825 uttryck för sitt eget känsloliv som M. Skaldens olyckliga kärleksförbindelse med författarinnan George Sand blev av avgörande betydelse för hans diktning, vars tragik den ytterligare fördjupade. Av M:s arbeten må nämnas diktsamlingen C o n t e s d’ E sp a g n e et d’ 11 a 1 i e, de lyriska elegierna Les nuits, LettreåLamartine, den dramatiska samlingen Comédies et proverbes, komedierna On ne badine pas avec 1’ a-m o u r och Le chandelier. Mussfvguld, se Musivguld. Musslor, se Musseldjur. MussoIFni, Benito, 1883—1945, italiensk politiker. M. var ursprungligen skollärare och anslöt sig till det socialdemokratiska partiet. Han blev så småningom redaktör för det ledande partiorganet Avanti. För sin häftiga krigskampanj mot Österrike blev han kort efter l:a världskrigets utbrott utstött ur socialistpartiet. Under de kommunistiska oroligheterna efter l:a världskriget organiserade M. fascismen* och som dess ledare lyckades han 1922 under hot om inbördeskrig ernå posten som konseljpresident. Stödd på sitt parti undertryckte han sedan hänsynslöst all opposition. I sin utrikespolitik uppträdde han ävenledes med energisk hänsynslöshet. M. sökte till en början anknytning till England och Frankrike, då han ville bibehålla Österrikes självständighet, vilket medförde en motsättning gentemot Hitler. Efter Abessinienkriget anslöt han sig emellertid till Hitler. Han sökte förhindra krigsutbrottet sept. 1939 och fördröjde Italiens inträde i 2:a världskriget, till dess anledning förelåg att tro, att kriget var avgjort. Efter den allierade invasionen på Sicilien 1943 störtades han och arresterades, men befriades samma år av tyska fallskärmstrupper. Från Tyskland sökte han återupprätta den fascistiska regimen, men lyckades ej återfå makten. 1945 greps han vid ett flyktförsök till Schweiz och ställdes inför italiensk folkdomstol, dömdes till döden och avrättades samma år. Jfr Fascism, Italien, historia och Världskriget 2. Mustadfors, industrisamhälle i Dalsland med spik- och sömfabrik. Mustafa [mo'stafa], namn på fyra turkiska sultaner, bland vilka märks M. II, d. 1703, son till Muhammed IV. M., som blev sultan 1695, var en kraftfull regent och hade till en början framgång i striderna mot österrikare och ryssar. 1697 besegrades han emellertid vid Zenta av prins Eugen av Sa-vojen och måste 1699 avsluta freden i Karlowitz, vilken bröt det turkiska överväldet i sö. Europa. 1703 avsattes M. av janitscharerna och dog samma år. Mustafa Kemål, se Kemal pascha. Mustang', förvildad hästras i Mexiko och Texas. MusTard, eng., senap. Muta, gåva till ämbetsman el. förtroendeman, som lämnas med avsikt att denne otillbörligt skall gynna givarens intressen. Den, som lämnar M., straffas med böter el. fängelse. Ämbetsman, som tar emot M., straffas därjämte med avsättning. Mutation, på förändring av arvsanlag beroende, plötsligt uppträdande, ny egenskap hos växt el. djur. Särskilt hos lejongap och bananfluga har man kunnat undersöka förekomsten av M. och hos dem förekommer M. hos 5—10 % av individerna. Orsakerna till M. är outredda. MutaTis mutan'dis, lat., ”sedan man ändrat det, som bör ändras”. Mutsedel, se Gruvlag. MutsuhFto, 1852—1912, kejsare av Japan 1867. Till följd av den s.k. kejserliga restaurationen övergick Japans riksstyrelse från shogunen till kejsaren själv 1868. M. stödde verksamt det följande genomgripande reformarbetet. Under M:s regeringstid utvecklades Japan till stormakt. Myl Mutualism, ömsesidighet. Mutual Security Agency [mjo'tjoöl sikjo'riti ej'djönsi], förk. MSA, efterträdde dec. 1951 Eco-nomic Cooperation Administration (ECA*), som fördelat den amerikanska hjälpen enl. Marshallplanen. M:s uppgift var huvudsakligen att organisera USA:s hjälp till Västeuropas upprustning. 1953 upphörde M. som självständigt organ och uppgick i Foreign Operations Administration. MVD, förkortn. för Minister'stvo VnuVrennych Del, den sovjetryska hemliga polisen (tidigare NKVD). My, se Grekiska alfabetet och Mikron. Mycelium, se Svampar. Myce'ne, se Mykene. Myggmedel. Under 2:a världskriget utexperimen-terades effektiva M. (t.ex. s.k. djungelolja), i vilka den verksamma beståndsdelen är metylftalaT. Myggor. Till M. räknas en del tvåvingar. Gränsen dras olika. Hit hör bl.a. stickmyggor*, fjädermyggor, knott m.fl. Deras larver och puppor lever i sötvattensamlingar. De dödas, om vattnet täcks med ett tunt oljelager t.ex. 20 g fotogen per m2. Mühlhausen [my'lhaosen], tyska namnet på Mul-house*. Mühlheim [myl'hajm], se Mülheim. Myke'ne (Mykenai), forntida grekisk stad i landskapet Argolis. De homeriska sångerna besjunger M. som Agamemnons huvudstad. M. var en självständig stat till på 460-t. f.Kr., då det intogs och ödelädes av invånarna i Argos. — IM. har bedrivits omfattande forngrävningar, som givit synnerligen rika resultat. Den beryktade Lejonporten i M. är huvudingången till borgen, utanför vars murar finns flera storartade gravkamrar i kupolform (A t r e u s’ skattkammare, även kallad ”Agamemnons grav”). Lämningarna hör till den s.k. Egeiska kulturkretsens mykenska period. Myk'Iagård, se Miklagård. Mykologi', läran om svamparna. Mykorrhi'za, ett nätverk av svamptrådar, som förekommer kring de flesta växters rötter. Svamptrådarna intränger mer el. mindre djupt i rötterna. Genom denna anordning erhåller växterna kvävehaltiga ämnen från svamparna och svampvävnaden kolhydrater från växten. M. är sålunda en nyttig inrättning, som exempelvis för våra skogsträd är absolut nödvändig. Mylady [mile'jdi], eng., tilltalsord till adlig dam; hennes nåd. Mü'lheim [-hajm]. — 1. Fullständigt namn M. an der Ruhr, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, Västtyskland, belägen vid Ruhr. 161 500 inv. 1954. M. är en av de tyska städer, som på senare tid till följd av industrins utveckling gått hastigt framåt. Industrin omfattar bl.a. tillverkning av maskiner, järngjuterier, pappers- och tobaksfabriker. I närheten ligger stora stenkolsgruvor. — 2. Fullständigt namn M. am Rhein, stad vid Rhen i delstaten Nordrhein-Westfalen, Västtyskland, ej långt från Köln. 55 000 inv. Järnindustri. Tillverkning av siden och sammet. I M. är 300 svenska soldater, vilka stupade i 30-åriga kriget, begravna. Mylla, se Humus. Miiller. — 1. Hermann M., 1876—1931, tysk socialdemokratisk politiker, vilken bl.a. var rikskansler 1928—1930. M. intog politiskt en måttfull hållning och företrädde utrikespolitiskt kraftfullt Tysklands intressen. — 2. Paul M., f. 1899, schweizisk kemist. Erhöll 1948 nobelpriset i medicin och fysiologi för upptäckten av DDT. Myloni'ter, bergarter, som består av sammankittade krossprodukter av andra bergarter, vilka mer el. mindre fullständigt söndersmulats vid bergs-