889 vudstad i Nord-Ossetin, RSFSR. — 3. 1936—44 namn på staden Jenakijevo, Ukraina. Ordspråksboken, en av Gamla testamentets böcker, som tillkommit 300—400 år f.Kr. Orea'd, bergnymf. Oreg., förkortning för Oregon. Or'egon, förkortat Oreg., stat i nv. USA vid Stilla havet. 250 000 km2. 1 521 341 inv. 1950, varav 11 529 negrer, 5 820 indianer och 6 864 asiater. Huvudstad Salem, 43 140 inv. Viktigaste stad Portland, 373 628 inv. 1950. — O. är ett högland med rika skogstillgångar och bördiga dalar. Den v. delen lämpar sig bäst för åkerbruk, under det att boskapsskötsel och bergsbruk är de viktigaste näringsgrenarna i ö. delen. Vid kusten bedrivs ett givande laxfiske. Fruktodlingen är av stor betydelse. Trävaruindustrin är den viktigaste industrin. Orel [arjå'l], stad i förvaltningsområdet O. i mell. Ryssland vid övre loppet av Oka. 111 000 inv. 1939. Viktig järnvägsknut. Handel med lantbruksprodukter. — Under tyska offensiven mot Moskva 1941 utkämpades hårda strider vid O. Orenbu'rg [arjen-], numera Tjkalov, stad i ö. Ryssland, huvudstad i förra guvernementet O., belägen vid floden Urals övre lopp och järnvägen Moskva—Ryska Centralasien. 173 000 inv. 1939. Tillverkning av lantbruksmaskiner. Textil- och livsmedelsindustri. Ore'ra, hålla tal, tala vitt och brett. Ores'tes, forngrekisk sagohjälte, son till Agamem-non och Klytaimnestra. Understödd av sin syster Elektra dödade O. sin moder för att hämnas mordet på sin fader. Förföljd av hämndeandar, erin-nyer, ankom O. till Aten, där han av gudinnan Athena frikändes vid domstolen Areopagen. O. härskade sedan som konung över Mykene, Argos och Sparta. Särskilt besjungs hans vänskap med Pylades. Orestessagan är behandlad i flera dramer (av Aiskylos, Sofokles och Euripides). Ore älv, vattendrag i nö. Dalarna, utmynnande i Orsasjön, 220 km långt. Or'fevs, lat. Orpheus, forngrekisk sagogestalt, vilken med sin sång utövade en underbar tjusningskraft. Vid sin maka Eurydikes död nedsteg O. till underjorden vars härskare han bevekte med sin sång. Han fick ta Eurydike med sig till jorden mot löfte, att han ej under vägen såg sig om efter henne. Då O. ej höll detta löfte, återvände Eurydike för evigt till underjorden. O. dödades av backan-tinnorna. Organ. Varje del, som hos växter och djur bildar ett avslutat helt och har en bestämd funktion, är ett organ. Cellen, som uppbygger växt- och djurkroppen, är det fundamentala organet. Andra organ är hos växterna t.ex. rot, stam, blad, foder, krona, ståndare, pistill osv; hos djuren mage, tarmar, lever, bukspottkörtel etc., matsmältningsorgan, hjärta och blodkärl, cirkulationsorgan osv. Organisk kemi, kolföreningarnas kemi (jfr Kemi). Benämningen leder ursprungligen sitt upphov därifrån, att nästan alla de ämnen, av vilka växt- och djurorganismen uppbyggs, är kolföreningar. Tidigare ansåg man, att dessa föreningar endast kunde uppkomma under inverkan av en särskild kraft, livskraften. Numera har man emellertid lyckats att på syntetisk väg framställa en del dylika föreningar. De i naturen förekommande organiska föreningarna är huvudsakligen uppbyggda av kol, väte, syre och kväve. Därjämte förekommer i mindre utsträckning svavel och fosfor. De på syntetisk väg framställda organiska föreningarna kan dessutom innehålla ett flertal andra grundämnen. Organist', orgelnist, orgelspelare vid gudstjänst. Orgasm', utlösning vid samlag. Orgel, det största och mäktigaste av alla musikaliska instrument, egentligen utgörande en för Ori ening av flera biåsinstrument. Tonen alstras i pipor genom luft, som medelst bälgar pressas in i luftlådan och därifrån leds in i respektive pipor. Redan under forntiden fanns orglar med mera primitiv konstruktion. Genom att använda på olika sätt byggda orgelpipor samt genom att låta flera pipor klinga samtidigt, kan man framkalla mycket olika klangeffekter. Genom att förlägga en del pipor på större avstånd från huvudverket och leda ljudet genom en murad kanal erhålls en egendomlig fjärr-verkan (fjärrspel, fjärrorgel). Orgelharmo'nium, kammarorgel, ett instrument, där tonen frambringas av metalltungor utan pipor. Numera sugs luften förbi tungorna, vilket ger behagligare ton än när luften pressas ut förbi tungorna, vilket skedde på äldre O. Orgelpunkt, mus., långt uthållen baston, över vilken harmonierna fritt växlar som självständiga ackord. Orgias'tisk, med vild hänförelse, hörande till orgier. Or'gier, ursprungligen under antiken firade, vilda Backusfester; överdådiga dryckesfester; utsvävningar. Orientaliska mattor, se Mattor. Orientalisk ras, se Araber. Orien'ten (lat. ”oriens” = den uppgående solen), Österlandet, i motsats till Occidenten, Västerlandet. Med O. avses oftast Asien (även Ostasien, som ofta benämns Bortre O. el. Fjärran Östern) samt ö. Nordafrika. O. används ofta såsom beteckning för de muhammedanska delarna av Afrika och Asien. Främre O. avser Mindre Asien och angränsande områden. Jfr Levanten. Oriente'ra sig, söka finna sig till rätta, ta reda på väderstrecken etc. (betyder egentligen ”söka soluppgången”, dvs öster). Oriflamme [åriflam'], den medeltida franska flaggan, som var röd med stjärnor i guld. Orfgenes, omkr. 185—254, kyrkofader. O. strävade att skapa ett teologiskt system, sammansatt av bibliska läror och grekisk filosofi. Hans skrifter var mycket talrika men endast ett mindre antal är bevarade. Av katolska kyrkan fördömdes O. på 300-t. som kättare. Origina'1, något ursprungligt och ej eftergjort; urbild, urskrift, grundtext, ett av en konstnär el. författare själv utfört verk; egendomlig, konstig människa. — Originalite' t, ursprunglighet, äkthet, skapande förmåga; egenhet. — Originell', ursprunglig, säregen, besynnerlig. Ori'go, lat., ursprung, begynnelsepunkt, benämning på skärningspunkten mellan axlarna i ett rätlinjigt koordinatsystem. Orinoco [-nåkk'å], flod i Venezuela, en av Sydamerikas största floder. Upprinner vid gränsen mot Brasilien, rinner i vid båge åt v. och utfaller med ett vidsträckt, skogbevuxet delta i Atlanten. Längd 2 400 km. I övre delen av sitt lopp avlämnar O. en stor del av sitt vatten till Casiquiare, en biflod till Rio Negro. Ori'on, forngrekisk sagojägare, vilken berättas ha upptagits bland stjärnorna. — Astr. En av himmelens vackraste stjärnbilder, som vintertiden syns i söder. Förutom de tre stjärnor, som utgör O:s bälte, hör till O. bl.a. de båda ljusstarka Béteigeuze, som är rödaktig, och Rigel, som är blåaktig. Jfr Stjärnhimmeln. Orissa, provins i Indiska unionen vid Bengaliska viken, vilken år 1936 skildes från provinsen Bihar och Orissa. 35 496 km2. 14 645 946 inv. 1951. Oriza'ba, stad i staten Veracruz, Mexiko. 48 000 inv. 1940. I stadens närhet ligger vulkanberget Pico de O. (Citlaltepetl), som är Mexikos högsta berg och når 5 700 m ö.h,