Per vissa arbetarorganisationer. Genom en ny militärrevolt i sept. 1955 störtades han emellertid definitivt och lämnade därefter landet. — 2. Eva P., 1919 —52, gift med P. 1. Ursprungligen revyskådespelerska kom hon efter sitt giftermål med P. 1 1945 att spela en framträdande roll i det politiska livet på grund av sin förmåga som folktalare och sin skönhet. Perpendik'el. — 1. En rät linje, som är vinkelrät mot en annan rät linje. — 2. En ibland använd benämning på pendeln i ett pendelur. Perpendikulä'r, lodrät. Perpendikulä'rstil, inom byggnadskonsten benämning på en engelsk avart av gotiken, karakteriserad av tätt ställda, lodräta linjer (refflor, pelare); uppstod under slutet av 1300-t. och förekom in på 1600-t. Perpetuell', oavbruten, ständig. Perpe'tuum mo'bile, används vanligen som beteckning för maskiner, som skulle kunna vara i ständig rörelse, dvs utföra arbete utan ständig tillförsel av energi. Ehuru konstruktionen av en dylik maskin strider mot naturlagarna, har under tidernas lopp mycket arbete nedlagts på åstadkommande av ett P. Perpignan [-pinjag'], sydfransk stad, belägen vid foten av ö. Pyrenéerna. 70 000 inv. 1954. Handel med vin, kork, olja. Perplex', bestört, förvirrad, handfallen, villrådig. Perrault [pärrå']. — 1. Claude P., 1613—88, fransk arkitekt, ursprungligen läkare. P. har bl.a. utfört kolonnaden på Louvres fasad. — 2. Charles P., 1628—1703, fransk författare, framför allt känd för sin mästerliga sagosamling Contes de fées. Perret [pärä'], Auguste, f. 1874, fransk arkitekt, var en av de första som konsekvent utnyttjade betongen: Notre Dame de Raincy, nära Paris (1923). Hans stil kan betecknas som saklig kla ssicism Perrin [päräq'], J., 1870—1942, fransk fysiker, erhöll 1926 nobelpriset i fysik för undersökningar rörande materiens struktur och särskilt över tyngdkraftens inverkan på små partiklar svävande i vätskor. P. var understatssekreterare för teknisk undervisning i Blums ministär 1936—37. Perrong', översta planet av en framspringande trappa; plattform, avstigningsplats utmed ett järnvägsspår. Persberg, gruvsamhälle vid järnmalmsfältet med samma namn. P. är beläget i ö. Värmland nära gränsen till Västmanland. P:s gruvor har bearbetats sedan medeltiden. Perse'del, plagg el. föremål, hörande till en persons utrustning. Perse'fone, i den grekiska gudasagan dotter till Demeter och såsom gemål till Hades (eller Pluton) underjordens drottning. Persei'derna, en meteorsvärm, som ofta ger anledning till stjärnfall i mitten av augusti. Perse'polis, en av huvudstäderna i det forntida persiska riket. P. låg ej långt från floden Polwars förening med Kur. Det var begravningsplats åt konungarna cch grundlädes troligen under 6:e årh. f.Kr. I P. fanns flera ståtliga palats, som dock brändes av Alexander den store, men av vilka ruiner ännu finns bevarade. Per'seus, stjärnbild på n. stjärnhimmeln. Jfr Stjärnhimmeln och följande. Per'seus, enligt den grekiska gudasagan son av Zeus och Danae. P. avhögg gorgonen Medusas huvud och äktade konung Kefeus’ dotter Andromeda, sedan han räddat henne från ett havsodjur. Han härskade som konung i Tiryns och grundläde My-kene. Persia'n, ett slags svart lammskinn. Se Fårsläktet. Persien, konungarike i v. Asien, som numera offi 922 ciellt heter Iran. Angående landets naturförhållanden etc. samt senaste historia, se Iran. — Äldre historia. I äldsta tider beboddes hela Iran av indoeuropeiska folk, arier. På 800-t. f.Kr. omnämner assyriska kilinskrifter ett land Medien, utgörande nv. delen av nuvarande P. Mediska lydfurstar styrde i P., men dessa störtades omkr. 550 f.Kr. av Kyros av akemenidernas ätt. Kyros grundläde det stora persiska väldet och underlade sig Medien. Akemeniderna härskade i P. till 331 f.Kr. Kambyses besegrade Egypten och Darius I intog bl.a. Tracien samt började för perserriket ödesdigra strider med grekerna (jfr Greklands historia), som besegrade perserna i flera drabbningar (Maraton 490, Salamis 480, Plataiai 479). Darius III besegrades (vid Granikos 334, Issos 333, Gaugamela 331) av den macedoniske konungen Alexander den store, vilken erövrade hela perserriket. Omkr. 300 f.Kr. kom P. under seleukidernas välde. Baktrien bröt sig emellertid ut omkr. 250 f.Kr. och bildade ett självständigt rike och ungefär samtidigt gjordes även Partien oberoende av arsaciderna. Både de seleukidiska och baktriska väldena störtades av arsakiderna, och P. blev en del av parti s-ka väldet. — Medeltiden. 226 e.Kr. gjorde sig de inhemska sassaniderna till herrar i P. och härskade ända till 641, då de besegrades av muhammedanerna. P. blev en provins under kalifatet i Bagdad. Emellertid härskade kaliferna från 800-t. endast till namnet i P., som i själva verket styrdes av självständiga inhemska dynastier, vilka för längre el. kortare tid lyckades komma till makten. Seldschukerna härskade i P. 1039 —1194. 1097 gjorde sig kovaresmschaher-n a oberoende och härskade över en del av P. 1220 erövrades perserriket av mongolerna under Djingis khan. Från honom härstammade i 1-k a-n er nas dynasti. Omkr. 1395 erövrade tatarerna under Timur P., vilket ingick som en del i det av honom bildade nya mongoliska världsriket. Timu-riderna störtades 1468 av turkmenerna, vilka lade under sig det persiska riket. — Nyare tiden. Turkmenerna efterträddes av en inhemsk kungaätt, safaviderna (1499—1736). Under den störste härskaren av denna ätt, Abbas I (1586— 1628), gjordes vidsträckta erövringar. 1736—47 härskade Nadir Schah i P., men efter hans död vidtog långvariga inre stridigheter, tills den kurdiska sen d-dynastin gjorde sig till herrar över så gott som hela P. Denna ätt störtades av k a d j a r-dynastin (1795—1925; jfr Riza). Under 1800-t. uppkom gränstvister, vilka ledde till krig med Ryssland (1800—13, 1825—28) och Turkiet (1821—25). England och Ryssland rivaliserade därefter om inflytandet över P. På grund av förvecklingar med Afghanistan, där engelskt inflytande var rådande, kom P. i krig med England (1856—57). Efter freden behärskades P. så gott som fullständigt av England. 1907 ingick England och Ryssland en överenskommelse, i vilken P:s oberoende garanterades. Persienn', spjäljalusi, fönsterskärm av horisontella, vridbara ribbor av metall, plast eller trä. Persifiage [-a'sj], hån, gyckel. Per'sika, se Prunus. Persilja (Petroseli'num sati'vum), en ört med gröngula blommor och de övre bladen rundade, de nedre flikade. En variant, bladpersilja, har krusiga blad och odlas som kryddväxt. Per'siska viken, mellan Arabien och Persien, från Arabiska havet inskjutande och med detta genom Ormussundet förbunden havsvik, i vars innersta del Shatt al-Arab, Tigris’ och Eufrats gemensamma utflöde, bildar ett vidsträckt delta. Per'sisk syren, se Syren. Persiste'ra, vidhålla, framhärda.