Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Plats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Pli
Plats du jour [pla' dy sjoT], fr., rätterna för
dåden, matsedel.
Platfensee, se Balatonsjön.
Plattfot, en svaghet i fotens byggnad, vilken
medför besvär vid ansträngningar (smärtor, ömhet).
Tidigare ansåg man detta bero på att fotvalvet är
för lågt. Man har emellertid funnit, att en sådan
fotbyggnad ej behöver medföra obehag, utan att
det väsentliga är, att foten är utåtböjd, så att inre
fotknölen sjunker ned mot marken. Denna
vinkelställning av foten ger mindre motståndskraft mot
belastning. Ett inlägg, som höjer inre fotranden och
upphäver vinkelställningen, minskar besvären.
Plattmaskar (Plathelmin'tes), en klass lågt
stående maskar, av vilka flera är parasiter t.ex.
binnikemaskar.
Plattnäsor el. brednäsapor, beteckning för de
amerikanska aporna, vilka har en särskilt bred
nässkiljevägg. Till P. hör vrålapor, svansapor,
kapucin-apor, klängapor, nattapor, kloapor och rullapor.
Platt-tyska el. lågtyska, benämning på det
folkspråk, som talas i de nordtyska lågländerna.
Platå', geografisk beteckning för (vanligen mera
höglänt) område, som utjämnats genom
denuda-tion*.
Pla'uen, stad i s. delstaten Sachsen, Östtyskland,
nära bajerska gränsen. 112 000 inv. 1945.
Medelpunkt för Sachsens textilindustri.
Plausi'bel, som syns vara värd bifall, antaglig,
rimlig.
Plau'tus, T. M., omkr. 254—184 f.Kr., romersk
lustspelsförfattare. P. har en naturlig och smidig
språkbehandling och hans dialog är kvick och
livfull. Med rik humor har han givit populära bilder
från det samtida livet i Rom. Av hans komedier må
nämnas Pseudolus, Kabeln,
Krigsfångarna.
Please [pli's], eng. = var god och..., om jag
får be.
Plebej'er, medborgare av den lägre befolkningen
i antikens Rom, vilka saknade vissa av de
rättigheter, som de gamla ätterna (patricierna) åtnjöt. P.
hade ursprungligen kommit till Rom genom
frivillig invandring el. som krigsbyte.
PlebisciT, i forntidens Rom ett av folket,
plebej-ståndet (plebs), fatta beslut; folkbeslut, allmän
folkomröstning.
Ple'hve, se Pleve.
Pleinairism [plänär-], friluftsmåleri, en riktning
inom måleriet, som särskilt lade an på att få fram
atmosfärens verkan. P. förebådade impressionismen.
Plein pouvoir [plän' povoa'r], fr., fullmakt; full
myndighet.
Pleja'derna el. sjustjärnorna, stjärnbild på norra
stjärnhimmeln. För blotta ögat är vanligen blott sex
av de nära varandra liggande stjärnorna synliga.
Redan i en mindre kikare kan en hel mängd
svagare stjärnor inom P. iakttas. Den ljusstarkaste är
Alcyo'ne. Jfr Stjärnhimmeln.
PIek'tron, gr., el. plectrum, lat., ett stift, med
vilket strängarna knäpptes på lyror etc. under
antiken. Ett liknande knäppverktyg används för
citt-ra, mandolin, gitarr och banjo.
Plénipotentiaire [plenipåtagsiäT], se Ministre
plénipotentiaire.
Ple'num, fulltalig församling el. sammankomst.
Att ett kollegialt ämbetsverk avgör ett ärende i P.
el. in pleno betyder, att jämte chefen samtliga
ledamöter (byråchefer) deltar i beslutet, jfr Kollegium.
Pleokroism, den egenskapen hos kristaller,
tillhörande annat kristallsystem än det reguljära, att
de, om de betraktas i genomgående vitt ljus, visar
olika färg, beroende av den riktning, i vilken ljuset
passerat kristallen. Förmågan att absorbera ljus av
Plektron, detalj från grekisk
vasmålning omkring 500 f.Kr.
olika färger är sålunda beroende av
genomgångs-riktningen. Är det infallande ljuset enfärgat, kan
färgen icke skifta. Olikheten visar sig här i fråga
om ljusstyrkan. Jfr Dikroism.
Pleonasm', överflödigt uttryck, ordöverfyllnad,
(effektfull) användning av flera liktydiga uttryck
för samma begrepp.
Pleskov', Pskov*.
Pleurft, plevrit, lungsäcksinflammation*.
Pleuronec'tidae, flundreartade fiskar. En familj
tillhörande benfiskar. Kroppen är hoptryckt och
platt. Ögonen sitter på ena sidan, vilken sida är
färgad; den andra sidan är vanligen vit. Unga fiskar
är dock symmetriskt byggda. Under utvecklingen
vandrar det ena ögat över till motsatt sida. P. är
bottenfiskar. Till P. hör helgeflundra, tungsläktet
samt flundresläktet (Pleuronectus). Till de senare
hör flera ätliga arter, den vanligaste är
skrubb-s k ä d d a n (P. flesus), som ofta går under namnet
flundra. Den är tecknad i brunt. R ö d s p o 11 a n
(P. platessa) fångas särskilt vid vår västkust men
förekommer även i Östersjön. Den har röda el.
brandgula fläckar på den färgade sidan.
Sandflundran el. sandskäddan (P. limanda)
förekommer också vid västkusten; den är gulbrun med
ljusare fläckar på ögonsidan. Se bild sid. 368.
Ple've (von Plehve), V. K., 1846—1904, rysk
statsman. Som ministerstatssekreterare för Finland
arbetade P. hänsynslöst på landets förryskning
under Bobrikovs guvernörstid. P. blev inrikesminister
1902 och gjorde sig hatad för sin reaktionära
politik. Han mördades i S:t Petersburg genom en
kastbomb.
Plev'na, Pleven, befäst stad i Bulgarien, i
distriktet P., 39 000 inv. 1947. Särskilt bekant från
ryskturkiska kriget 1877—78 och de förbittrade strider,
som slutligen ledde till Osman Paschas
kapitulation.
Plex'iglas, en splitterfri, mycket genomskinlig
konstprodukt, vilken används som ersättning för
glas. P. mjuknar vid 80° och kan då formas el.
skäras med kniv.
Pli, hållning, stramt uppträdande.
Plim'soll-lagen, i dagligt tal brukad beteckning
för ett antal bestämmelser, först tillkomna på den
engelske parlamentsledamoten S. Plimsoll’s
initiativ, genom vilka utsändandet av ej sjödugliga
fartyg beläggs med straff.
PlTnius. — 1. P. d.ä., 23—79 e.Kr., romersk lärd,
författare till en berömd naturvetenskaplig
encyklo-pedi, Naturalis historia, framför allt
värdefull för sina många kulturhistoriska upplysningar.
P. omkom vid Vesuvius’ utbrott 79 e.Kr. — 2. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0955.html