Pag bl.a. Topaze (1928), Marius (1931), César (1937). Medlem av Franska akademin från 1946. Pago'd, buddistiskt tempel, inrymmande buddha-statyer el. en dag o' p, dvs en minnesvård med en relik av Buddha. P. är uppförda med stor prakt och i växlande former. Pagod. Pahang', en av staterna i Malajiska federationen, belägen på ö. delen av Malackahalvön. 35 800 km2. 250 178 inv. 1947. Huvudstad: Kuala Lipis. P. var ockuperat av japanerna 1942—45. Pahlavi, se Pehlevi. Paij'ku!l (Paykull), G. von, 1757—1826, svensk vitter författare och zoolog. P. skrev förutom skaldestycken ett lustspel på alexandriner i Molières anda, Ordensvurmen, i vilket han på ett roande sätt gör narr av tidens löjliga ordensvurmeri. Mot P. riktade intriger resulterade i förbud mot styckets uppförande, vilken händelse gav Kellgren anledning påbörja sin kulturkamp mot vidskepelse i form av ordensliv. Paine [pejn], Thomas, 1737—1809, engelsk-ame-rikansk författare och journalist, som ivrigt verkade för de amerikanska koloniernas självständighets-strävanden. Painlevé [päglöve'], Paul, 1863—1933, fransk matematiker och statsman, professor i mekanik vid universitetet i Paris. P. kom till ytterst betydelsefulla resultat inom teorin för differentialekvationerna. Som politiker tillhörde han vänstern. P. var vid flera tillfällen, senast 1925, konseljpresident. 1926 —29 var P. krigsminister och 1930—33 luftförsvarsminister. Pair [pär], fr., pär*. Paisley [pej'sli], stad v. om Glasgow, v. Skottland. 94 500 inv. 1954. Livlig textilindustri. Paj'as, se följande. Pajazz'o, pajas, komiskt maskerad upptågsma-kare i det italienska folklustspelet; gycklarakrobat; rolighetsminister. — Opera av R. Leoncavallo. Pajsberg, fyndort i Värmland för sällsynta mineral, bl.a. mangan. Pakista'n, den muhammedanska stat som upprättades då Indien blev självständigt och delades 1947. 935 000 km2. 80 milj. inv. 1955. Ca 86 % av landets befolkning är muhammedaner. Namnet P. bildades ursprungligen genom en sammanställning av begynnelsebokstäver och stavelser i Pun-jab, Afghania, Kashmir, Sind och Beluchistan, i vilka provinser muhammedanerna utgjorde huvuddelen av befolkningen. P. är nu indelat i följande provinser: 1. Det federala huvudstadsområdet med huvudstaden Karachi (ca 1 milj. inv. 1951). — 2. Beluchistan med huvudstaden Ouetta (84 000 898 inv. 1951). — 3. Sind och Khairpur, där den viktigaste staden är Hyderabad (241 800 inv. 1951). — 4. Nordvästgränsprovinsen med huvudstaden Pesha-war (151 700 inv. 1951). — 5. Punjab och Baha-walpur i n. med huvudstaden Lahore (850 000 inv. 1951). — 6. Öst-Pakistan som ligger skilt från det övriga P. vid Bengaliska bukten och har huvudstaden Dacca (411 000 inv. 1951). — Jordbruket, som är huvudnäring, ger ris, majs, vete, bomull, te, sydfrukter m.m. Kol bryts i Öst-Pakistan. Textil-och någon cementindustri i Punjab. — Vid P:s upprättande blev M. A. Jinnah generalguvernör. Han avled sept. 1948 och efterträddes av K. Nazimud-din, 1948—51. Från 1951 var Ghulam Mohammad generalguvernör. Han avgick sept. 1955 och efterträddes då av general Iskander Mirza. Utformandet a av författningen fördröjdes bl.a. på grund av de svåra slitningarna inom landet mellan det muhammedanska partiet (Moslem League) och övriga partier. En ny konstituerande församling valdes juni 1955. I mars 1956 fick P. en författning; enligt denna är P. en republik inom Brittiska samväldet, folkrepresentationen består av en kammare med 300 mandat; president är I. Mirza. — Det sedan gammalt spända förhållandet mellan hinduer och muhammedaner i Indien har fortfarit efter delningen och P. och Indiska unionen har legat i fejd bl.a. rörande de tidigare furstestaternas ställning och beträffande Kashmir. Ehuru frågan om Kashmir ännu ej kunnat lösas definitivt har dock förhållandet till Indiska unionen blivit mindre spänt. — Med USA har slutits ett avtal enligt vilket P. skall få teknisk och ekonomisk hjälp vid uppbyggandet av sitt försvar och med Turkiet har slutits ett fördrag om ömsesidigt bistånd. Pako'mius, se Klosterväsen. Pakt, fördrag. Pak'tum, se Äktenskapsförord. PaladFner, riddare vid Karl den stores hov; kung Arturs riddare av runda bordet; vandrande riddare, hjältar. Palais [palä'], fr., palats*. Palais-Royal [paläTåajall'], fr., berömt palats i Paris, ursprungligen uppfört av Richelieu 1629— 34. P. är säte för Conseil* d’état, ett slags domstol. — I sv. flygeln av P. är Comédie Fran^aise inrymt. Palander av Vega, A. A. L., 1842—1920, svensk ishavsfarare. Deltog såsom fartygschef i Nordenskiölds ishavsexpeditioner bl.a. då denne 1878—79 fann nordostpassagen. Palanki'n, ett slags bärstol, som särskilt används i Kina och Indien. Palati'no, en av Roms sju kullar, lat. Palatium. Pala'tiuni, lat., ursprungligen detsamma som Pa-latinen el. Palatinska kullen, en av Roms sju kullar; sedermera benämn, på borg, palats i allmänhet. Palats, ståtligt slott, praktbyggnad. Palatsrevolution, statsvälvning, som försiggår i den förut maktägandes omgivning, vanligen vid hovet, utan folkets medverkan. Palauöama [palao'-], Peljuöarna, ögrupp i v. Mikronesien, ö. om Filippinerna bland Karolinerna. 460 km2. Invånarna utgörs av 7 297 infödingar samt några tusen kvarvarande japanska arbetare på ön Angaur. Huvudprodukt kokos. P. lydde före l:a världskriget under Tyskland, därefter under Japan; sedan 1947 under USA:s förvaltning. Pala'ver, underhandling, överläggning, särskilt med el. mellan negrer i Afrika; långvarig underhandling, omständligt prat. Palazzo Venezia [-et'sia], palats i Rom, 1929—43 Mussolinis residens. Paldiski, se Baltischport. PalearkTiska regionen. Med hänsyn till djurvärldens beskaffenhet räknas Europa, n. Afrika ned till Sahara samt n. Asien ned till Himalaya till P. Palem'bang, stad i Indonesien, Sumatras vikti