Mod ModeraTo, it., måttligt. Inom musiken ett långsamt tempo mellan andante och allegro. Modere'ra, se Moderat. Moderkaka, se Fosterutveckling. Moderlut, lösning, ur vilken kristaller (understundom även andra lösta substanser) avskilts. Moderrätt el. mödernerätt, se Matriarkat. Moderskapshjälp. Obligatorisk moderskapsför-säkring infördes 1955 i anslutning till den allmänna sjukförsäkringen. Alla barnaföderskor som är sjuk-försäkrade har sålunda rätt till M. från den allmänna sjukkassan. M. lämnas i form av ersättning för förlossningsutgifter och moderskapspenning. Sjukkassan betalar avgiften på allmän sal på för-lossningsanstalt samt ersätter ditresan helt och hemresan i den mån kostnaden överskrider 4 kr. Mo-derskapspenningen består av grundpenning på 270 kr (vid flerbörd 405 kr), varav kvinnan får ta ut 135 kr tre månader före den beräknade nedkom-sten, vidare barntillägg på i regel 20 kr för den som redan har barn under 10 år hemma samt tilläggs-penning. Tilläggspenning utgår endast till kvinna med arbetsanställning, om hon sedan havandeskapets början varit försäkrad för tilläggssjukpenning vid sjukdom, och den är lika stor som tilläggssjuk-penningen (1—17 kr om dagen beroende på inkomsten av tjänst). Tilläggspenning kan utgå för högst 90 dagars ledighet tidigast fr.o.m. 45 :e dagen före den beräknade nedkomsten och senast fr.o.m. förlossningsdagen. M. finansieras på samma sätt som sjukförsäkringen. Kostnaderna 1956 har uppskattats till 46 milj, kr, varav ca 20 täcks genom sjukförsäkringsavgifter, ca 19 med statsbidrag och ca 7 med arbetsgivarbidrag. Utöver M. kan — efter en ingående prövning av behovet — utgå mödrahjälp av statsmedel med högst 600 kr (vid flerbörd högst 800 kr). Mödrahjälp söks hos barnavårdsnämnden och utdelas av mödrahjälpsnämnden, ett statligt organ som finns i varje landstingskommun och i de större städer som ej tillhör landstingskommun. Numera* lämnas mödrahjälp i regel kontant utom till tandvård. Kostnaderna för mödrahjälp 1956 har uppskattats till inemot 5 milj. kr. Modest', blygsam, försynt. Modifie'ra, förändra, mildra. Modifikation, ändring, inskränkning. Modiglia'ni [-dilja'ni], Amadeo, 1884—1920, italiensk målare av judisk börd, huvudsakligen verksam i Paris. M. var påverkad dels av det primitiva italienska måleriet, dels av den franska modernismen. Han målade framför allt porträtt och kvinno-studier. Modulation, mus., ackordväxling; övergång från en tonart till en annan; harmonisk utvikning. — M o d u 1 e' r a, växelvis höja och sänka stämman (i sång el. tal). Mo'dum, livligt besökt norsk kurort, belägen nära Tyrifjord, Buskerud fylke. Berömda gyttjebad. Mo'dus, se Verb. Mo'dus viven'di, lat., ”sätt att leva”, tillfällig överenskommelse för ordnandet av svåra förhållanden. Moe [mo]. — 1. J. E. M., 1813—82, norsk folk-lorist och skald, biskop. M. utgav tills, med As-björnsen de för den norska folkdiktningen betydelsefulla Norske folkeeventyr. — 2. I. M. M., 1859—1913, den förres son, 1886 professor i norskt folkspråk och folktradition. M. är en av de främsta moderna folkloristerna och har utgivit ett flertal skrifter. Hellenske og norske f o 1-ketraditioner m.fl.). — 3. Louis M., 1859— 1945, norsk målare, bekant för sina sagoteckningar till barnböcker etc. Moeller van den Bruck [möll'er fan den brok'], A., 1876—1925, tysk politisk författare, föregånga 808 re till Hitler. Från M. stammar uttrycket ”Det *redje riket”, som var titel på en skrift, vilken utgavs på nytt 1932 under titeln ”Det eviga riket”. Mæ'sien, se Mesien. Mogflas, P., 1597—1646, metropolit i Kiev, som bl.a. författade den grekisk-ortodoxa kyrkans grundläggande bekännelse. Mogilev, se Mohilev. Mohåcs [må'hatsj], stad i s. Ungern. 17 000 inv. Vid M. besegrade ungrarna turkarna 1526. Mohammed, se Muhammed. Mohammedaner, se Islam. Mohare, se Hardjur. Mohawker [måhå'ker], indianstam i ö. Nordamerika. Mohed i Mo socken, Gävleborgs län, var förr exercisplats för Hälsinge regemente. Moheda, stationssamhälle i Allbo härad, Kronobergs län. Mohika'ner, indianstam i ö. Nordamerika, av vilken numera endast ett fåtal kvarlever i ett reservat i Connecticut. Mohile'v el. Mogilev, stad i sovjetrepubliken Vitryssland vid Dnepr, 100 000 inv. Moholm, municipalsamhälle i Skaraborgs län. 600 inv. 1955. Moholy-Nagy, Ladislas, 1895—1946, målare, konstruktör, fotograf, teaterdekoratör, grafiker, teoretiker och pedagog. Lärare vid Bauhaus, Dessau. Grundade 1937 Institute of Art and Design, Chicago. Hans idéer har spelat en stor roll för modern formgivning. Mohs’ hårdhetsskala [mås], en av den tyske mineralogen Friedrich Mohs, 1773—1839, utarbetad, praktiskt användbar, men föga noggrann skala, som används för bestämmande av minerals hårdhet. Mohyle'w, se Mohilev. Moiré, se Moaré. Moissan [moasai]'], H., 1852—1907, fransk kemist, som för sina’ undersökningar över fluor och vissa karbider erhöll nobelpriset i kemi 1906. Moissi [måj'si], Alexander, 1880—1935, tysk skådespelare av italiensk härstamning. Uppträdde på Burgteatem i Wien och hos Reinhardt i Berlin. Skicklig Shakespearetolkare. Moitié, se Moatjé. Mokatt'am, bergsträcka ö. om Kairo, Egypten. I M:s stenbrott hämtades sten till jättepyramiderna i Gize. Mokk'a, se Mocka. Mo'ksja, flod i ö. Ryssland, biflod till Oka. Längd 620 km. MoL, beteckning för grammolekyl. Molander. — 1. Harald M., 1858—1900, dramatisk författare och regissör. Bland M:s arbeten märks komedin R o c o c o samt den fängslande historiska romanen En lyckoriddare, som av M. dramatiserats. — 2. Gustav M., f. 1888, den förres son, skådespelare, regissör. — 3. Karin M., f. Edwertz, f. 1890, skådespelerska, gift 1910—18 med M. 2, sedan 1922 med Lars Hanson. — 4. Olof M., f. 1892, son till M. 1, förste regissör vid Dramatiska teatern. Fil. hed.dr i Lund 1947. Mola'rer, kindtänder. Mol'dau. — 1. (tjeck. Vltava), Böhmens största flod, omkr. 455 km lång. Upprinner i Böhmer-wald, flyter först i sö. riktning, därefter i n. riktning och förenar sig med Elbe, till vilken den utgör biflod. — 2. Fordom furstendöme, sedan 1861 utgörande en del av Rumänien, består av ett mycket bördigt område omkring floden Serets mell. lopp. 38 000 km2, omkr. 2,7 milj. inv. Största stad Jassy. 94 075 inv. 1948. — 3. M. är även namnet på ett orkesterstycke av Smetana, som för Tjeckoslovakien är en nationell symbol av samma art