Myl kedjeveckning. M. är vanliga i våra fjälltrakters överskjutningsregioner. Mylord [milå'd], eng., tilltalsord till en lord; ers nåd. München, huvudstad i delstaten Bayern, s. Västtyskland, belägen vid floden Isar, 906 000 inv. 1953. M. hade särskilt före 2:a världskriget ett stort antal museer och berömda konstsamlingar. Inom målarkonsten i Tyskland intog M. i början av seklet en ledande ställning och var berömt för sin konstindustri. Bland M:s övriga industrier märks särskilt bryggerirörelsen (bayerskt öl). Under 2:a världskriget förstördes genom bombanfall ett flertal museer (Pinakoteket, Glyptoteket etc.), statsbiblioteket med dess samlingar m.m. München-GIa'dbach, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, Västtyskland. 136 000 inv. 1954. Stor textilindustri. Münchenpolitiken, beteckning på strävanden från de demokratiska staterna, framför allt England och Frankrike, att uppnå samförstånd med Hitler. M. har fått sitt namn efter överenskommelsen i München den 29 sept. 1938 mellan Englands och Frankrikes representanter Chamberlain och Daladier samt Tyskland och Italien, representerade av Hitler och Mussolini. Härvid bestämdes att de sudettyska områdena i Tjeckoslovakien skulle avträdas till Tyskland och att utrymning skulle ske till den 10 oktober 1938. Detaljer angående utrymningen skulle bestämmas av en kommission med representanter för de fyra makterna samt Tjeckoslovakien. I vissa områden skulle folkomröstning äga rum. Någon sådan blev emellertid ej av. Det nya Tjeckoslovakiens gränser skulle garanteras av stormakterna. Den 30 september undertecknade vidare Chamberlain och Hitler ett avtal om evig fred mellan England och Tyskland. Chamberlain trodde sig genom att offra Tjeckoslovakien och bryta uttryckliga löften, som England givit, effektivt ha tillfredsställt Hitler och förebyggt krig, en uppfattning, som delades av vida kretsar men som visade sig vara oriktig redan den 15 mars 1939, då Hitler ockuperade Tjeckoslovakien. Münchenöverenskommelsen, se Münchenpolitiken. Mü'nchhausen, K. H. F. v., 1720—97, tysk baron, känd för sina humoristiskt skrytsamma jakt- och krigshistorier (Münchhausiader). Med M. som förebild utarbetade R. E. Raspe en samling berättelser som utgavs på engelska och sedan omarbetades och översattes till tyska av Bürger 1786. Myndighetsålder. Både män och kvinnor blir numera myndiga vid fyllda 21 år. Myndling, se Förmynderskap. Mynheer [mejnhe'r], holk, min herre, vanligt tilltalsord i Holland. Mün'ster, ty., domkyrka, katedral. Münster, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, Västtyskland. 143 000 inv. 1954. Järnvägsknut och livlig industristad. I M. finns flera sedan medeltiden bevarade byggnader, bland vilka märks det på 1300-t. uppförda rådhuset, där westfaliska freden 14 okt. 1648 undertecknades. — Under 2:a världskriget blev M. skadat vid upprepade bombanfall. Mynta, arter av släktet Mentha, tillhörande familj. Labiatae. De har fyrflikiga, röda till violetta blommor. Flera arter odlas t.ex. pepparmynta (M. piperita), från vilken erhålls pepparmyntsolja, vilken används som smakmedel i medicin, munvatten, karameller etc. Även krusmynta (M. cris-pa) har medicinsk användning. Myntfot, den viktmängd ädel myntmetall, som enligt gällande lag skall finnas i myntenheten. En svensk krona motsvarade före guldmyntfotens upphävande V2480 kg rent guld. M. i denna betydelse kallas äv$n myntstandard. M. används även för att 826 ange den metall, av vilken huvudmyntet präglas. Uttrycken guldmyntfot och silvermyntfot betecknar alltså, att huvudmynten präglas av respektive guld el. silver. Myntkabinett, medalj- och myntsamling, stående under statens uppsikt. I Sverige är Kungl. M. i Stockholm den centrala institutionen. Vidare finns större M. vid universiteten i Uppsala och Lund och vid museerna i Göteborg och Malmö. Myntkonvention, överenskommelse om gemensamt myntväsen. Mynt- och justeringsverket, ett centralt ämbetsverk, som handhar mynttillverkningen, inlöser skadat och nött mynt, utväxlar skiljemynt, verkställer probering och värdering av till verket inlämnat guld och silver samt har överinseendet över justering av mått och vikt i riket. M:s chef benämns myntdirektör. Myntsystem, sammanfattningen av alla de i lag meddelade bestämmelserna om myntfot och myntstandard, om de olika valörer av huvudmynten, som skall präglas, om myntens utseende, myntmetallens sammansättning (dess skrot och korn) samt motsvarande bestämmelser rörande skiljemynten o.d. De svenska bestämmelserna om M. återfinns i lagen den 30 maj 1873 om rikets mynt då myntet 1 krona =100 öre infördes. Myntverk, benämning på den institution, vid vilken ett lands mynt tillverkas. Münzer, T., omkring 1490—1525, tysk folkledare, vilken under reformationstiden uppträdde som målsman för en kommunistisk-protestantisk åskådning. M. organiserade bl.a. ett bondeuppror i Thüringen. Då detta besegrades, blev M. tillfångatagen och avrättad. Myr, företrädesvis i Norrland bruklig beteckning för kärr och mossar. Myrbaggar (Cle'ridae), skalbaggfamilj. Medelstora el. små, ofta brokigt färgade. 1 200 arter, därav 10 anträffade i Sverige. Myrdal. — 1. Gunnar M., f. 1898, professor i nationalekonomi vid Stockholms högskola 1933— 50. M. utgav 1934 tillsammans med Alva M. boken ”Kris i befolkningsfrågan”, vilken med ett slag gjorde befolkningsproblemet till en brännande fråga. M. var medlem av första kammaren 1936—38 och 1944 —47. Han har anlitats för ett flertal utredningar och ledde 1938—42 på Carnegiestiftelsens uppdrag en amerikansk utredning angående negerfrågan i USA, redovisad i arbetet An american dilemma. 1943 finansråd vid svenska beskickningen i Washington. 1944 ordf, i kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Handelsminister 1945—47, då han blev chef för FN:s ekonomiska Europasektion. — 2. Alva M., f. 1902, hustru till M. 1. Hon har speciellt varit verksam i uppfostringsfrågor och har utgivit ”Storbarnkamrar” samt medverkat i boken ”Kris i befolkningsfrågan”. 1936 rektor för socialpedagogiska seminariet i Stockholm. 1949—50 sektionschef i Förenta nationernas kansli i Lake Suc-cess. 1950—55 chef för Unescos socialvetenskapliga avdelning. Från 1/11 1955 Sveriges sändebud i New Delhi, Rangoon och Colombo. Myria'd (grek. myria's), egentligen 10 000; en oräknelig mängd. Myrkottsläktet (Manis) tillhör däggdjursordning-en Nomarthra. M. har kroppen täckt av stora, i taktegellika rader ordnade fjäll. Tänder saknas. Tungan är långt utsträckbar. De tillbringar dagen i jordhålor. Om natten söker de sin föda, bestående av myror och termiter. Afrika och Sydasien. Myrlejonsländor (MyrmeleonTidae) bildar en familj bland nätvingarnas ordning inom insekterna. Många hundra arter, de flesta i tropikerna. I vårt land två arter av släktet MyrmeTeon. Deras larver är mest kända under namn av myrlejon. Dessa lig