921 Perifra's, omskrivning. Périgueux [perigö'], stad i franska departementet Dordogne. 41 000 inv. 1949. Talrika byggnadsmin-nen från romartiden (l:a—3:e årh.). Perihe'lium, den punkt av en planets (t.ex. jordens) bana, som ligger närmast solen. Den motsatta punkten av banan, som ligger längst bort från solen, kallas aphelium. Pe'rikles, 493—429 f.Kr., grekisk statsman, en av forntidens ädlaste gestalter. Som ledare för det demokratiska partiet i Aten uppträdde P. mot Kimon, som företrädde det aristokratiska partiet. Efter Ki-mons död (449) blev P. Atens härskare i egenskap av strateg. Med sin glänsande talarförmåga utövade P. ett oinskränkt inflytande på befolkningen. Han genomdrev flera demokratiska reformer och verkade för främjande av vetenskap och konst. Särskilt intresserade han sig för Atens förskönande med ståtliga byggnader. Pcriko'per, de vid gudstjänsten använda prediko-texterna. Peri'm, ”Österns Gibraltar”, ö i Babel-Mandeb-sundet. Fästning, uppförd av engelsmännen; jämte Aden behärskar P. inloppet till Röda havet. Perime'ter, omkrets på en geometrisk figur. Perio'd, tidrymd. Periodicite't, omlopp, återkomst inom viss tid. Perio'disk, regelbundet återkommande. Perio'diska systemet, se Mendelejeff. Perio'domformare, anordning för transformering av en växelström till högre el. lägre periodtal. Periodonti't, se Tänder. Periodtal el. svängningstal är antalet perioder per sekund, exempelvis i en växelström. Periofker, se Sparta. Peripate'tiska skolan, se Aristoteles. Peripeti' (från grek.), plötslig omkastning, förändring (t.ex. i ett drama). Perisko'p, ett optiskt instrument, som används inom militärväsendet, framför allt på undervattensbåtar, för att möjliggöra överblick av områden, som observatören icke direkt kan överblicka. P. består av en vertikal tub, som är rörlig dels i höjdled, dels kring sin längdaxel. PeristaltFk, en vågformigt fortskridande sammandragning, som försiggår i magsäck och tarmar vid födans bearbetning. Peristy'1, en av pelare begränsad gård. Peritoni't, bukhinneinflammation. Perka'l, ett ganska tätt, lärftvävt bomullstyg. De grövre sorterna liknar kattun. Per'kele och Piru, i finska mytologin benämningar på den onde. Perkins [pö'kins], Frances, f. 1882 (som gift Wil-son), amerikansk politiker och sociolog. Arbetsminister under Roosevelt 1933—45. P. spelade som sådan en framträdande roll. Perklora't, salt av överklorsyra. P. är kraftiga oxidationsmedel och en del P. används i sprängämnen. Perkussion, en undersökningsmetod, vid vilken man använder sig av anslag mot kroppsytan med finger el. hammare. Vanligen slår man ej direkt mot kroppsytan utan mot ett finger (el. en platta), som läggs på huden. Perlis, till 1946 brittisk skyddsstat på v. kusten av Malackahalvön, ingår sedan 1948 i Malajiska federationen. 806 km2. 70 490 inv. 1947. Huvudstad: Kangar. Perlo'n, konstfibermaterial, närbesläktat med nylon. Perm, stad i RSFSR, ö. Ryssland, i förra guver-nementet P., vid floden Kama, 255 196 inv. P. heter numera Molotov, liksom även förvaltningsområdet P. — Se även Permperioden. Per Permanent', ständig, oavbruten, stående. Motsats: intermittent. Permanenta internationella domstolen i Haag inrättades av NF 1920 för att döma i internationella tvister. Den ersattes 1946 med FN:s internationella domstol. Permanenta skiljedomstolen i Haag upprättades genom 1899 års Haagkonvention för avgörande av internationella tvister. Varje ansluten stat utser fyra medlemmar i domstolen. P. är ingen verklig domstol och sammanträder aldrig i sin helhet; de stater som hänskjuter tvister till P. skall sinsemellan överenskomma om vilka av P:s medlemmar de önskar anlita som skiljedomare. För administrativa angelägenheter har P. kansli i Haag. Permanenfvitt, ett färgämne, bestående av ba-riumsulfat [BaSÖ4]. Permangana't, salt av övermangansyra, t.ex. ka-liumpermanganat. PermeabiliteT. — 1. Den förmåga att genomsläppa vatten, som jord- och bergarter besitter. — 2. Om en kropp införs i ett magnetiskt fält, blir den själv magnetisk. Styrkan av kroppens magnetism beror emellertid ej blott på styrkan av magnetfältet utan även på kroppens egen beskaffenhet. Kropparna sägs på grund härav ha olika P. Sådana ämnen som järn, som blir starkt magnetiska, sägs ha stor P. — 3. Hinnors förmåga att genomsläppa vätskor och i dem lösta ämnen. Jfr Halvgenom-trängliga hinnor (semipermeabla hinnor) och Os-motiskt tryck. Permeans' el. magnetisk ledningsförmåga är ett mått på kraftlinjeflödet inom en sluten magnetisk krets. Permission, lov, tillåtelse; tjänstledighet. — P ermitt e' r a, bevilja tjänstledighet, hemförlova. Permittenftrafik kallades den under 2:a världskriget av svenska regeringen tillåtna transporten av tyskt manskap och krigsmateriel genom Sverige till Norge. Perm'perioden el. dyasperioden, den sista av de paleozoiska perioderna (jfr Geol. perioder), finns ej representerad genom avlagringar i Sverige. Perm-formationens djur- och växtliv liknar närmast stenkolsperiodens. Klimatet i Europa och Nordamerika var torrt och ökenartat, vilket framgår av talrika förekomster av gips och bergsalt i permformationen. På de sydliga kontinenterna har däremot under P. en istid rått, vilken lämnat spår efter sig i form av förstenade moräner och isrefflade hällar tillhörande permformationen (t.ex. i Sydafrika och Sydamerika). Pernambuco [-bo'kå]. — 1. Stat i ö. Brasilien. 98 079 km2. 3,5 milj. inv. — 2. Huvudstad i P., kallas officiellt Recife*. 512 000 inv. 1950. Flyghamn. Per'nau, se Pärnu. Perniciös, skadlig, fördärvlig, dödsbringande. Perniciö's anemi', se Blod. Perön. — 1. Juan P., f. 1896, argentinsk politiker och militär, arbetsminister 1943, krigsminister 1944 —45, president i Argentina 1946—55. P. var i verkligheten diktator och han stödde sig härvid dels på armén, dels på speciellt städernas arbetare (men även i viss mån lantarbetarna), som han vann på sin sida genom en relativt långtgående sociallagstiftning och ett ekonomiskt program, karakteriserat av socialiseringar, statsdirigerad utrikeshandel m.m. All opposition undertrycktes emellertid och statens makt utsträcktes ytterligare genom ändringar i konstitutionen. Den för sin självständiga och oberoende hållning berömda tidningen La Prensa konfiskerades 1951. Ett militärt revoltförsök mot P. i sept. 1951 nedslogs. Genom ett revoltförsök av flottan i juni 1955 undergrävdes emellertid P:s ställning avsevärt. Han avgick i juli s.å. men återtog kort därpå sin avskedsansökan, officiellt på begäran av