897 P P, den sextonde bokstaven i vårt alfabet. — Som fornromerskt taltecken = 400. — Kem. tecken för en atom fosfor. — p, mus., förkortning för pianis-simo. — p, förkortning för lat. pagina — sida och lat. pinxit — har målat. Pa., förkortning för Pennsylvania*. Paasche [på'ske], Fredrik, 1886—1943, norsk litteraturhistoriker och professor i Oslo 1920. Efter den tyska ockupationen av Norge var P. verksam i Sverige och spelade en viktig roll för omhändertagandet av de norska flyktingarna. Paasikivi [pa'si-], J., f. 1870, finsk finansman och politiker, president i Finland 1946—56. Statsminister maj—nov. 1918, 1936 minister i Stockholm. 1939 fick P. i uppdrag att leda de förhandlingar i Moskva, som föregick utbrottet av det finsk-ryska vinterkriget. Därefter blev P. minister utan portfölj till fredsslutet, då han var en av underhandlarna. P. var sedan minister i Moskva tills Finland inträdde i 2:a världskriget. Statsminister 1945—46. President 1946 efter Mannerheim. Paats-joki, se Pasviks älv. Pabst, Georg Wilhelm, f. 1895, tysk filmregissör, bidrog under 20-talet med sina pacifistisk-sociala verk till den tyska filmens expansion. Pace [pejs], eng., steg, idrottsterm, betecknande den hastighet, varmed en tävling utförs. Pace-maker [pejs'-mejkö], eng. Vid träning el. idrottstävling i hastighetsprov är P. en medhjälpare, som håller sig före en löpare för att egga honom. Vanligast är hastighetsåkning på vanlig cykel efter en P. på motorcykel. Pacific, The [pösiPik], egentligen Pacific ocean [å'sjn], det engelska namnet på Stilla havet. Pacifice'ra, återställa lugnet, stifta fred, förlika. — P a c i f i k a t i o n, ett lands återställande i fredligt tillstånd. Pacifi'kjärnvägarna, Pacific railroads [pösifik rejl'råds], gemensam benämning på de nordamerikanska järnvägslinjer, vilka förbinder staterna utmed Atlanten med staterna vid Stilla havet. Pacifism, beteckning för fredssträvanden i allmänhet. P. används dock speciellt om mera utpräglade åsiktsriktningar enligt vilka man genom avrustning, vägran att göra krigstjänst och liknande åtgärder avser att utöva ett moraliskt tryck, som skall omöjliggöra krig. Pa'cius, F., 1809—91, tysk-finsk tonsättare, musiklärare vid universitetet i Helsingfors. P. var en framstående violinspelare och orkesterdirigent. Bland hans kompositioner märks musiken till Runebergs Vårt land, Soldatgossen m.fl. Packis (iskast), den till väldiga massor sammanpackade isen i polarhaven. Packning, anordning för vattentät anslutning mellan maskindelar o.d. Till P. används läder, gummi, bomull, hampa, asbest etc. PacTum, se Äktenskapsförord. Pa'dang, stad på v. kusten av Sumatra, Indonesien. 52 000 inv. Viktig handelsstad och exporthamn, kaffe. Paddel, en liten, bredbladig åra, som används till kanoter el. andra smala farkoster. Paddington [pæd'ingtön], stadsdel i nv. London. Paddock, inhägnat område, rastgård för hästar. Paddsläktet hör till ordningen grodor. Framföt-terna saknar simhud, bakbenen är ej särdeles långa och huden är ofta starkt vårtig. P. omfattar ett hundratal arter, som förekommer i de flesta länder utom på Madagaskar och den australiska regionen. Padda. De är skymningsdjur, som på grund av sina korta bakben för en krypande tillvaro. Paddtorsk hör till torskfiskarna; har brett, platt huvud och bakåt starkt avsmalnande kropp. Längd ungefär 30 cm. Förekommer i Sverige utefter Västkusten. Pad'dy, engelskt öknamn på irländare. Paderew'ski, 1860—1941, polsk pianist och tonsättare. Hans glänsande pianospel gjorde honom till en av världens mest kända pianister. Under l:a världskriget framträdde han som ledare för polska frigörelsesträvanden och blev 1919 polsk premiär-och utrikesminister. Han avgick samma år och var sedermera en tid åter verksam som pianist. — Efter Polens sammanbrott 1939 blev P. president för polska nationalrådet i Ångers, Frankrike. Han flydde till USA 1940, där han avled. Padisja, storherre, förr den turkiske sultanens officiella titel. Pa'dova, italienska namnet på Padua*. Pa'dre, it. och sp., fader. Pa'dua, it. Padova, stad i Venetien, n. Italien. 172 692 inv. 1951. Viktig järnvägsknut. Kvarn- och sågverksindustri, automobiltillverkning etc. Universitet, grundat 1222 med 6 279 stud. 1952. Pa'dus, gammalt namn på Po*. PaesTum, forntida stad i Italien sö. om Neapel, grundlagd från Sybaris (ej senare än 600 f.Kr.). I P. finns märkliga tempelruiner, av vilka de förnämsta är lämningarna av det s.k. Poseidontemplet, uppfört i dorisk stil och helgat gudinnan Hera. Paflago'nien, forntida landskap i n. Mindre Asien. Pa'fos, forngrekisk stad på Cypern med ett av antikens mest berömda afroditetempel. Enligt myten steg Afrodite i land vid P. sedan hon fötts ur havets skum. Pagani'ni, N., 1782—1840, italiensk violinist, som vann en enastående popularitet tack vare sitt glänsande spel. P. var en sluten natur, och hans närmare levnadsomständigheter är föga kända. Traditionen har givit ett skimmer av mystik åt hans liv. Han spelade oftast egna kompositioner el. improviserade under konserterna. Flera av hans tonsätb ningar är omtyckta konsertnummer. Paganism, hedendom. Paga'nus, lat., lantbo i det fornlatinska samhället. Sedan beteckning på hedning i motsats till de kristna stadsborna. Page [pa'sj], fr., adlig yngling i tjänst vid någon högt uppsatt persons hov; hovsven, följsven. Pa'gina, lat., sida i en bok el. skrift; sidonum-mer. — P a gi n e' r a, numrera sidorna i en bok. Pagnol [panjåll'], Marcel, f. 1895, fransk författare som skrivit såväl romaner som skådespel, 29