Mur Murzuch el. Mursuk, stad i Fezzan, Libyen. Mus, se Råttsläktet. Mu'sa, se Muser. Muscat, se Maskat. Muscat (el. Maskat) och Oman, sultanat i Arabien, se Oman. Musch, en ytterst liten, rundad, svart taftlapp, som damerna på 1600- och 1700-t. brukade fästa i ansiktet el. på halsen för att framhäva hudens vithet. Jfr Mouche. Muscovi't, se Glimmer. Mu'selman, muhammedan. Mu'ser, i grekisk-romerska gudasagan benämning på sånggudinnorna. De var nio till antalet: Klio (historiens gudinna), Euterpe (musikens och den lyriska skaldekonstens), Thalia (lustspelets), Melpomene (sorgespelets), Terpsichore (dansens), Erato (kärleksdiktens), Polyhymnia (den religiösa hymnens), Urania (astronomins) och Kalliope (hjältediktens). M. sades vara döttrar av Zeus och Mne-mosyne. Muse'um, offentlig byggnad, avsedd för samlingar av konstnärligt el. vetenskapligt intresse. Musice'ra, föredraga musik, spela. Music Hall [mjo'sik hå'l], i England beteckning för ett slags varieté. Beteckningen används även i Frankrike. Musi'k. Egentlig konstmusik utvecklades först i Västerlandet kring 800-t. Naturfolkens musik har mera etnografiskt intresse. I österlandet och hos grekerna betraktades visserligen M. som en av de sköna konsterna, men M. nådde här ej så hög utveckling. Den västerländska M. utbildades först i anslutning till kyrkosången och bestod framför allt av vokalmusik. Under 1300-t. började man i n. Italien använda sig av solostämmor med ackompanjemang även av instrument. Sedermera utbildades en invecklad, på harmonier grundad konstmusik, vars främste målsman är Bach, vilken på sätt och vis är den moderna musikens grundläggare. Denna klassiska riktning med sina stränga regler utbildades i något friare form framför allt av Mozart och Haydn. En verklig nydanare blev i detta hänseende Beethoven, som i flera avseenden bröt med den äldre regelrätta, mera schematiska musiken. I början av 1800-t. utvecklades en mera melodiöst betonad musik med en viss dragning åt det sentimentala, den s.k. romantiken (Schumann, Mendelssohn). I viss anslutning till denna riktning står den av Wagner införda mera dramatiskt verkningsfulla riktningen med dess tunga tonspråk. Inom den nutida M. förefinns strävanden att finna nya vägar såväl när det gäller rytm som harmoni. Bland dessa nydanare märks särskilt Stravinskij, Hindemith, Schönberg, Honegger m.fl. Musikaliska akademien i Stockholm grundades 1771 för att främja tonkonstens utveckling i Sverige. M. har sedan 1878 egen byggnad vid Nybroviken. Till M. hör Musikhögskolan*. Till M. hör också Kungl. teaterns operaskola. Musikdirektör, person, som avlagt direktörsexa-men vid en musikalisk akademi; musikanförare i allmänhet. Musikhögskolan lyder under Musikaliska akademien. Vid M. avläggs examen för organist-, musiklärare-, kyrkosångar- och militär musikdirektörs-tjänst. M. kallades före 1941 Musikkonservatoriet. Musil, Robert, 1880—1939, österrikisk författare, känd för jätteverket Der Mann ohne E i g e n-schaften (1930, 1933 och 1942). Musfvguld och musivsilver, guld- och silverlik-nande bronsfärg, oäkta målarfärg. Musjik', ry., bonde. Muskarfn, utgör den giftiga beståndsdelen i flugsvamp. 824 Muska't är ett gemensamt namn på flera slags söta och aromatiska viner från s. Europa. Muskedunder, beteckning för gammalt gevär. Muskete'rare, musketöT, under 1600-t. bruklig benämning på en med musköt beväpnad fotsoldat. Muskler är uppbyggda av muskelceller, som sammanhålls av bindväv. De tvärstrimmiga musklerna har sitt namn av att deras muskeltrådar består av lager med olika ljusbrytningsförmåga. De glatta muskelcellerna saknar sådan strimmighet och är spolformiga. En egendomlig mellanställning intar hjärtats muskulatur, som består av tvärstrimmiga, greniga muskeltrådar. De tvärstrimmiga M. står under viljans inflytande, medan de glatta M. och hjärtat regleras av det autonoma nervsystemet och ej kan direkt påverkas av viljan. Vid muskelns sammandragning förbränns kolhydrat till mjölksyra. Vid vila återbildas av mjölksyran en del kolhydrat. Anhopning av mjölksyra ger trötthet. Muskelns styrka är proportionell mot dess tvärsnitt, medan däremot det avstånd muskeln kan sammandra sig är beroende av dess längd. Mus'kot kallas den krydda, som erhålls från Mus-kotträdet (Myris'tica frag'rans), ett ca 20 meter högt, ständigt grönskande träd, som förekommer viltväxande i Ostindiens övärld, men numera odlas i ett flertal tropiska länder. Frukten, som är köttig, öppnar sig med två valvler, varvid blottas ett av ett rött, flikigt fröhylle omgivet frö. Fröhyllet går i handeln under namnet muskotblomma och fröet lämnar muskotnöten. Muskovft, se Glimmer. Muslim, muhammedan. Muslfn, tunt, slätt el. mönstrat tyg av bomull, el. silke. Trycks numera ofta i färgade mönster. MusoFgskij (Moussorgsky), M. P., 1835—81, rysk tonsättare. Bland M:s kompositioner märks operan Boris Godunov, orkester- och pianostycken samt romanser. Muspelhem, i nordiska gudasagan namn på eldens värld, belägen s. om Ginungagap. Musseldjur el. musslor (Lamellibranchia'ta, Ace'-phala) hör till blötdjurens provins. M. är symmetriskt byggda, med två skal och utan särskilt huvud. Nästan uteslutande vattendjur. Hit hör bl.a. blåmusslan, flodmusslorna, äkta pärlmusslan, hjärt-musslor, kammusslor, ostron, skeppsmasken, borrmusslor. Musse'ra, ”bornera”, skumma. M. används särskilt om viner. Champagnen är t.ex. ett musserande vin. ”Bornyren” orsakas av kolsyra, som under tryck hålls löst i vinet och därför bortgår, då flaskan öppnas. Mussero'n (Tricholo'ma) är ett svampsläkte, som igenkänns på att sporerna är vita och skivorna fastväxta vid foten men icke nedlöpande på denna. I Sverige finns ett flertal arter, t.ex. vårmusse-r o n e n, som genom sitt växtsätt framkallar de ej sällan uppmärksammade s.k. häxringarna el. älvdanserna på gräsbevuxna ställen, kännetecknade av kraftigare gräsväxt, där det ringformiga svampmy-celiet går fram. En annan M. är b 1 åmussero-n e n el. höstmusseronen, liksom den föregående en god matsvamp. Mussert [moss'ert], A. A., 1874—1946, holländsk ingenjör, som 1931 startade en nationalsocialistisk rörelse i Nederländerna. M. hade föga framgång före den tyska ockupationen av Nederländerna. Avrättad. Musset [myssä'], Alfred de, 1810—57, fransk skald. M. tillhörde romantikernas krets, men hans starkt lyriskt betonade diktning är alltför personlig för att kunna hänföras till en litterär skola. M:s stil är på samma gång spirituell, djärv och cynisk. Kärleken är alltid det centrala i hans diktning, och knappast någon har givit så äkta och omedelbara