823 Munsjö'r (skämtsamt uttal av fr. monsieur*), gunstig junker, gynnare. Munskänk, fordom en betjänt, som hade uppsikt över och serverade dryckesvaror. Munters, C. G., f. 1897, ingenjör, vilken tillsammans med v. Plåten uppfunnit ett kylskåp. Jfr Kyl-anordningar. Munthe, Alf, f. 1892, svensk målare, som utfört landskap samt skisser för textilier. Munthe, Axel, 1857—1949, svensk läkare, verkade först i Paris, sedan i Rom och på Capri. M. var drottning Victorias läkare, men blev framför allt känd genom sin fantasifulla självbiografi B o-ken om San Michele. Han donerade sina samlingar och sin egendom på Capri till sv. staten. Munthe, Gerhard, 1849—1929, norsk målare. M. vistades i Düsseldorf och München men var senare bosatt i sitt hemland. Han började med norska landskapsmotiv i en friskt realistisk stil (Sommardag, Bondträdgård). Senare utbildade han i sina akvareller med fritt bearbetade motiv ur norska sagor en helt ny och starkt personlig stil. Akvarellerna ger med sin dekorativa stilisering och fantasirika komposition en säregen sagostämning (Norrskenets döttrar). Efter dessa M:s kompositioner har utförts ett flertal utomordentliga konstvävnader. M. utförde även kompositioner för glasmålning och träsnideri samt rumsdekoratio-ner och teckningar (bilder till Snorre S t u r 1 a-s o n). Muo'nio älv (fi. Mu'oniojoki), biflod till Torne älv. Längd 333 km, tillsammans med Torne älv 570 km. Upprinner i Norge nära gränsen till Finland och Sverige, flyter i sö. och s. riktning längs svenskfinska gränsen. Kallas i sitt övre lopp Könkämä älv. Mur [mor], största flod i Steiermark, Österrike, biflod till Drava, upprinner i Salzburg. Längd 438 km. Murat [myra'], Joakim, 1767—1815, fransk general, konung av Neapel 1808—14. M. var gift med Napoleon Bonapartes syster Caroline. Han var känd som en mycket skicklig och tapper kavallerigeneral. Av Napoleon gjordes han till Neapels konung, men då han efter Napoleons slutliga fall sökte återta sitt rike, blev han tillfångatagen och arkebuserad. Murbruk. Det vanliga M., kalkbruket, består av släckt kalk, sand och vatten. M:s användbarhet som bindemedel beror därpå, att vattnet avdunstar, medan kolsyra upptas ur luften av den släckta kalken, kalciumhydratet, som därvid övergår till kal-ciumkarbonat. I cementbruket är den släckta kalken ersatt med cement. Kalkcementbruk är en blandning av kalkbruk och cementbruk. Lerbruket, som bl.a. används till eldstäder samt vid murning kring trävirke, består av lera och sand, som sam-manältats i vatten. Murbräcka, under forntiden använt belägrings-vapen, som bestod av en tung bjälke, upphängd i kedjor i ett flyttbart skjul. Bjälkens främre ända, med vilken den stöttes mot murar, var vanligen me-tallskodd. Mur'cia. — 1. Landskap i ö. Spanien. 11 317 km2. 769 800 inv. 1952. M. består till övervägande del av ett stäppartat högland, på grund av ringa nederbörd föga odlat. Endast i s. delen samt floddalarna är jorden bördig. Sy dfrukter, silkesodling. Bly- och järnmalmer. — 2. Stad i M. 1. 225 000 inv. 1952. Handelsstad. Sidenväven. Mure'na (Muraena Helena), släkte, tillhörande ålfiskarnas familj (Murenidae). Släktet Muraena omfattar omkring 80 arter i tropiska och subtropiska trakter. De är grövre och klumpigare än ålen. Murenan finns i Medelhavet, Indiska oceanen och vid Australien, över 116 m. Köttet välsmakande. Mures, se Maros. Mur Murger [myrsjä'r], H., 1822—61, fransk författare, berömd för sina skildringar av student- och konstnärslivet i Paris. M:s roman, Scènes de la vie de bohème, har dramatiserats i Pucci-nis opera ”Bohème”. Murgröna (Hed'era hel'ix), träd el. buske, tillhörande Araliacéernas familj. M. klättrar med häft-rötter på bergväggar, trädstammar, murar o.d. Bladen är dels hela, dels handflikiga, blommorna små, gulgröna och frukten ett svart bär. M. är tämligen sällsynt i vårt land men förekommer dock från Skåne upp till Dalsland och Södermanland samt på Öland och Gotland. Murillo [moril'jå], B. E., 1618—82, spansk målare. M. studerade i Madrid under Velasquez och slog sig sedan ned i sin födelsestad Sevilla, där han för framtiden blev verksam. 1660 grundade han i Sevilla en akademi, för vilken han själv blev direktör. Särdraget i M:s konst är hans förmåga att sammansmälta orädd realism med hänryckt idealitet till en gripande konstnärlig helhetsverkan. De berömdaste av M:s målningar är hans bilder av den Heliga jungfrun (Consepciones). Hans flesta tavlor behandlar religiösa ämnen (M a d o n n o r, S. Antonius’ syn, S. Franciskus’ vision, Skyddsängeln). Av andra arbeten märks särskilt hans folkliga genrebilder, vanligen barn från Sevillas gator. Murklor benämns arter av tre svampsläkten, Mor-chella, Gyromitra och Helvella, tillhörande disco-myceterna bland säcksvamparna. M. är ätliga svampar, men de måste före användningen noga förvällas, varvid den giftiga helvellasyran dras ur. Till M. hör Toppmurklor och Stenmurklor. Murkrona, en murliknande krona, som särskilt används ovanför stadsvapen. MuFmankusten, se Kola. Murmansk'. — 1. Förvaltningsområde i RSFSR, nv. Ryssland. 139 000 km2. 291 000 inv. 1939. M. omfattar huvudsakligen Kolahalvön. Världens största apatitfyndigheter. — 2. Stad i M. 1. 117 000 inv. M. är centrum för Sovjetunionens ishavsforskning och har en stor isbrytarflotta. M. är vidare ändstation för den s.k. Murmanskbanan, som utgår från Leningrad, en för Ryssland mycket viktig förbindelseled. Mur'meldjursläktet (Arc'tomys) hör till ekorr-familjen (Sciuridae) bland gnagarnas ordning. Hit hör murmeldjuret (A. marmotta); omkring 16 m långt, med svans av 11 cm längd. Kroppens översida brunsvart, sidorna gulgrå, undersidan rödbrun. Förekommer i Alperna, Pyrenéerna och Kar-paterna ovanför trädgränsen. Gräver hålor. Lever av växter och rötter. Kan tämjas. Murphy [mö'fi], V. P., f. 1892, amerikansk läkare, vilken tillsammans med Whipple och Minot erhöll nobelpriset i medicin och fysiologi 1934 för upptäckten av leverbehandling mot perniciös anemi. Murray [marr'i], Australiens största flod, 1 600 km lång. Kommer från v. sidan av Australalperna, bildar under övre och mellersta loppet gräns mellan Nya Syd-Wales och Victoria. I sitt nedre lopp flyter M. genom Sydaustralien och utfaller i en grund, för fartyg så gott som otillgänglig lagun vid Indiska havet. Viktigaste bifloder är Darling och Murrum-bidgee. Murray-Darling är tillsammans 350 mil. Murray [marr'i], Philip, 1886—1952, amerikansk fackföreningsmän, ordförande i CIO efter Lewis nov. 1940. Murrumbidgee [mar'ombid'sji], biflod från höger till Murray, Australien. 2 070 km lång. Upprinner i Australalperna. Vid högvatten är M. delvis segelbar. Murvel, mindre smickrande beteckning på journalist, antydande en viss hänsynslös ovederhäftighet. Jfr Mouche.