gi8 Pem kar. Kärnskörden är dålig men P. är utmärkt som grönfoder. Pem'brokeshire [-broksjö], grevskap i sv. Wales. 1 600 km2. 91 000 inv. 1951. Pem'mikan, torkat kött, som hackats, pulvriserats, blandats med fett och vissa andra ämnen samt sammanpressats. Penang, ö vid Malackas västkust, tillhörande Malajiska federationen. 280 km2. 446 300 inv. 1947. Pena'ter, hos de gamla romarna ett slags skydds-gudar för hemmen. Larer och P. användes som beteckning för hemmet. Pence, se Penny. Pendang [pangdang'], hänge, hängprydnad; motstycke, make; föremål så uppsatt, att det för ögat bildar motsvarighet till ett annat. Pendel. Den matematiska P. brukar definieras som ”en tung punkt, upphängd i en viktlös tråd”. Närmast den matematiska P. står bland de i verkligheten förekommande s.k. fysiska el. sammansatta P. trådpendeln, som utgörs av en tung kula av metall, hängande i en mycket tunn tråd. De enklaste matematiska lagarna gäller för den P., som svänger i ett plan genom lodlinjen utan inverkan av annan kraft än tyngdkraften. Med svängningstiden för en dylik P. förstås i regel den tid, som åtgår för att P. skall röra sig från den ena vändpunkten till den andra. Därest utslagsvinkeln, dvs vinkeln mellan lodlinjen och P., då den befinner sig i sitt ena vändläge, är liten, gäller approximativt, att svängningstiden är oberoende av utslagsvinkelns storlek, direkt proportionell mot kvadradroten ur pendellängden och omvänt proportionell mot kvadratroten ur tyngdkraftens acceleration. Fysiska el. sammansatta P. används dels för vetenskapliga ändamål (såsom tidmätare, för tyngdkraftsbestämningar m.m.) dels i olika maskinella anordningar. För vetenskapliga ändamål används i stor utsträckning den s.k. sekundpendeln, dvs en pendel, vars svängningstid är en sekund. Längden av en sekundpendel varierar i någon mån med latituden. I Stockholm är t.ex. dess längd 99,48 cm. Stor användning har P. som tidmätare exempelvis i pendeluren. P. är härvid upphängd vid en axel, som uppbär det s.k. ankaret, vilket griper in i ett kugghjul, det s.k. steghjulet, som hålls i rörelse med tillhjälp av en fjäder el. ett lod fäst i ett snöre, som är upplindat på en vals. Uppfinningen av det moderna pendeluret tillskrivs den holländske fysikern Huygens på 1650-t. Den koniska P., dvs en P., som beskriver en konisk yta med lodlinjen som axel, kommer till användning som centrifugalregulator vid ångmaskiner. Pendschab, se Punjab. Pendy'I [pang-], väggur, bordstudsare, pendelur. Pene'lope, enligt den grekiska gudasagan Odys-seus' maka. P. var känd för sina husliga dygder och sin trofasthet mot maken under dennes tjuguåriga irrfärder. Som svar på sina många friares enträgna böner förklarade P., att hon skulle meddela dem sitt val, när hon vävt färdig en klädnad, som hon höll på med. Hon vann tid genom att under natten riva upp vad hon vävt på dagen. Penepla'n, en genom de nedbrytande geol. agen-tierna (verkningsmedlen), särskilt rinnande vatten, bildad, nästan jämn landyta. Då det rinnande vattnet nästan ständigt transp. lösta och uppslammade el. medsläpande ämnen från högre till lägre delar av jordytan, utjämnas småningom höjderna. När lutningen blivit så ringa, att vattnet icke längre förmår uträtta något vidare har ett P. uppkommit. Pénétration pacifique [penetrasiåi]' pasifik'], fr., fredligt framträngande; med ekonomiska medel e.d. förvärvat inflytande. Penetre'ra, genomtränga, intränga i. Pengö, mynt, se Ungern. Penl'bel, obehaglig, plågsam. PeniciHi'n, ett för vissa bakterier mycket giftigt ämne, som framställs ur en mögelart, Penicillium notatum. P. är verksamt mot framför allt lunginflammation, blodförgiftning, vissa former av hjärn- Penicillin. hinneinflammation, gonorré, syfilis, varbildning m.m. Vid tuberkulos är det däremot overksamt, likaså vid virussjukdomar. De först framställda P.-preparaten måste sprutas in, då de förstördes i magsäcken. Numera förekommer P. även i tablettform och som salva. P. upptäcktes av Fleming och Florey. Penin'sula, lat., halvö. Penitens', ånger, bot, bättring, botgöring. Penjab, Pendsjab, se Punjab. Penjoa'r, morgonklänning, kam-, puder-, badkappa; jfr Peignoir. Penn, William, 1644—1718, engelsk kväkare, staten Pennsylvanias grundläggare. P. anlade staden Philadelphia, som blev kolonins huvudstad. Jfr Kväkare. Penn., förkortning för Pennsylvania. Pennalism, kamratförtryck, traditionellt översitteri av äldre kamrater, något som särskilt förr utmärkte militära utbildningsanstalter. Penni, finskt skiljemynt, Vioo mark. Penning, medeltida silvermynt = Vs örtug. Penningar, se Penningväsen. Penninggräs (Thlas'pi arven'se), en ettårig ört med vita blommor; frukterna är platta runda skivor, varav namnet. P. är ett vanligt ogräs. Penninghushållning, se Naturahushållning. Penninglotteriet, ett månatligt statligt lotteri, som inrättades 1938. Penningvärde, se Penningväsen. Penningväsen. Under äldre mer primitiva tider producerades flertalet av de varor, som behövdes för livsuppehället, inom det egna hushållet. Bytet av varor spelade en underordnad roll. Det moderna ekonomiska livet domineras däremot helt av arbetsfördelningen, som nödvändiggör byte i utomordentligt stor utsträckning. Bytet förutsätter emellertid, om det skall kunna förekomma i större utsträckning, att ett bytesmedel finns tillgängligt. Penningen tjänstgör som dylikt bytesmedel och samtidigt som allmän värdemätare. Under tidernas lopp