923 Perso'na, lat., egentligen skådespelarmask, skå-despelarroll; karaktär, person. — P. g r a' t a, omtyckt, gärna sedd person. P. i n g r a' t a, misshaglig person. Personage [-a'sj], fr., roll i ett skådespel; person, som verkar underlig el. misstänkt. Persona'lia, uppgifter om en person, som lämnas t.ex. vid utnämningar, i matriklar, vid pensionsavgång och i nekrologer. Personalunion, se Union. Personhistoriska samfundet kallas sedan 1905 det 1876 stiftade Autograf sällskapet. P. utger Person-historisk tidskrift. Personifie'ra, förkroppsliga, såsom personer framställa allmänna begrepp, livlösa ting etc. Personliga pronomen, se Pronomen. Personne, Nils, 1850—1928, skådespelare och teaterhistoriker. P:s specialitet var klassiska komediroller. Chef för Dramatiska teatern 1898—1904. PerspektFv, en ritnings el. en tavlas riktiga återgivande av föremål, sedda från en viss synpunkt. Tänker man endast på föremålens begränsnings-linjer, talar man om linearperspektiv. Med hänsyn till de skuggor, föremålen kastar, talar man om skuggperspektiv. Med tanke på den färgförändring, som luftlagren medför, särskilt för mera avlägsna föremål, talar man om luftperspektiv. Befinner sig åskådarens öga högt över föremålen, talar man om fågelperspektiv. Tänks föremålen skådade underifrån, talar man om grodperspektiv. — P. betecknar i överförd betydelse framtidsutsikt. Perspektivfönster, fönster utan spröjsar, som är rörliga kring en axel genom mittlinjen. Perspiration, avdunstning (från huden). Jfr Transpiration. Persson. — 1. D. P. (i Tällberg), 1850—1918, riksdagsman, ledamot av andra kammaren 1891— 1918. Han tillhörde från början gamla lantmannapartiet, var därefter vilde men medverkade sedan vid bildandet av det liberala samlingspartiet. — 2. Nils P., 1865—1927, fackföreningsmän och politiker, medlem av andra kammaren 1902—16 och av första kammaren 1917—19 samt 1922—26. 1894 —1922 ordförande i Svenska murarförbundet. — 3. Konrad P., f. 1895, jurist, generaldirektör och chef för Pensionsstyrelsen sedan 1937. — 4. Axel W. P., 1888—1951, professor i klassisk arkeologi i Uppsala. P. utförde uppmärksammade utgrävningar i Asine och Dendra i Grekland. — 5. Se Barbro Stigsdotter. — 6. Edvard P., f. 1888, populär filmskådespelare i den komiska genren. — 7. Ivar P. (i Skabersjö), f. 1901, agronom och politiker, ordf, i landsbygdens studieförbund från 1945, ledamot av 1946 års skolkommission, ledamot av första kammaren för bondeförbundet sedan 1939. Ecklesiastikminister sedan 1/10 1951. Perstorp, köping i Kristianstads län. 5 359 inv. 1956. Persvade'ra, fr. persuader, övertala, intala. Perth [pöth]. — 1. Stad i Skottland, i grevskapet av samma namn. 40 800 inv. 1954. Har spelat en stor roll i Skottlands historia. — 2. Huvudstad i Västaustralien, vid Indiska havet. 348 543 inv. 1954. En av Australiens viktigaste handelsstäder. Hamnstad är Fremantle*. Perturbation, störning, t.ex. tillfälligt uppträdande förändring av jordmagnetismen. Peru, republik i v. Sydamerika, i v. gränsande till Stilla havet, i n. till Ecuador och Colombia, i ö. till Brasilien och Bolivia, i s. till Chile. 1 249 049 km3. Uppgifterna om folkmängdens storlek varierar: ca 9,3 milj. inv. 1954. Därav är omkr. en tredjedel indianer, hälften mestiser och omkr. 600 000 vita; befolkningen i övrigt utgörs av kreoler, negrer samt kineser och japaner. Religionen är romerskkatolsk. Huvudstad Lima, 835 000 inv. 1950. P. Per uppfylls till största delen av Andernas bergskedjor. Klimatet är i v. synnerligen torrt; i ö. och på Anderna faller mera riklig nederbörd. Bland jordbrukets produkter (tack vare irrigationen) märks ris, kakao, kaffe, socker, bomull. Bergsbruket är sedan gammalt ett viktigt näringsfång (koppar, bergolja, silver). Industrin är obetydlig och arbetar så gott som uteslutande för hemmamarknaden. P. styrs av en president, vald för sex år. Folkrepresentationen utgörs av en senat med 49 och en deputeradekammare med 153 medlemmar, båda valda för sex år. — Historia. Ursprungligen bodde i P. flera olika indianfolk, vilka slutligen uppgick i inkafolket, som härskade i P. vid tiden för européernas ankomst. Inka* var det mest civiliserade indianfolket och uppbyggde ett väldigt rike, vilket erövrades av spanjorerna (1531—41) under Francisco Pizarro. 1542 blev P. ett spanskt vicekungadöme. I början av 1800-t. började P. en kamp för sitt oberoende. 1821 förklarade sig P. för självständig republik. Därefter följde strider mot spanjorerna, som besegrades 1824, och sedan en period av inbördes oroligheter. 1856 antogs en ny författning. Under Ramön Castillas presidentskap (1845—51, 1855—62) återställdes ordningen och landet fick en period av jämförelsevis lugn utveckling. 1879—83 fördes ett olycksbringande krig mot Chile, till vilket land avträddes provinserna Tacna och Arica, vilkas slutliga statstillhörighet dock skulle avgöras genom folkomröstning. Denna ägde aldrig rum, vilket föranledde en viss spänning mellan länderna. Genom fördraget i Lima 1929 löstes konflikten. Tacna återlämnades till P. och Chile behöll Arica för vilket betalades 6 milj, dollar. På senare år har i P. rått mycket oroliga inre förhållanden. Det USA-fientliga vänsterpartiet APRA med sitt program för ekonomisk och politisk demokrati har i viss utsträckning lyckats samla massorna. APRA-partiet var emellertid förbjudet och blev först 1944 erkänt som lagligt. Ett krig med Colombia 1932 avvecklades genom NF:s medling 1934. 1942 reglerades en gränstvist med Ecuador. — Under 2:a världskriget avbröt P. de diplomatiska förbindelserna med axelmakterna i jan. 1942 och förklarade krig mot Tyskland och Japan febr. 1945. — Vid presidentvalet i P. 1945 segrade vänsterpartiernas kandidat José Bustamante över den konservative kandidaten. Under de följande åren förekom upprepade oroligheter och upplopp, anstiftade av såväl högersom vänstergrupper. Bustamante förbjöd ånyo APRA 1948 efter ett revoltförsök. Han ansågs likväl alltför efterlåten och tvangs av armén att avgå, varefter en militärjunta under ledning av general Manuel Odrfa upprättade en diktatorisk militärregim. 1950 valdes Odrfa till president. Han lyckades under sin regeringstid stärka sin ställning, framför allt genom en framgångsrik ekonomisk politik, som bl.a. karakteriserades av lättnader i fråga om import- och valutarestriktioner. — APRA-partiet är alltjämt förbjudet. Dess ledare Haya de la Torre lämnade landet 1954. Juni 1956 valdes Manuel Prado till president. Penfbalsam, ett tjockflytande, mörkbrunt, vaniljluktande balsamharts, som bl.a. innehåller fri kanelsyra samt estrar av kanel- och bensoesyra. Används i salvor m.m. Perugia [-ro'dja]. — 1. Provins i mell. Italien, omfattande landskapet Umbrien. 6 600 km2. — 2. Huvudstad i P. 1, 93 000 inv. 1947. Sidenfabrikation. Universitet grundat 1276. Perugino [-dji'no] (eg. Pietro di CristoPoro Van-nucci), 1446—1523, ital. målare. Hans lugna kompositioner präglade av värdighet blev utgångspunkten för högrenässansens formförenkling och kom-positionella klarhet. Rafael var lärjunge till P. Peru'guano, se Guano.