mot den låga och sumpiga kustremsan längs Mexikanska viken, men i v. sänker sig terrassformigt ned mot Stilla havet med Californiaviken. Längst i sö. utskjuter mellan Mexikanska bukten och Karibiska havet halvön Yucatan, längst i nv. i Stilla havet halvön Nedre Californien. På Mexicos ö. kustland härskar ett synnerligen hett klimat med stark nederbörd under somrarna; på högslätten är klimatet mera tempererat med ringa nederbörd. Huvudnäring är jordbruk, vilket i de lägre delarna av M. frambringar tropiska produkter, i de högre delarna framför allt majs och vete. På högslätten är boskapsskötsel en viktig näringsgren. Bergsbruket, framför allt silverproduktionen, är i M. sedan gammalt av stor Mex betydelse. Under de sista årtiondena har man upptäckt enorma oljefyndigheter, vilka till stor del exploaterats av amerikanska företag till 1938 då de beslagtogs av staten. (Jfr nedan historia.) — Befolkningen består till största delen av mestizer och indianer, till en mindre del av spanska kreoler och européer. Större delen av befolkningen är romerska katoliker, men även protestanter och andra konfessioner finns representerade. Statskyrka saknas. Spanska är huvudspråk. — Enligt 1917 års författning, ändrad senast 1946, är M. en förbundsrepublik med i spetsen en president, som utses genom direkta folkval för 6 år. Vid sin sida har presidenten ett råd, bestående av cheferna för 13 ministerier och 2 departement. Folkrepresentationen utgörs av en kongress med en deputeradekammare, vars medlemmar utses för 3 år genom allmänna val (en ledamot per 150 000 inv.), och en senat med 58 medlemmar, som utses för 6 år. Delstaternas författningar är kopierade efter förbundsrepublikens. De har egna lagar och skatter. Huvudstaden, Mexico City, 2,3 milj. inv. 1951, är belägen på Mexikanska högslätten. Den är medelpunkt för landets politiska, kulturella och ekonomiska liv. — Historia. Då spanjorerna inträngde i M. (1519) beboddes landet av indianska folk, bland vilka aztekerna var de mäktigaste. Deras välde sträckte sig över stora områden, men deras samhällsorganisation och krigsteknik var ej nog utvecklade att motstå de spanska erövrarna. Under ledning av Fer-nando Cortez* bemäktigade sig dessa aztekernas huvudstad (1521) och besegrade den siste aztekiske konungen, Guatemozin. Cortez blev till en början styresman över M. (”Nya Spanien”), men 1535 tillsattes en vicekonung. Vicekonungadömet Nya Spanien omfattade förutom det egentliga M. med Yucatan även Spaniens nordamerikanska besittningar i nö. och ö. Inom landet uppstod tidigt en stark folkblandning. Spanjorerna förblev herrar i M. ända till 1800-t:s början, då efter en serie revolutionsförsök (1810—21) den spanske vicekonungen måste erkänna M:s oberoende. M. omvandlades till en federativ republik och erhöll 1824 en ny författning. Först 1836 erkände emellertid Spanien M:s självständighet. 1838—39 fördes krig med Frankrike, vilket medförde hårda skadestånd för M. 1846 utbröt krig med USA och i freden 1848 måste M. avträda Nya M. och övre Californien samt som oberoende stat erkänna Texas, som redan 1836 lösryckt sig från M. Den följande tiden kännetecknades av häftiga stridigheter. På tillskyndan av dåvarande justitieministern B. Juårez avskaffades bl.a. prästerskapets och kyrkans privilegier och tvångsförsäljning av kyrkans och en del världsliga korporationers jord påbjöds. En liberal författning antogs 1857. Det blodiga s.k. reformkriget (1858— 61) utbröt därefter, i vilket de liberala under Juårez så småningom avgick med segern. Sedan Juårez som president kommit till makten lät han emellertid inställa all räntebetalning på M:s utländska statslån, vilket medförde tvister med utlandet och framkallade väpnad intervention från England, Spanien och Frankrike. Med England och Spanien ingicks emellertid förlikning, men de franska trupperna kvarstannade och gjorde ett försök att upprätta en av Frankrike beroende monarki i M. (se Maximilian), vilket dock misslyckades, varefter Juårez åter valdes till president. Efter Juårez’ död uppstod tvist mellan president S. Lerdo (1872—76), som fortsatte Juårez’ antiklerikala politik, och general Diaz, som lyckades störta Lerdo och sedan var president fram till 1911 med avbrott för perioden 1880—84. I realiteten var Diaz diktator. Han sökte främja M:s ekonomiska utveckling med användande av utländskt kapital, vilket mestadels kom från USA. Järnvägsnätet utbyggdes och gruvdriften