Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Proteus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
som under tidernas lopp avsatt sig i den katolska
kyrkans lärobyggnad. Denna kärna trodde man sig
finna i bibeln och speciellt i evangelierna.
Boktryckarkonstens uppfinnande möjliggjorde
åsikternas spridande bland folket. Till en del har man i
P. även velat se ett uttryck för nordgermanernas
frihetssträvanden och en reaktion mot den
formtrogna och lagiska ande, som den av de latinska
folken burna katolicismen gav uttryck åt. Redan före
1500-t. uppträdde protestantiska strömningar, bland
vilka må nämnas de av Hus, Savonarola och
Wy-cliffe ledda rörelserna. Först genom Luther i
Tyskland samt Zwingli och Calvin i Schweiz kom P.
till genombrott. Namnet P. uppkom ur den
protest, som de för frihetssträvandena vunna tyska
furstarna och städerna på riksdagen i Speier 1529
avlämnade mot den katolska majoritetens beslut.
Så småningom inträdde väpnad konflikt mellan
protestanter och katoliker i Tyskland. Jfr
Schmal-kaldiska förbundet. Även i Schweiz utbröt strid.
Katolikerna besegrades 1531 i slaget vid Kappel, i
vilket Zwingli stupade. De franska protestanterna
erövrade genom hugenottkrigen en viss frihet. I de
skandinaviska länderna samt i England och
Skottland genomfördes P. utan svårare brytningar.
Nederländerna vanns för P., vilket blev en av
orsakerna till brytningen med Spanien. Under följande
århundrade strävade katolikerna att återvinna det
förlorade. Motsättningarna skärptes och utlöste sig
så småningom i 30-åriga kriget. Sedermera har
mellan den romersk-katolska kyrkan och de
protestantiska kyrkorna rått ett tillstånd av väpnad
neutralitet. Jfr de olika ländernas historia, Luther,
Zwingli, Calvin m.fl.
Pro'teus, grekisk havsgudomlighet, som en gång
skall ha antagit de mest olika skepnader för att
rädda sig ur en brydsam situation. Härav uttrycken
”proteusartad, proteusnatur”.
Pro'to, se Prot.
Protokoll, skriftlig redogörelse för förhandling
vid domstol, sammanträde o.d.
Proton [-tå'n], en av de för atomkärnan
grundläggande elementarpartiklarna, som har positiv
elektrisk laddning och en massa, som motsvarar
neutronens. På senare tid har det meddelats att man
upptäckt en antiproton, som är negativt laddad. Om
den sammanträffar med en proton, förintas båda.
Protone'ma, se Mossor.
Protoplas'ma, se Cell.
Prototy'p, urbild, urtyp; mönster; första avtryck.
Protozo'a el. urdjur benämns en stor grupp av
djur, som skiljer sig från alla andra därigenom, att
deras kropp består av en enda cell, varför de också
i flertalet fall är mikroskopiska till sin natur.
Denna enda cell är dock på särskilt sätt organiserad för
olika livsfunktioner, såsom näringsupptagande,
rörelse etc. Ibland är den omgiven av ett skal av kalk
el. kisel, såsom hos foramin i'f erer och
ra-diola'rier. Bland hithörande typer må nämnas
amöban*, vidare de farliga parasiter, som
framkallar malaria och sömnsjuka hos människor och
skilda djurslag. Jfr Infusionsdjur.
Protuberans', utskjutande föremål. — Astr., jfr
Solen.
Proudhon [prodåq'], P. J., 1809—65, fransk
nationalekonomisk och sociologisk skriftställare, som
förfäktade anarkistisk-socialistiska idéer. P. riktade
sig mot den arbetsfria inkomsten men ville dock ej
upphäva den enskilda äganderätten. Han framlade
i sina skrifter förslag till ett samhälle som var
uppbyggt enligt dessa principer.
Proust [pro'(st)], Marcel, 1871—1922, fransk
författare, särskilt känd för sin halvt självbiografiska
roman A la recherche du temps perdu,
vilken omfattar sju delar. P. söker i detta arbete
visa, hur förflutna upplevelser blandar sig in i och
Pru
påverkar vår uppfattning av ögonblickets händelser.
Han genomför en egenartad psykologiskt
analyserande stil och når härigenom effekter utan
motstycke. Hans litterära inflytande har varit mycket
stort, och hans ovannämnda arbete räknas till
världslitteraturens mästerverk.
Provence [pråvags'], gammal provins i sö.
Frankrike, vid Medelhavet och gränsen mot Italien. V.
delarna av P. upptas av Västalpernas sydligaste
delar. P. är bekant för sitt jämna, varma och torra
klimat. Växtligheten är yppig. Oliv-, orange- och
citronträd, vin och mullbärsträd. Blomstrande
sidenindustri. Huvudstad var Aix.
Proveniens', härkomst.
Proverb', egentligen ordspråk; kort lustspel i en
akt, vilket söker bevisa sanningen av ett ordspråk;
en av två el. tre personer spelad enaktskomedi,
byggd på en enda, lustig situation.
Proviant', livsmedel, vägkost. — Proviant
e'-ra, anskaffa livsmedelsförråd.
Providence [prå'videns], huvudstad i Rhode
Island, USA. 248 674 inv. 1954. Fabriker för
tillverkning av bomulls- och yllevaror.
Providentia, Förvaltnings AB, i Stockholm 1946
grundat bolag, som äger och förvaltar fast och lös
egendom. Aktiekapital 27,5 milj, kr 1956.
Providentiell', bestämd av försynen, förutskickad.
— Providens', förutseende, försyn.
Provins', landskap; förvaltningsområde. P.
används stundom om landsort i motsats till huvudstad.
— Provinsialism, uttryck karakteristiskt för
en viss landsdel.
Provinsialläkare. Sverige är indelat i distrikt, i
vilka finns en av staten avlönad P., som är skyldig
att mot fastställd taxa lämna läkarvård inom
distriktet. För varje län finns vidare en förste
provinsialläkare, som har att utöva tillsyn över
hälsovården i länet. Denne sorterar under
medicinalstyrelsen.
Provinsiell', landsortsmässig, hänförande sig till
ett landskap el. liknande område.
Provi'sor, föråldrad titel för på ett apotek
anställd, examinerad apotekare.
Proviso'risk, tillfällig, övergångs-; ofullständig.
Provoce'ra, utmana, framkalla genom att reta.
Provokation, utmaning, upphetsning, eggelse.
Provrör, tunnväggigt glasrör, i ena ändan
tillslutet, som används på kemiska laboratorier.
Provrörsbarn, folklig beteckning på barn som
avlats efter konstgjord befruktning (artificiell
inse-mination).
Provår, den huvudsakligen praktiska
utbildningskurs, som de, vilka ämnar bli lärare vid allmänna
läroverk el. seminarier, måste genomgå för att
erhålla kompetens att söka lärarbefattningar vid
dylika läroanstalter. P. skall genomgås vid vissa
bestämda högre allmänna läroverk el.
folkskolesemi-narier.
Pruden'tius, 348—omkr. 405, kristen romersk
skald, bland vars hymner märks den av J. O.
Wal-lin översatta och bearbetade ”Nu tystne de
klagande ljuden”.
Prudentlig, nätt, behändigt ordentlig.
Prudhomme, se Sully-Prudhomme.
Prudhon [prydåg'], P., 1758—1823, fransk
målare, bland vars arbeten märks allegorierna
Rättvisan och Vedergällningen
förföljande Brottet, Psyke buren av z e f
y-r e r n a. P:s framställningskonst kännetecknas av
något entonig formskönhet och grace.
Pru'nus, växtsläkte, hörande till familj Rosaceae.
P. har köttig, saftig stenfrukt, innehållande ett frö,
stenen. Hit hör flera för människan viktiga arter.
Aprikosträdet (P. armeni'aca) härstammar
från Asien och har gula, syrliga frukter. P e r s
i-koträdet (P. per'sica) härstammar sannolikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0977.html