Que 964 Queen Anne Style [ko-in ænn' stajl'], eng., drottning Annas stil, engelsk konststil inom arkitektur och möbelkonst vid början av 1700-t. Påminde om barocken i Frankrike. Quesn Elizabeth [ko-i'n elis'öböth], engelsk atlantångare på 85 000 bruttoregister ton, hast. 28,5 knop. Q., som byggdes 1938, är världens största fartyg och tillhör rederiet Cunard White Star. Queens [ko-i'ns], stadsdel i New York på Long Island. 1 550 849 inv. 1950. Queensland [ko-i'nslænd], stat i Australiska statsförbundet, belägen på nö. kusten av Australien. 1 737 000 km2. 1 274 733 inv. 1954. Huvudstad Brisbane, 501 871 inv. 1954. — Utmed kusten av Stilla havet löper bergskedjor, rika på skog och mineral. V. delen av Q. är en delvis öde, delvis gräsbevuxen högslätt. Boskapsskötseln är den viktigaste näringsgrenen. Bergsbruket är betydande med guld, tenn och koppar som viktigaste produkter. Jordbruket, som drivs i plantager, omfattar huvudsakligen odling av vete, sockerrör, sydfrukter och vin. Skogsbruk. Vid kusten bedrivs pärlfiske. Viktigaste exportvaror ull, socker, koppar och tenn. Quensel, Nils, f. 1894, jurist, konsultativt statsråd 1936—40, 1943—51, därefter president i kammarrätten. Ordförande i Vin- och spritcentralen sedan 1952. Quercia [koär'tja], J. della, 1367—1438, italiensk bildhuggare, utförde fontänen Fonte Ga ja i Siena samt skulpturer till portalen till kyrkan San Petronio i Bologna (reliefen Utdrivandet ur paradiset). Quesnay [känä'], F., 1694—1774, fransk nationalekonom och socialpolitisk skriftställare. Q. var grundläggare av fysiokratismen. Jfr Fysiokrater. Quetelet [kätlä'], L. A. J., 1796—1874, belgisk statistiker, som använde statistiska metoder på astronomiska och antropologiska problem etc. Hans arbeten har i flera avseenden varit banbrytande. Quetza'1 el. påfågelstrogonen är guldgrön med röd undersida och en ”hjälm” av fjädrar på huvudet. Längd ungefär 42 cm. Q., som är aztekernas heliga fågel, ansågs som utdöd men påträffades 1940 i Guatemala. Queuille [kö'j], Henri, f. 1884, fransk politiker, tillhörande radikalsocialistiska partiet. Verksam i motståndsrörelsen under den tyska ockupationen 1940—44. Minister utan portfölj juli—aug. 1948, premiär- och finansminister sept. 1948—okt. 1949, premiärminister mars—juli 1951, vice premiärminister 1952—febr. 1955. Quezon City [kesånn'-], sedan 1948 huvudstad på Filippinerna, nö. om förutvarande huvudstaden Manila. Q. hade 108 000 inv. 1948. Quidde, L., 1858—1941, tysk historiker och pacifist. Erhöll tillsammans med F. Buisson Nobels fredspris 1927. QuFding, N. H., 1808—86, jurist, författare. Stor uppmärksamhet väckte på sin tid hans arbete Slut-likvid med Sveriges lag, som han utgav under pseudonymen Nils Nilsson arbetskarl och i vilket han förordade åtskilliga mycket radikala reformer. Quillafabark, se Kvilla jabark. Quincey, se De Quincey. Quintilia'nus, Marcus Fabius, omkr. 35—96 e.Kr., berömd romersk vältalighetslärare, född i Spanien. Q:s förnämsta arb. är Institu'tio o r a t oTi a (Talarens utbildning). Qui pro quo, lat., ”en i stället för en annan”, förväxling, misstag. Quirina'le el. Kvirinalen, en av Roms sju kullar. Även beteckning på det kungliga palatset i Rom, beläget på denna kulle. QuirFnus, se Romulus. Quisling, Vidkun, 1887—1945, norsk politiker, ursprungligen militär. Q. var maj 1931—mars 1933 försvarsminister i en bonderegering. 1933 bildade han Nasjonal Samling, ett norskt nationalsocialistiskt parti, som dock ej erhöll något mandat vid stortingsvalen 1933 och 1936. Vid den tyska invasionen den 9 april 1940 bildade Q. regering och sökte samarbeta med tyskarna, men måste avgå efter några få dagar. Sedan Nasjonal Samling sept. 1940 under tyskarna övertagit makten i Norge, förblev Q. chef för partiet utan att ha säte i regeringen. Först i febr. 1942 utnämndes han av Terboven till ministerpresident, varefter han utfärdade en kungörelse, att han utövade den myndighet, som tidigare enligt grundlagen tillkom konungen och stortinget. Q. blev en symbol för personer, vilka arbetade för tyskarna i sina egna länder. Personer av denna typ benämns ”quislingar”. Efter Norges befrielse i maj 1945 arresterades Q. och dömdes till döden den 10 sept. Han avrättades 24 okt. s.å. Quito [ki'tå], huvudstad i republiken Ecuador, Sydamerika, belägen på en högslätt (2 900 m ö.h.) av samma namn. 209 932 inv. 1950, till största delen indianer och mestizer. Tillverkning av textilvaror och guldsmedsarbeten. Qui-vive [kivi'v], fr., vem där? (skiltvakts anrop). Qui vivra' verra' [ki-], fr., den, som lever, får se. Quod erat demonstrand'um, lat., vilket skulle bevisas. Förk. Q.e.d. Quo va'dis [kvo], lat., vart går du? Qvanten, E. von, 1827—1903, finsk-svensk skald och tidningsman, utgav bl.a. lyriska diktsamlingar (Suomis sång). Qvarnström, K. G., 1810—67, bildhuggare. Bland Q:s förnämsta arbeten märks Neapolitan sk fiskargosse, Loke riktar pilen åt den blinde H ö d e r. R, den adertonde bokstaven i vårt alfabet; som fornromersk siffra = 80. Ra, kem. tecken för en atom radium. — I det gamla Egypten var R. beteckning för solen och ingick i namnen på en del gudomligheter t.ex. Amon-Ra. Raab, Julius, f. 1891, österrikisk politiker och ingenjör. R. blev 1951 ledare för katolska folkpartiet. Utnämndes 1953 till förbundskansler i Österrike. R. var ledare för den österrikiska delegation, som 1955 förhandlade i Moskva om fredsfördraget och om ockupationens upphörande. Raabe, W., 1831—1910, tysk förf., som skildrade den tyska lantliga idyllen. Raahe [ra'he], finska namnet på Brahestad. RabaFder, bråk, buller, mycket oväsen för ingenting. Rabar'ber (Rheum), växtsläkte, tillhörande familjen Polygonaceae, utmärks av stora, långskaftade, flikade blad och grova, köttiga rötter. Flera arter finns i Asien. Rötterna från en del arter används inom medicinen. Två arter odlas. Bladskaften från dessa innehåller oxalsyra och har därför syrlig smak. Rabat', kuststad i Marocko. 156 209 inv. 1952, därav 40 747 européer. Språkinstitut för arab- och berberspråken. I omgivningarna vinodling. Rabatt', det avdrag på en köpesumma, som köparen erhåller, då han betalar kontant (kassarabatt), då han köper varor i större partier m.m. — Rabat t e' r a, bevilja rabatt. RabbFn, titel för judiska präster.