Pet tids auktoritet i frågor rörande smak och god ton (ar'biter elegantia'rum). Då P. slutligen föll i onåd hos Nero, lät han öppna pulsådrorna vid handleden och förblödde långsamt, medan man på hans befallning läste lätta dikter för honom. Man anser, att P. författat Trima Fchios middag, en samtidsskildring, vittnande om människokännedom och satirisk blick. Petropav'Iovsk, stad i republiken Kasakstan, SSSR, Ryssland. 91 678 inv. 1939. Petropav^ovsk-Kamtjafskij, stad på ostkusten av Kamtjatka, RSFSR. Ca 7 000 inv. P. har en utmärkt hamn och används som flottbas. Petrosavodsk', huvudstad i Karelsk-finska sovjetrepubliken, nv. Ryssland, på v. sidan av Onegasjön. 70 000 inv. Järnverk och kanongjuteri, sågverk. Petrus, en av Jesu apostlar, vilken ursprungligen hette Simon. Enligt traditionen skall han ha verkat även i Rom, varför påvarna räknar sig som Petrus* efterträdare. P. avbildas ofta med en nyckel (till himmelriket) — symboliserande den rätt han enl. Matt. 16 fick av Jesus att meddela el. vägra syndaförlåtelse. Petrus de Da'cia, d. 1289, dominikanermunk, f. på Gotland, senare prior i Visby. P. är känd för sin litterärt betydelsefulla biografi över Kristina från Stumbelen, en nunna, som han lärde känna i Köln. Pefsamo. — 1. ”Tallskogslandet”, norska Pesien, ryska Petjenga, förutvarande landskap i nordostligaste Finland, ö. om Pasvik älv. 10 150 km2. 2 994 inv., varav nära hälften lappar. P. tillhörde Ryssland från 1826, då en del områden vid Ishavet ö. om Varanger skiftades, men tillerkändes Finland genom freden i Dorpat år 1920. Härigenom erhöll Finland kuststräcka vid Norra Ishavet. P. återgick i rysk ägo genom vapenstilleståndet 1944 och ingår nu i förvaltningsområdet Murmansk. — 2. Hamn i P. 1, som under den tidigare delen av 2:a världskriget var av stor betydelse såväl för Finland som för Sverige, då en del handel kunde gå över denna hamn. Genom Finlands inträde i 2:a världskriget stängdes denna väg juni 1941. I närheten finns viktiga nickelgruvor. Petscho'ra, se Petjora. Petterqvist, Lovisa, se Agrell 1. Pettersson. — 1. Jakob G. P., f. 1866, borgmästare i Södertälje 1896—1946, medlem av andra kammaren 1900—24 (liberal). Socialminister 1926 —28. — 2. D. Hj. P., i Bjälbo, f. 1866, konservativ politiker, medlem av andra kammaren 1908—32, jordbruksminister 1923—24. Tillhörde första kammaren 1933—40. — 3. Hans P., f. 1888, professor vid Göteborgs högskola 1930 i oceanografi och fysik. P. har skrivit uppmärksammade populärvetenskapliga arbeten. Petfy [-i], sir William, 1623—87, engelsk läkare; en av statistikens grundläggare. Peföfi, S., 1823—49, ungersk lyriker. P. anses som Ungerns förnämste lyriske diktare. Bland hans arbeten må nämnas diktsamlingarna Cypressblad och Kärlekens pärlor. Peu å peu [pö a pö], fr., småningom, efter hand. Pfalz, före 1945 gemensam beteckning för två områden i sv. Tyskland, av vilka det ena, Ober-Pfalz (omkr. 9 000 km2), tillhörde Bayern och det andra, Unter-Pfalz (Rhen-Pfalz) vid Rhen, förr utgjorde ett grevskap (80 000 km2), vars regenter, pfalzgrevarna, spelat en stor roll i Tysklands historia. De residerade dels i Mannheim, dels i Heidelberg. Unter-P. delades mellan Baden, Bayern, Hessen och Preussen. Pfalzgreve, ursprungligen hög ämbetsman, ofta domare, vid de frankiska, senare vid de tyska kejsarnas hov; tysk riks- el. kurfurste* (jfr Pfalz). Pfalziska kriget utbröt 1688 på grund av tvistig-heter rörande arvföljden till kurfurstendömet Pfalz och fördes mellan Frankrike å ena sidan samt tyske 926 kejsaren, England, Spanien, Nederländerna och Sa-voyen å den andra. Kriget utföll ogynnsamt för Frankrike. Pfalziska ätten (Pfalz-Zweibrücken), svensk konungaätt, utgörande en gren av ätten Wittelsbach i Pfalz och Bayern. Pfalzgreven Karl Gustav, dotterson till Karl IX av Sverige, blev 1649 svensk tronföljare och konung av Sverige 1654. Med sonsonen Karl XII utdog hans ätt på manssidan (1718), med drottning Ulrika Eleonora även på kvinnolin-jen (1741). Pfennig, tyskt skiljemynt = V100 mark. Pfitz'ner, Hans, 1869—1949, tysk kompositör, som bl.a. skrivit operor (P a 1 e s t r i n a). Pfund [pfont], ty., skålpund. Ph, ord, som ej finns under Ph, söks under F. pH, beteckning för surhetsgrad, närmast för vätejonkoncentrationen (egentligen logaritmen för inverterade värdet av antalet gramjoner per liter lösning). Phaedra, se Faidra. Phallos el. Phallus [fa-], se Fallos. Phaneroga'mae, se Fanerogamer. Pharmaceutiska institutet, se Farmaceutiska institutet och Apotekare. PhFdias, se Fidias. PhiladeFphia (grek, ”broderskärlek”), stad i Pennsylvania, USA. 2 072 000 inv. 1950, därav många svenskar, vilka bildar egen församling. P. är den tredje i ordningen av USA:s städer och har betydande industri, huvudsakligen för tillverkning av maskiner, textil- och lädervaror, socker och kemikalier. — P:s grundläggare var William Penn*. Philadelnhiasystemet se Pennsylvaniasvstemet. Phiiin, drottninggemål i England, se Edinburgh. Philiope rfilin']. fr., Filip. Philippe Egalité [filip'-], namn som under franska revolutionen antogs av hertig Ludvig Filip av Orléans (1747—93). Philips’ Gloeilampenfabrieken [-[chlo'jlamnenfa-brikk'en],-] {+[chlo'jlamnenfa- brikk'en],+} Eindhoven, Holland, grundades 1891 och är en av världens största fabriker för tillverkning av elektriska apparater, radiomottagare och radiorör. Äger i Sverige Svenska AB Philips, Stockholm, och Norrköpings elektrotekniska fabriker AB (Nefa). Philochoros, se Folkdans. Phlox, flox, tillhör fam. Polemonia'ceae, vanligen fleråriga örter med motsatta blad och vackert färgade blommor. Flera arter odlas som prydnadsväxter, såsom höstsyre n*, sommarflox och v å r f 1 o x. Phnöm-Penh, se Pnom-penh. Pho'bos, se Mars. Phoebe [fe'be]. enligt den romerska gudasagan ett binamn till Diana, enligt den grekiska gudasagan en kvinnlig gudomlighet, tillhörande tita-nerna. Phoebus [fö'bus], Febus*. Phoenix [fö'nix], se Fenix. Phoenix [fi'niks], huvudstad i Arizona, USA. 105 000 inv. 1950. Phon [fån], enhet för ljudstyrka. Vanlig samtalston har styrkan 50 P., bilhorn 90 P., flygmaskins-motor 120 P. Smärtgränsen är 130 P. Phos'phoros, månadsskrift, utgiven i Uposala 1810—13 av P. D. A. Atterbom och V. F. Palmblad. P. var nyromantikernas speciella organ. P. var grekernas namn på morgonstjärnan Phot [fåt], enhet för belysningsstyrka. 1 P. = 1 lumen per cm2 — 10 000 lux. Phuya Pata, se Inka. Pi, jr, förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. P. kan icke exakt anges, men dess närmevärde har beräknats med ända upp till 500 decimaler. Approximativt kan P. sättas lika med 3,1416.