Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Porla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Por
Porla brunn, en av Sveriges förnämsta
brunnsorter, belägen i v. Närke.
Pormaskar är stockningar av hudtalg i den
därigenom starkt utspända talgkörteln. Den i
körtelmynningen sittande delen syns vanligen som en
smutsprick. Den svarta färgen framkallas av
alkalisk tvål. P. förekommer oftast i ansiktets, ryggens
och bröstets hud, särskilt under pubertetsåldern, då
talgkörtlarna börjar funktionera starkare. Man kan
trycka ut P. med tumnaglarna eller ett rörformigt
instrument, men detta får ej ske om hudstället är
ömt och inflammerat, och man bör först tvätta
huden och även fingrarna.
Pornografi', smutslitteratur, slipprig litteratur. —
Pornografisk, slipprig, oanständig.
Pors (Myr'ica gale), en skildkönad buske med
tunglika och starkt luktande blommor i axlika
blomställningar på bar kvist. Förekommer i kärrmarker
och på sjöstränder. I äldre tider användes P. i
stället för humle vid bryggandet av öl.
Porsang'erfjorden, Porsangen, 12 mil lång fjord i
norska Finnmarken, ö. om Nordkap.
Pors'grunn, stad vid Skiensälvens utlopp i en
fjord av Skagerack, sö. Telemarks fylke, s. Norge.
9 000 inv. 1947. Stor porslinsfabrik. Utförsel av
trä, trämassa och salpeter.
Porsiforsen, betydande fors (fallhöjd 26 m) i
Lu-leälv nedanför Stora och Lilla Luleälvarnas
sam-manflöde.
Porslin, hårdbränt, för vätskor ogenomträngligt,
vitt och halvgenomskinligt lergods. Råmaterialet
vid tillverkningen av P. utgörs av kaolin, fältspat
och kvarts, som finpulvriseras och utrörs med
vatten. Efter formning av godset och torkning bränns
det vid ej allt för hög temperatur, varefter det
doppas i en glasyrmassa, vars beståndsdelar är i
huvudsak desamma som den ursprungliga
porslinsmassans. Efter torkning bränns det ånyo vid mycket hög
temperatur, så att fältspat och kvarts smälter.
Oglaserat P. benämns biskvi'. Porslinstillverkningen
bedrevs redan i äldsta tider i Kina och Japan
(ost-indiskt P.). Den egentliga porslinstillverkningen i
Europa daterar sig från omkr. 1700. Benämningen
porslin (oäkta) används i Sverige även om fajans,
dvs om lergods, som har en porös och vit men
ogenomskinlig grundmassa. Jfr Keramik.
Porslinsblomma (Hoya carno'sa), en tropisk
slingerväxt med läderartade blad och vita blommor i
täta hängande flockar. P. odlas ofta som krukväxt.
Porslinslera. Äkta P. utgörs av nästan ren
kaolin*.
Porslinsmålning utförs med olika slag av
metalloxider, vilka efter blandning med vissa ämnen
bildar en glasmassa. Genom bränning smälts denna
fast vid godset, antingen direkt på rågodset el. ovan
glasyren, beroende på oxidernas eldfasthet. I det
förra fallet försiggår bränningen vid mycket hög
värmegrad, vilket endast ett fåtal oxider (s.k.
rå-gods-färger) uthärdar. De flesta färger bränns vid
lägre värmegrad och anbringas på det glaserade
godset (s.k. muffel- el. emaljfärger). P. fordrar stor
omsorg och noggrannhet och vid mera färgrika
målningar måste ofta 3—4 bränningar företas. På
enklare föremål används tryck i stället för målning.
Porslinssnäckor (Cypra'ea), ett släkte snäckor
som har ovalt, inrullat skal. En art, k a u r i s n ä
c-kan, begagnades fordom i österlandet som
skiljemynt. Flera arter finns i varma hav.
Port [på't], eng.; fr. [på'r], hamn.
Por'ta, Baccio della, mest känd som Fra
Barto-lommeo, 1472—1517, italiensk målare tillhörande
den florentinska skolan, en av de förnämsta
representanterna för italienskt måleri. Bland P:s verk må
nämnas Yttersta domen, S. Sebastian,
Kristus nedtagen från korset.
Por'ta, Giacomo della, 1540—1602, italiensk
ar
942
kitekt, representant för barocken. P. utförde bl.a.
Palazzo Farnese* och Peterskyrkans kupol.
Porta'!, port med tillhörande inramning. Särskilt
under medeltiden och renässansen erhöll P. en rik
arkitektonisk utsmyckning.
Portamen'to, it., mus., från ton till ton glidande
föredrag.
Port Arthur [på't a'thö], officiellt benämnt
Ryo-jun, stad och fästning i ö. Kina vid Gula havet på
Liaotunghalvöns spets. 142 000 inv., japaner och
kineser. P. var ursprungligen en kinesisk krigshamn,
vilken intogs av japanerna 1894. Redan f.å. måste
emellertid Japan på uppmaning av Ryssland,
Tyskland och Frankrike återlämna staden. 1898
annekterades den av Ryssland, men under rysk-japanska
kriget intogs staden efter ett hjältemodigt försvar
av japanerna (1905). — Vid Japans kapitulation
1945 besattes P. av ryssarna och var ”gemensam”
flottbas för Kina och Ryssland till 1954, då P.
definitivt återlämnades till Kina.
Portati'v, flyttbar, lätt att bära; i fickformat.
Port-au-Prince (pår(t)-å-prägs'], huvudstad i
republiken Haiti, Västindien, belägen på öns västkust.
424 168 inv. 1950, mest negrer. Utmärkt hamn.
Port Darwin [på't da'o-in], hamnstad i n.
Australien, hette tidigare Palmerston. P. är en viktig
krigshamn och flygstation.
Port Elizabeth [på't ili'söböth], betydande
handels- och sjöstad i Kapprovinsen, Sydafrikanska
unionen. 188 987 inv. 1951, varav 78 670 vita.
Porten, Höga P., benämning under sultantiden på
turkiska regeringen och dess säte i Konstantinopel
(även ibland Seraljen).
Portepé, fr. porte-épée, med tofs försedd
sabel-handrem.
Porter, mörkbrun, stark maltdryck, vars mörka
färg och fylliga smak bl.a. beror på att en del av
det malt, som används för tillverkningen, starkt
rostats. P. tillhörande maltdrycker av klass III har
en alkoholhalt av 4,5 viktprocent.
Porter [på'tö]. — 1. Cole P., f. 1893, amerikansk
operett- och schlagerkompositör. — 2. Katherine
Anne P., f. 1894, amerikansk författarinna vars
stilistiskt utsökta och psykologiskt finstämda noveller
finns samlade i Det lutande tornet (1946).
Portfölj', förvaringsfodral för papper, dokument,
ritningar etc.; en banks förråd av en viss sorts
värdepapper; en ministers ämbete.
Portha'n, K. G., 1739—1804, finsk historiker, på
sin tid en bland Finlands ledande
kulturpersonligheter.
Port Harbour [på't ha'bö], amerikansk krigshamn
på Hawaii.
Portier [portje'], portvakt, hotellportvakt.
Portfk, täckt pelargång, vars ena långsida
vanligen stöter mot en byggnad, medan den andra är
öppen utåt.
Portion, del, andel; tillmätt del (särskilt av
maträtt).
Portiä'r, dörrförhänge.
Port Jackson [på't jæk'sn], bukt på ö. kusten av
Australien. Inloppet är befäst. Vid P. ligger Sydney.
Portland [på'tlönd]. — 1. Stad i Oregon, USA,
373 600 inv. 1950. Fabriksstad. Export av timmer
och trämassa samt spannmål. — 2. Stad i Maine,
USA, 77 600 inv. 1950.
Portlandcement, se Cement.
Portlandvasen [på'tlönd-], en 25 cm hög romersk
glasflaska med figurer i vitt på mörkblå botten,
vilken stammar från l:a århundradet f.Kr. och finns
på British Museum i London.
Port Louis [på't lo'is], huvudstad på ön
Mauri-tius, 88 300 inv. 1953.
Portmonnä', liten penningväska, penningpung.
Por'to, se Oporto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0964.html