- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
942

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Porla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Por Porla brunn, en av Sveriges förnämsta brunnsorter, belägen i v. Närke. Pormaskar är stockningar av hudtalg i den därigenom starkt utspända talgkörteln. Den i körtelmynningen sittande delen syns vanligen som en smutsprick. Den svarta färgen framkallas av alkalisk tvål. P. förekommer oftast i ansiktets, ryggens och bröstets hud, särskilt under pubertetsåldern, då talgkörtlarna börjar funktionera starkare. Man kan trycka ut P. med tumnaglarna eller ett rörformigt instrument, men detta får ej ske om hudstället är ömt och inflammerat, och man bör först tvätta huden och även fingrarna. Pornografi', smutslitteratur, slipprig litteratur. — Pornografisk, slipprig, oanständig. Pors (Myr'ica gale), en skildkönad buske med tunglika och starkt luktande blommor i axlika blomställningar på bar kvist. Förekommer i kärrmarker och på sjöstränder. I äldre tider användes P. i stället för humle vid bryggandet av öl. Porsang'erfjorden, Porsangen, 12 mil lång fjord i norska Finnmarken, ö. om Nordkap. Pors'grunn, stad vid Skiensälvens utlopp i en fjord av Skagerack, sö. Telemarks fylke, s. Norge. 9 000 inv. 1947. Stor porslinsfabrik. Utförsel av trä, trämassa och salpeter. Porsiforsen, betydande fors (fallhöjd 26 m) i Lu-leälv nedanför Stora och Lilla Luleälvarnas sam-manflöde. Porslin, hårdbränt, för vätskor ogenomträngligt, vitt och halvgenomskinligt lergods. Råmaterialet vid tillverkningen av P. utgörs av kaolin, fältspat och kvarts, som finpulvriseras och utrörs med vatten. Efter formning av godset och torkning bränns det vid ej allt för hög temperatur, varefter det doppas i en glasyrmassa, vars beståndsdelar är i huvudsak desamma som den ursprungliga porslinsmassans. Efter torkning bränns det ånyo vid mycket hög temperatur, så att fältspat och kvarts smälter. Oglaserat P. benämns biskvi'. Porslinstillverkningen bedrevs redan i äldsta tider i Kina och Japan (ost-indiskt P.). Den egentliga porslinstillverkningen i Europa daterar sig från omkr. 1700. Benämningen porslin (oäkta) används i Sverige även om fajans, dvs om lergods, som har en porös och vit men ogenomskinlig grundmassa. Jfr Keramik. Porslinsblomma (Hoya carno'sa), en tropisk slingerväxt med läderartade blad och vita blommor i täta hängande flockar. P. odlas ofta som krukväxt. Porslinslera. Äkta P. utgörs av nästan ren kaolin*. Porslinsmålning utförs med olika slag av metalloxider, vilka efter blandning med vissa ämnen bildar en glasmassa. Genom bränning smälts denna fast vid godset, antingen direkt på rågodset el. ovan glasyren, beroende på oxidernas eldfasthet. I det förra fallet försiggår bränningen vid mycket hög värmegrad, vilket endast ett fåtal oxider (s.k. rå-gods-färger) uthärdar. De flesta färger bränns vid lägre värmegrad och anbringas på det glaserade godset (s.k. muffel- el. emaljfärger). P. fordrar stor omsorg och noggrannhet och vid mera färgrika målningar måste ofta 3—4 bränningar företas. På enklare föremål används tryck i stället för målning. Porslinssnäckor (Cypra'ea), ett släkte snäckor som har ovalt, inrullat skal. En art, k a u r i s n ä c-kan, begagnades fordom i österlandet som skiljemynt. Flera arter finns i varma hav. Port [på't], eng.; fr. [på'r], hamn. Por'ta, Baccio della, mest känd som Fra Barto-lommeo, 1472—1517, italiensk målare tillhörande den florentinska skolan, en av de förnämsta representanterna för italienskt måleri. Bland P:s verk må nämnas Yttersta domen, S. Sebastian, Kristus nedtagen från korset. Por'ta, Giacomo della, 1540—1602, italiensk ar 942 kitekt, representant för barocken. P. utförde bl.a. Palazzo Farnese* och Peterskyrkans kupol. Porta'!, port med tillhörande inramning. Särskilt under medeltiden och renässansen erhöll P. en rik arkitektonisk utsmyckning. Portamen'to, it., mus., från ton till ton glidande föredrag. Port Arthur [på't a'thö], officiellt benämnt Ryo-jun, stad och fästning i ö. Kina vid Gula havet på Liaotunghalvöns spets. 142 000 inv., japaner och kineser. P. var ursprungligen en kinesisk krigshamn, vilken intogs av japanerna 1894. Redan f.å. måste emellertid Japan på uppmaning av Ryssland, Tyskland och Frankrike återlämna staden. 1898 annekterades den av Ryssland, men under rysk-japanska kriget intogs staden efter ett hjältemodigt försvar av japanerna (1905). — Vid Japans kapitulation 1945 besattes P. av ryssarna och var ”gemensam” flottbas för Kina och Ryssland till 1954, då P. definitivt återlämnades till Kina. Portati'v, flyttbar, lätt att bära; i fickformat. Port-au-Prince (pår(t)-å-prägs'], huvudstad i republiken Haiti, Västindien, belägen på öns västkust. 424 168 inv. 1950, mest negrer. Utmärkt hamn. Port Darwin [på't da'o-in], hamnstad i n. Australien, hette tidigare Palmerston. P. är en viktig krigshamn och flygstation. Port Elizabeth [på't ili'söböth], betydande handels- och sjöstad i Kapprovinsen, Sydafrikanska unionen. 188 987 inv. 1951, varav 78 670 vita. Porten, Höga P., benämning under sultantiden på turkiska regeringen och dess säte i Konstantinopel (även ibland Seraljen). Portepé, fr. porte-épée, med tofs försedd sabel-handrem. Porter, mörkbrun, stark maltdryck, vars mörka färg och fylliga smak bl.a. beror på att en del av det malt, som används för tillverkningen, starkt rostats. P. tillhörande maltdrycker av klass III har en alkoholhalt av 4,5 viktprocent. Porter [på'tö]. — 1. Cole P., f. 1893, amerikansk operett- och schlagerkompositör. — 2. Katherine Anne P., f. 1894, amerikansk författarinna vars stilistiskt utsökta och psykologiskt finstämda noveller finns samlade i Det lutande tornet (1946). Portfölj', förvaringsfodral för papper, dokument, ritningar etc.; en banks förråd av en viss sorts värdepapper; en ministers ämbete. Portha'n, K. G., 1739—1804, finsk historiker, på sin tid en bland Finlands ledande kulturpersonligheter. Port Harbour [på't ha'bö], amerikansk krigshamn på Hawaii. Portier [portje'], portvakt, hotellportvakt. Portfk, täckt pelargång, vars ena långsida vanligen stöter mot en byggnad, medan den andra är öppen utåt. Portion, del, andel; tillmätt del (särskilt av maträtt). Portiä'r, dörrförhänge. Port Jackson [på't jæk'sn], bukt på ö. kusten av Australien. Inloppet är befäst. Vid P. ligger Sydney. Portland [på'tlönd]. — 1. Stad i Oregon, USA, 373 600 inv. 1950. Fabriksstad. Export av timmer och trämassa samt spannmål. — 2. Stad i Maine, USA, 77 600 inv. 1950. Portlandcement, se Cement. Portlandvasen [på'tlönd-], en 25 cm hög romersk glasflaska med figurer i vitt på mörkblå botten, vilken stammar från l:a århundradet f.Kr. och finns på British Museum i London. Port Louis [på't lo'is], huvudstad på ön Mauri-tius, 88 300 inv. 1953. Portmonnä', liten penningväska, penningpung. Por'to, se Oporto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0964.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free