991 för särskilda uppdrag valda personer (R:s justitieombudsman, R:s militieombudsman samt R:s revisorer, statsrevisorerna). Slutligen har R. genom Riksbanken* avgörande inflytande över rikets penningväsen. Lagtima R. sammanträdde varje år den 10 jan. och avslutades den 30 juni. Urtima R. sammanträdde på särskild kallelse av konungen. Vid urtima R. fick endast behandlas de ärenden, som varit anledningen till dess sammankallande, el. de frågor som konungen eljest fann lämpligt förelägga densamma. önskemålen om att i kritiska tider uppnå snabb kontakt mellan regering och riksdag föranledde under 2:a världskriget bestämmelser, varigenom R. efter slutförandet av de normala arbetsuppgifterna icke behövde avslutas, utan endast hemförlovas, för att på given anledning kunna omedelbart sammanträda till plenum. Detta kallades att R. ”förpuppades”. 1949 beslutade R. att dess sammanträden i regel skall uppdelas på en vårsession (10 jan.—10 maj) och en höstsession, som börjar efter 15 okt. och avslutas 31 dec. Urtima R. har därigenom försvunnit; vid särskilt behov kan ”extra session” ordnas. R:s båda kamrar är enligt gällande riksdagsordning likställda. Om kamrarna fattar skiljaktiga beslut rörande ärenden, som tillhör för bägge kamrarna gemensamt utskotts handläggning, skall utskottet söka sammanjämka de skiljaktiga meningarna. Lyckas ej detta, är frågan förfallen. Till gemensam omröstning hänskjuts dock vissa frågor, vilka rör statens utgifter och beskattning el. har samband därmed. Ärendenas beredning före deras behandling i kamrarna sker i utskott av olika slag (se R:s utskott). Förslag från konungens sida, kungl. propositioner, som skall behandlas av R., skall i regel avlämnas inom 70 dagar från R:s öppnande; för lagpropositioner är tiden 90 dagar. Undantag härifrån är dock medgivet för det fall, att konungen finner någon under R. inträffad händelse böra föranleda förslags framställande el. anser att uppskov med en framställning skulle leda riket till men. De förslag, som framställs av enskilda riksdagsmän, motionerna, skall i regel väckas senast femton dagar efter riksdagens öppnande. Motion, som föranleds av under riksdagen inträffad händelse, får väckas när som helst. Dock skall dylik motion, därest den föranletts av en kungl. proposition, väckas inom tio dagar efter propositionens avlämnande. Kamrarnas förhandlingar leds av talmän, som tidigare utsågs av kungl. maj:t men numera väljs av kamrarna själva. Jämte talman utser vardera kammaren en förste och en andre vice talman. Första kammaren består av 150 ledamöter och andra av 230. (Efter grundlagsändringen 1953 kan detta antal dock i vissa fall höjas.) Ledamöterna av första kammaren väljs av landstingen el. för de städers vidkommande, som ej deltar i landsting, av stadsfullmäktige. Första kammaren utses i stort sett av samma väljare som andra kammaren ehuru indirekt. Valkretsarnas antal är för närvarande 19. Mandattiden är åtta år och förnyelsen sker successivt, så att ungefär Vs av ledamöterna väljs varje år. För valbarhet till ledamot av första kammaren fordras att ha uppnått 23 års ålder. För första kammaren gäller ej bostadsband. — Valen till andra kammaren sker direkt. Mandattiden är fyra år. Valkretsarna sammanfaller i regel med länen. Stockholms stad och Göteborgs stad bildar egna valkretsar. Malmöhus län är indelat i två valkretsar, av vilka den ena omfattar städerna Malmö, Lund, Landskrona och Hälsingborg (fyrstadskretsen) och den andra återstående delen av länet. Älvsborgs län är likaledes indelat i två valkretsar. Valkretsarnas antal är därför för närvarande 28. Röstberättigad Rik vid andrakammarval är varje man och kvinna, som senast under året näst före valet fyllt 21 år. Efter utskylds-, värnplikts- och fattigvårdsstreckens borttagande är från rösträtt undantagna endast personer, som är omyndigförklarade. För valbarhet till ledamot av andra kammaren gäller ungefär samma villkor som för rösträtt. Valbarhetsåldern är 23 år. I motsats till vad fallet är i fråga om första kammaren gäller i fråga om valbarhet till andra kammaren bostadsband, dvs krav på att vederbörande skall vara bosatt inom den valkrets, för vilken han väljs. Benämningen R. förekommer för folkrepresentationerna i Danmark (Rigs-dag) och tidigare i Tyskland (Reichstag). Om dessa, se respektive länder. Riksdagens ekonomibyrå, se Riksgäldskontoret. Riksdagens revisorer väljs till ett antal av tolv varje år av riksdagen och har att granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning. R. kallas i dagligt tal statsrevisorer. Granskningen börjar i januari genast efter valet och berättelsen avlämnas 15 dec. Riksdagens utskott. För förberedande av ärendenas behandling tillsätts vid varje riksdag ett antal utskott. Utskotten är dels ständiga, som enligt lag skall tillsättas varje år av riksdagen och är gemensamma för båda kamrarna, dels särskilda utskott som efter för varje gång fattat beslut tillsätts för behandling av viss större fråga, dels ett för båda kamrarna gemensamt allmänt beredningsutskott bestående av 24 ledamöter, dels slutligen vid behov i någondera kammaren tillsatt enskilt utskott. De ständiga utskotten är till antalet nio, nämligen utrikes-, konstitutions-, stats-, bevillnings-, banko-, lag- (tre) och jordbruksutskottet. Konstitutionsutskottet har bl.a. att utföra granskningen av statsrådsprotokollen samt att behandla frågor, som berör grundlagen, vallagarna och kommunallagarna. Bevillningsutskottet handlägger frågor, som rör beskattning, samt har att upprätta en sammanställning över statsinkomsterna. Till statsutskottet remitteras alla frågor om statens utgifter, som icke hör till annat utskott, exempelvis huvuddelen av statsverkspropositionen. Bankoutskottet har att handlägga frågor, som rör riksbanken, riksgäldskontoret, banklagstiftningen och vissa pensionsärenden. Jordbruksutskottet handlägger frågor, som rör jordbruket, skogshushållningen, jakt och fiske och övriga ärenden under jordbruksdepartementet. Lagutskotten behandlar frågor, som rör av kungl. maj:t och riksdagen gemensamt stiftad lag (t.ex. civillag, strafflag och socialpolitisk lagstiftning) i den mån dessa frågor icke enligt särskilda bestämmelser hör till annat utskott. Utrikesutskottet behandlar ärenden rörande landets förhållande till främmande makter. En särställning bland utskotten intar den 1921 inrättade utrikes-nämnden, som är i funktion äv. mellan riksdagsses-sionerna och vars uppgift ej är att förbereda ärenden för handläggn inför riksdagen utan av konungen kallas till överläggning om ärenden, som rör rikets förhållande till främmande makter. Medlemmarna av utrikesutskottet är självskrivna medlemmar av utrikesnämnden. I samband med R. må även nämnas talmanskonferensen, som förutom av talmännen består av fyra av vardera kammaren utsedda ledamöter och som har att behandla frågor rörande riksdagsarbetets gång, samt kanslideputerade, som är till antalet fyra, två från vardera kammaren, och som tillsammans med talmännen tillsätter riksdagens kansli och handhar ledningen av dettas arbete. Riksdagens verk, se Riksbanken, Riksgäldskontoret, Riksdagens revisorer, Riksdagsbiblioteket, JO och MO. Riksdagsbiblioteket grundades 1847—48 och är