935 Pneumoni', lunginflammation*. Pneumotho'rax, luft i lungsäcken, kan inkomma genom bristningar i en sjukligt förändrad lunga (spontan pneumothorax) el. genom direkt skada på bröstkorgen. Slutligen kan luft avsiktligt införas i lungsäcken (artificiell pneumothorax) som behandling vid t.ex. lungtuberkulos. Pnom-penh, Phnöm-Penh, huvudstad i Kambodja, Bortre Indien, vid Mekongfloden. 375 000 inv. 1953. Po [på], Italiens största flod, 672 km lång. Upprinner i s. delen av Västalperna, flyter först i nö. riktning till Turin, där den tar ö. riktning och utfaller, bildande ett stort delta, i Adriatiska havet. Från n. mottar P. flera bifloder, av vilka den största är Ticino. P. är under nästan hela sitt lopp segelbar och står i förbindelse med ett vitt utbrett kanalnät. Po, kem. tecken för en atom polonium. Poco, it., mus., litet, ex. P. m e n o, något mindre, P. a P., småningom. Poda'ger, gikt i foten (särskilt i stortån). Po'dium, trappliknande upphöjning, estrad; det upphöjda golvet på en scen. Poe [på], Edgar Allan, 1809—49, nordamerikansk författare. P. hade en dragning åt det fantastiska och en skarp intelligens. Han skrev skräckfyllda psykologiska noveller. Hans detektivnoveller är oöverträffade. Som poet utmärkte sig P. för en utomordentlig formtalang samtidigt som han gav en intensiv dramatisk spänning (The raven, To Helen). P. förde ett olyckligt liv och dog på grund av alkoholism. Poe'm, dikt, skaldestycke. Poesi', diktning, skaldekonst; dikter (episk, lyrisk, dramatisk poesi). Poet, diktare, skald. — P o e' t i s k, tillhörande skaldekonsten; på vers, i bunden form. Poe'ta laurea'tus, lat., ”lagerkrönt skald”, hovskald, en värdighet, som officiellt förefunnits i flera länder och ännu bibehålls i England (po'et lau'reate). Poetfk, se Verslära. PoeTisk kalender, jämte månadsskriften Phospho-ros nyromantikernas organ i Uppsala. P. utgavs 1811—21 av skalden P. D. A. Atterbom. Pogro'm, ry., oroligheter och plundringar, särsk. sådana, som framprovoceras och sker med tyst samtycke av myndigheterna. Beryktade är jude-pogromerna i Polen och Ryssland. De av nationalsocialisterna i Tyskland företagna P. slog dock alla rekord. Pohjola [påsj'j-] el. Pohja, i den finska mytologin lika med ”nordhem”, det ondas hemvist. Poiln [poaly'], fransk folklig benämning på de i l:a världskriget deltagande franska soldaterna. Poincaré [poägkare']. — 1. J. H. P., 1854—1912, fransk vetenskapsman, som gjorde betydande insatser såväl inom den rena matematiken som inom mekaniken och inom den matematiska och teoretiska fysiken. Även som filosofisk skriftställare är P. känd, bl.a. genom de två arbetena Science et Hypothèse och Science et Méthode. P. räknas som ett av Frankrikes största vetenskapliga namn. — 2. Raymond P., 1860—1934, fransk statsman, till yrket advokat. P. blev konseljpresident 1912 och var republikens president 1913—20. Han genomdrev återinförandet av den treåriga värnplikten. 1914 företog han en resa till S:t Petersburg varigenom de fransk-ryska förbindelserna ytterligare stärktes. Under l:a världskriget arbetade han på krigets hänsynslösa fortsättande. Efter presidenttidens slut blev P. ledare för det nationella blocket och var från slutet av år 1921 till våren 1924 konseljpresident och utrikesminister. Som sådan arbetade han för en hård politik mot Tyskland och ge Pol nomdrev bl.a. Ruhrockupationen. 1926 blev P. ånyo konseljpresident och lyckades som sådan stabilisera franc-kursen. Han avgick av hälsoskäl 1929. Poinsett'ia, julstjärna, en art av växtsläktet Eu-phorbia*. Point [poäg'], fr., punkt. Jfr Poäng. — P. de vue [dö vy'], synpunkt. Pointe [poär)'t], fr., spets, udd; udden i en kvickhet el. anekdot. Jfr Poäng. Pointer [påj'nter], se Hundraser. Pointiilism [poäng-], se Neoimpressionism. Point Loma [påjnt lå'mö], en udde i Californien, på vilken bl.a. finns en undervisningsanstalt, som tillhör teosofiska samfundet. Poiré [poare'], se Caran d’Ache. Poitiers [poatie'], ålderdomlig stad i franska departementet Vienne, s. om Loire. 52 633 inv. 1954. Universitet med 4 489 studenter 1953. Jfr Karl Mar-tell. Poitou [poato'], landskap i v. Frankrike vid Bi-scayabukten. Poka'l, bägare med fot. Po'ker, ett hasardspel med kort, i vilket ingår som ett karakteristiskt moment bluffen, dvs den spelandes försök att bibringa motspelaren en uppfattning om värdet av de kort, han har på hand, som icke behöver överensstämma med det värde, korten enligt spelreglerna har. Po'keransikte, gåtfullt ansiktsuttryck. Pol. — 1. Jordklotets båda poler är de punkter, där den axel, kring vilken jorden roterar, skär jordytan. Motsvarande punkter på himmelssfären benämns världspoler el. himmelspoler. — 2. Se Gal-vaniska element, Magnetism och Polära koordina-ter. Po'Ia, Pula, stad och befäst örlogshamn i Jugoslavien vid Adriatiska havet, nära s. spetsen av halvön Istrien, 28 089 inv. 1953. P., som 1918,—47 tillhörde Italien, var förut Österrike-Ungerns största krigshamn med starka fästningsverk, marinarsenal och varv. Redan under romartiden var P. viktig krigshamn och från denna tid finns sevärda forn-lämningar. Sedan 1954 tillhör P. definitivt Jugoslavien. Polacca, mus., se Polonäs. Polacksbacken, exercisplats i Uppsala. Polarbassängen, se Norra Ishavet. Polardag, den sommarårstid, som solen i polartrakter ständigt syns över horisonten. Motsvarande tidrymd på vintern kallas polarnatt. Pola'rexpedition, resa för utforskande av polarländernas och -havens naturförhållanden; se Nordenskiöld, Nansen, Peary, Payer, Amundsen, Schackleton, Andrée, Vegaexpeditionen, Antarctic-expeditionen, Nordpolen, Sydpolarområdet. På senare tid har P. företagits per flygmaskin och luftskepp. Bland sådana expeditioner märks Byrds*, Nobiles* samt ett flertal expeditioner företagna av ryssar, speciellt Schmidt, Papanin m.fl. PoIaTfront används som beteckning på gränsytan mellan den kalla luften över polerna och den sydliga varmare luften. Man antar, att i denna gränsyta uppstår vågrörelser, cykloner. Polarhöjd, en orts latitud. PolaTis, se Polstjärnan. Polarisation. —■ 1. Om man låter ljus infalla mot en spegel så att infallsvinkeln är omkr. 56°, kan man visa, att det reflekterade ljuset är i viss mån annorlunda beskaffat än det infallande. Låter man nämligen den reflekterade strålen under samma infallsvinkel träffa en ny spegel, kan denna ges en sådan ställning att intet ljus reflekteras från densamma. Intet särskilt kan iakttas, när speglarna är parallella, medan däremot det nyss antydda fenomenet inträder, om den andra spegeln vrids 90° ur