925 till rysk tronföljare, sedan han avböjt ett svenskt anbud. P. tillträdde regeringen 1762. Han slöt fred med Preussen och rustade sig för ett angrepp mot Danmark. Emellertid hade hans tydliga preussiska sympatier gjort honom illa omtyckt och till följd av en palatsrevolution tvangs han att abdikera (1762) till förmån för sin gemål Katarina av Anhalt-Zerbst. S.å. mördades han, sannolikt på anstiftan av en av Katarinas gunstlingar. Peter. — 1. P. I Karageorgevitj, konung av Serbien, 1844—1921, son till furst Alexander av Serbien, efter vars avsättning han vistades utomlands. P. blev serbisk konung 1903 efter mordet på konung Alexander och drottning Draga. 1918 konung i det nybildade Jugoslaviska riket. P. efterträddes av sonen Alexander I av Jugoslavien. — 2. P. II, f. 1923, sonson till P. 1, konung av Jugoslavien efter sin fader Alexander I 1934 med förmyndarregering under faderns kusin Paul. Efter den av Simovitj 1941 ledda statskuppen blev P. förklarad myndig. Efter nederlaget i april 1941 flydde P. till London. Efter Jugoslaviens befrielse 1944 uppstod en konflikt mellan P. och befrielseutskottet och jan. 1945 överlät P. tills vidare sina kungliga befogenheter på ett regentskapsråd. P. avsattes s.å. sedan republik proklamerats. Peter Eremiten, Peter av Amiens, d. omkr. 1115, munk, som enligt traditionen gav upphov till första korståget, i vilket han själv deltog. Peterhof, från 1944 Petrodvorets, stad i förvaltningsområdet Leningrad, v. Ryssland, på s. stranden av Finska viken, nära Leningrad. 10 000 inv. P. var förr kejserligt sommarresidens. Slottet P. anlades av Peter den store 1711. P. förstördes under 2:a världskriget men håller på att återuppföras. PeTermannberget är den högsta fjälltoppen på Grönlands västkust, 2 933 m. Peter Pan [pi'tö pæn'], berömt sagospel av Bar-rie, som spelas varje jul i England. Peter-Paulsfästningen, förr fästning i Leningrad, sedermera använd såsom statsfängelse. P. är belägen snett emot Vinterpalatset. Inom fästningen finns en katedral, som förr var begravningsplats för kejserliga familjen. Peters, C. F., 1779—1828, tysk musikförläggare, som grundat ett berömt förlag i Leipzig, vilket framför allt utgivit klassisk musik i jämförelsevis billiga upplagor. Petersburg. — 1. Sankt P. kallades 1914—1924 Petrograd; nu är dess officiella namn Leningrad*. — 2. [pi'tösbög]. Hamnstad i Virginia, USA, s. om Richmond. 35 000 inv. 1950. Peterskyrkan i Rom började uppföras 1506 efter ritningar av Bramante. Sedermera medverkade flera arkitekter, framför allt Michelangelo, som utformade huvudkupolen. Huvudplanen för P. är ett grekiskt kors. Senare tillfogades emellertid ett långhus. Platsen utanför P. ordnades av Bernini på 1660-t. Kyrkan invigdes 1626. Den är kristenhetens största kyrka, varefter kommer domkyrkan i Milano, S:t Paulskatedralen i London och Kölner-domen. Peterson-Berger, O. V., 1867—1942, kompositör, musikrecensent, musikskriftställare. Från 1921 ledamot av Musikaliska akademin. Biands P:s kompositioner märks romanser, kvartetter, musikdramer (Arnljot, Domedagsprofeterna). Peterspenningen, medeltida skatt till påvestolen. Redan på 700-t. erlades en sådan skatt från England. Senare infördes den även i Danmark, Polen, Norge och Sverige. Den betalades emellertid aldrig från hela Sverige och upphörde på 1500-t. Den nutida ”peterspenningen” är en frivillig gåvoinsam-ling till påvestolen. Petersson. —■ 1. Albert P., 1851—1938, jurist, konsultativt statsråd i Lundebergs ministär 1905 Pet och justitieminister i Lindmans ministär 1906—11. — 2. P. A. P. (P. i Påboda), 1860—1920, politiker, 1894—1908 ledamot av andra kammaren, där han blev en av de ledande inom lantmannapartiet. 1905 och 1906—09 var han jordbruksminister. Han övergick sedermera till det liberala partiet, som insatte honom i första kammaren, 1910—19; 1911—14 och 1917—20 var P. åter jordbruksminister. Därefter var P. till sin död ett halvt år senare landshövding i Stockholms län. — 3. Axel P., ”Döderhultaren”, 1868—1925, primitiv skulptör, upptäckt 1909, snidade i trä små uttrycksfullt karikerade bondgubbar och gummor, vilka ofta äger något av den stora skulpturens monumentalitet. — 4. Torsten P., f. 1889, jurist, konsultativt statsråd aug.—sept. 1932, generallotsdirektör 1936—56. Pethrus, Lewi, f. 1884, frikyrkopredikant, baptistpastor 1906—10, ledare för Stockholms sjunde baptistförsamling sedan 1911 (Filadelfiaförsamling-en). P. och hans församling bröt 1913 med baptistsamfundet och P:s rörelse har sedan gått under namnet pingströrelsen. P. har skrivit Vinden blåser vart den vill. Petimä'ter, sprätt, fjant. Petit [pöti'], fr., liten. Tryckstil i storlek mellan korpus och nonpareille, t.ex. Petit. Petita, sing. petitum, lat., önskemål. Avser i allmänhet anslagsäskande från statlig institution. Petit-Dulongs lag, se Dulong. Petition, ansökning, begäran, ansöknings-, böneskrift. Petftio princi'pii, lat., ”krav på bevisgrund”, betecknar inom logiken ett felslut på grund av att man utgår från en osäker premiss. Petit-maitre [pötimä'tr], fr., se Petimäter. Petitpierre [pötipjä'r], Max, f. 1899, schweizisk advokat och radikal politiker, utrikesminister 1944. Förbundspresident 1950—51 och 1955—jan. 1956, då han avlöstes av Marcus Feldmann. Petit point [pöti' poäg'], fr., litet stygn. Fint broderi å stramalj i konstrikt mönster. Petits choux [pötisjo'], bakelser av smördeg, fyllda med vispad grädde. Petits fours [pötifo'r], bakelser av sockerkaks-deg, vanligen glaserade och med fruktfyllning. Petjenga, ryska namnet på Petsamo. Petjora [petsjå'ra], rysk flod, som upprinner i n. Ural och utfaller i Ishavet, där den bildar ett vidsträckt delta. Längd 1 600 km. P. är under största delen av sitt lopp segelbar. Petrar'ca, Francesco, 1304—73, italiensk skald och lärd. P. vistades tidvis vid påvens hov i Avignon och i Rom, tidvis i det lugna Vaucluse nära Avignon. Samtiden ärade honom som den förnämste bland lärde och skalder. Han författade flera arbeten på latin, såväl på vers som på prosa. Eftervärlden har emellertid högst skattat hans lyriska alstring på italienska, Il canzonie're, en samling dikter, analyserande skaldens eget känsloliv. De mest berömda är sonetterna till Laura, P:s kvinnoideal. P. är den förste av renässansens stora humanister och den förste skalden i modern mening. Petri, se Laurentius P. och Olaus P. Petrifika't, förstening*. Petrodvorets, se Peterhof. PeTrograd, se Leningrad. Petrografi', vetenskapen om de bergarter, som uppbygger jordskorpan, deras kemiska och mineralogiska sammansättning, struktur, geologiska före-komstsätt, bildning och omvandlingar. Petrokrepost, se Schlüsselburg. Petroleum, se Bergolja. Petro'Ieume'ter, se Gasolin. Petro'nius, Cajus, d. omkr. 66 e.Kr., romersk konsul, som sedermera blev kejsar Neros gunstling. Han förde ett förfinat njutningsliv och var sin