Pli d.y., 62—omkr. 113 e.Kr., den förres systerson, ämbetsman och författare. P:s brev är särskilt värdefulla för kännedomen om denna tids historia. Plint, underlag för kolonnbas, staty e.d., sockel, fotplatta, fotskiva; ett gymnastikredskap i form av en läderklädd, bred bock (en stympad pyramid med rektangulär bas). PIioce'n, geol., senaste delen av tertiärformatio-nen resp, -perioden. Pliofilm, blad av klorvätekautschuk. Används till vattentäta förpackningar för matvaror m.m. Plisse'ra, fint vecka. Plister (Lamium), växtsläkte med ett 40-tal arter, som har fyrkantig stam och läppformiga blommor med en hjälmlikt välvd överläpp. Till P. hör vit-plister (Lamium album), som har vita blommor, och rödplister (Lamium purpureum), som har mindre, röda blommor. Bägge är vanliga som ogräs. Ploesti [plåesj'ti], stad i Rumänien. 95 632 inv. 1947. P. är centrum för den rumänska oljeproduktionen. Plomb. — 1. Blysigill, med vilkas tillhjälp varu-försändelser förseglas på ett sådant sätt, att varorna ej kan tas ut utan sigillets brytande. — 2. Fyllnad, som anbringas i en tand, skadad av tandröta, för att skydda tanden mot fortskridande förstöring. Plomb du Cantal [plåt] dy kagtall'] kallas högsta toppen av Cantalbergen, Auvergne, Frankrike. P. är en slocknad vulkan, som når upp till 1 858 m ö.h. PIombières-les-Bains [plåt)biä'r lebärj], badort i Vogeserna med varma mineralkällor. Plommon, se Prunus. Plon-Plon [plåg-plårj], öknamn på den franske tronpretendenten V. Bonaparte 1862—1926. Ploug [plå'o], P. K., 1813—94, dansk skald och politiker. P. deltog livligt i tidens politiska strider, var från början radikal men övergick efter 1864 års krig till högern. P:s dikter är övervägande lyriska. Plovdiv, förr Filippopel el. Philippopel, stad i Östrumelien, Bulgarien, belägen vid floden Maritsa och järnvägen Konstantinopel—Sofia—Beograd. 127 000 inv. 1950. Livlig handel. Siden- och bomullsfabriker. Trädgårds- och vinodling. Plumbagiiufceae, växtfamilj med rosettvisa blad. PIumbaT, salter, vilkas negativa beståndsdel utgörs av den tvåvärdiga jonen PbO3 (metaplumbat) el. den fyrvärdiga jonen PbO4 (ortoplumbat). Plumpudding [plam'pod'-], en pudding av vetemjöl, njurtalg, ägg, russin m.m. P. är en engelsk nationalrätt. Plu'ralis, form för uttryckande av flertal, fler-talsform. Motsats: singularis. PluraliteT, flertal, röstövervikt, majoritet. Plus, ett tecken (+), som används för att ange, att två tal skall adderas. Plus-fours [plass'få's], långa kortbyxor, golfbyxor, uppkallade efter en spelterm i golf. PIuskvamperfekTum, verbform, uttryckande fullbordad handling i förfluten tid (han hade redan rest). Plutar'chos, omkr. 50—120 e.Kr., berömd grekisk författare. P:s omfattande skrifter är delade i två huvudgrupper. Den ena utgörs av femtio, parvis sammanställda levnadsbeskrivningar över framstående greker och romare, den andra är en samling skrifter över skilda ämnen (filosofi, historia, litteraturhistoria, naturvetenskap etc.). Pluto. — 1. Se Pluton. — 2. Den yttersta av planeterna, upptäckt 1930 med ledning av beräkningar, som grundade sig på störningar i Uranus’ och Neptunus’ banor. Beräkningarna utfördes av P. Lawell. P. torde ha ungefär samma storlek som jorden. Plutokrati', penningvälde, de rikas herravälde. 934 PIu'ton, i den grekiska och romerska gudasagan underjordens härskare. Pluto'n, underavdelning av kompani och skva-dron. Pluto'niska bergarter, se Bergarter. PIutonisTer, beteckning för de forskare, som anser, att jorden ursprungligen varit ett glödande klot och ännu är glödflytande i sitt inre, samt att graniter och närbesläktade bergarter härleder sig därifrån. (Jfr Neptunister.) PIuto'nium el. eka-osmium är ett av de verksamma ämnena i atombomben. P. är ett artificiellt grundämne med atomnummer 94, som bildas vid bestrålning av den vanligaste uranisotopen med långsamma neutroner. Plu'tos, enligt den grekiska gudasagan rikedomens gud. P. framställs vanligen med ett ymnig-hetshorn. Pluvia'la klimat, se Klimat. Pluviometer, regnmätare. Phfvius, lat, regndiger, ett binamn på Jupiter. Plym, prydnadsfjäder från struts, maraboustork, paradisfågel etc., som används av damer, även av militärer, hovämbetsmän o.d. på huvudbonader till paraduniform. Plyma'sch, kantprydnad av strutsdunfjädrar. Plymouth [pli'möth], stad och eget grevskap i sv. England. Efter inkorporering av de intill P. belägna Devenport och East Stonehouse har staden 217 500 inv. 1954. Starkt befäst örlogshamn. Stora varv och dockor. Emigranthamn för utvandrare till Australien och Sydafrika. Plymouth-rock [plPmöth-J, se Hönsraser. Plysch, sammetsliknande tyg. P. finns såväl av ylle som av bomull och silke. Plysmaskin, benämning på maskiner, som inom ylleindustrin används för olika ändamål t.ex. för att före kardningen uppluckra ullen och befria den från lösa föroreningar, för att blanda olika ullsorter och för att i ullmassan inarbeta den inoljnings-vätska, som krävs för kardningen. Plywood [plaj'o-od], se Kryssfaner. PIzen, se Pilsen. Plåster, en seg massa, som används till läkeme-delsberedning och som kan ha olika sammansättning. Ofta framställs P. genom att koka blyoxid och olja. Plåtmynt, kopparmynt i plåtform med inpräglade runda stämplar, präglades 1644—1776. Pläd, egentligen beteckning för de av rutigt el. randigt ylletyg tillverkade, långa sjalar, som ingår i den högskotska nationaldräkten; numera även beteckning för liknande resfiltar. Pläde'ra, hålla ett försvarstal inför rätta; förorda, tala till förmån för någon el. något. PIä'ter, plåt el. bleck av en billigare metall, som på ömse sidor försetts med beläggningar av en dyrbarare t.ex. guld, silver el. platina. Tillvägagångssättet kallas p 1 ä t e' r i n g. Plörö'ser. — 1. Vita batistremsor, som förr fästes på ärmuppslagen vid djup sorg. — 2. Plymer med särskilt långt fan. PM. — 1. Se Meridies. — 2. Förkortning för promemoria. Pneifma, grek., luft, ande. Pneuma'üska verktyg kallas verktyg, som drivs med tryckluft (borrmaskiner, hammare). Luften sammanpressas till 5 å 10 atmosfärer och leds genom slangar till en liten kolvmaskin. Pneumatoly's, geol., den inverkan, som de från en stelnande magma bortgående flyktiga ämnena (vatten, kolsyra, svavel-, klor-, fluorföreningar m.m.) utövar på angränsande bergart, varvid nya ”pneumatolytiska” mineral (t.ex. flusspat, tennmalm, turmalin, topas) uppkommer.