Rik närmast avsett för riksdagen, kyrkomötet, Kungl. maj:ts kansli, kommittéer och de centrala verken. Riksdagshusbranden. Den 27 febr. 1933 strax före valen nedbrann riksdagshuset i Berlin. Branden visade sig vara anlagd. Man misstänkte kommunisterna, och R. togs som motiv för undantagslagar mot kommunister, vilka lagar spelade en roll vid de i mars s.å. följande valen. För branden åtalades en holländsk lösdrivare, Lubbe, samt några kommunister, bl.a. Dimitrov och Torgler. Vid den följande processen, som varade i tre månader och tilldrog sig stor uppmärksamhet, frikändes kommunisterna, medan Lubbe dömdes till döden och avrättades. Det var redan då klarlagt, att Lubbe var ett viljelöst redskap åt de nazistiska ledarna, vilka var brandens organisatörer och anstiftare. Särskilt Göring spelade en aktiv roll vid mord-brandsförberedelserna. Riksdagshuset i Stockholm var färdigbyggt till 1905 års riksdag efter ritningar av Aron Johansson. Fasaden, som är utförd i italiensk-fransk klassicistisk senrenässans, vetter åt Norrbro. Riksdagshögern, en gemensam organisation för båda kamrarna, bildad 1935 genom sammanslagning av första kammarens nationella parti och andra kammarens lantmanna- och borgarparti. Ordförande var till en början amiral Lindman, vilken 1935 efterträddes av prof. G. Bagge (till 1944). R:s ordförande har därefter varit F. Domö och J. Hjal-marson (från 1950). R. fick 31 mandat vid 1952 års andrakammarval och hade vid 1955 års riksdag 13 ledamöter i första kammaren. Vid 1956 års andrakammarval fick R. 42 mandat. Riksdagsmannaval, se Riksdagen. Riksdagsordning. Den nu gällande R. är av 22 juni 1866. Jfr Riksdagen. Riksdaler, svensk myntenhet. Namnet R. erkändes officiellt 1619. 1776 infördes räkningen 1 R. = 48 skilling. 1855 infördes räkningen 1 R. riksmynt = 100 öre. Benämningen krona ersatte R. 1873. Jfr Daler. Riksdrots, se Drots. Riksförbundet för bildande konst, grundat 1930, en sammanslutning mellan städer, museer och organisationer med syfte att utbreda och fördjupa intresset för konsten. R. verkar genom vandringsutställningar. Riksförbundet för sexuell upplysning, Stockholm, bildades 1933. R. har rådgivningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö m.fl. städer och bedriver en omfattande upplysningsverksamhet genom föreläsningar och skrifter. Förbundet har laboratorier för graviditetsreaktioner och tillverkar i viss utsträckning preventivmedel. R. har också ett mödra-hem. Riksförbundet för simningens främjande, se Sim-främ jandet. Riksförbundet landsbygdens folk (RLF) bildades 1929 som en opolitisk sammanslutning för att tillvarata jordbrukarnas intressen. Ordförande blev Viktor Johansson i Backen till 1932, därefter Johansson i Lövnäs till 1939 och Bernhard Ekström till 1955. Han efterträddes av Folke Edblom. R. har representerat jordbrukarna vid slutandet av kollektivavtal. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet stiftades 1908 på initiativ av professor W. Lundström och har till uppgift att främja utlandssvenskarnas sammanhållning inbördes och med Sverige. R. utger tidningen Allsvensk samling. Riksföreståndare, den, som förestod regeringen, då ingen konung fanns el. denne var förhindrad föra styrelsen. Berömda R. i vårt lands historia är Sten Sture d.ä. och Sten Sture d.y. samt Gustav Eriksson Vasa. Jfr Interimsregering. Riksförsäkringsanstalten inrättades 1902 och är 992 ett under socialdepartementet sorterande centralt ämbetsverk, som handhar yrkesskadeförsäkringen* och sjukförsäkringen*. Riksgränsbanan, elektrifierad statsbana, Svartön —Luleå—Gällivare—-Kiruna—Riksgränsen. 434 km. Invigdes 1903. Riksgäldsfullmäktige, se Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret, ett riksdagens verk, vars huvuduppgift är att handha statsskuldens förvaltning. R. förvaltas av sju fullmäktige (riksgäldsfullmäktige). För val av dessa utses vid varje års riksdag av båda kamrarna ett lika antal elektorer. Uppdraget omfattar en period av tre år. Vart tredje år väljs sålunda tre riksgäldsfullmäktige. De mellanliggande åren utses två. Under R. sorterar Riksdagens ekonomibyrå, som handhar förvaltningen av riksdagens ekonomiska angelägenheter och vården av riksdagshuset. RiksheraFdiker, se Statsheraldiker. Rikshovmästare, titel på en hög dansk riksäm-betsman, vilken var den förnämste världslige medlemmen av riksrådet. Ämbetet upphävdes 1660. Värdigheten infördes även i Sverige på 1400-t. Den siste svenske R. var Per Brahe d.ä. (utnämnd 1561). R. förekom även i Norge samt i det gamla frankis-ka riket (se Major domus). Rikshuvudbok, en huvudbok över statsverkets tillgångar, inkomster och utgifter, som uppgörs av Riksräkenskapsverket. Rikshövitsman, egentligen detsamma som riksföreståndare under medeltiden i Sverige. Båda titlarna brukade innehas av samma person. Jfr Riksföreståndare. Riksidrottsförbundet (RF) är den svenska frivilliga idrottsrörelsens huvudorganisation, bildad 1903. R. har snabbt utvecklat sig till en av Sveriges betydelsefullaste organisationer med över en halv miljon anslutna medlemmar fördelade på mer än 10 000 föreningar. Under R. sorterar omkring 25 specialförbund. Rikskansler, i vissa länder hög ämbetstitel. Se Kansli, Tyskland samt Riksämbetsmän. Riksland, fordom benämning på alla områden, som hörde under Tyska riket (Reichsland). Rikslikare, se Metersystemet. Riksmark, se Mark 3. Riksmarsk, 1634—76 titel för chefen för lant-stridskrafterna i Sverige. Se vidare Marsk. Riksmarskalk [-sjalk'] tituleras excellens, de svenska hovstaternas högste chef. 1607 förekom titeln för första gången. Riksmarskalksämbetet, vars chef är riksmarskalken, är överstyrelse för de svenska hovstaterna. Riksmuseum, se Naturhistoriska riksmuseet. Riksmålet, det ena av riksspråken i Norge. Det andra är landsmålet el. målet. Jfr Norska litteraturen. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap efterträdde 1948 Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. R. är ett under handelsdepartementet sorterande ämbetsverk som skall utöva ledningen av och samordna försvarsförberedelserna på det ekonomiska området. I spetsen för R. står en generaldirektör. Riksprototy'p, rikslikare. Se Metersystemet. Riksrega'lier, de yttre, staten tillhöriga tecknen på den kungliga makten. De egentliga R. är i Sverige kronan, äpplet, spiran, svärdet och nyckeln. På senare tid har bruket av regalierna inskränkts till att framläggas inför tronen vid högtidligare statliga ceremonier. R. benämns även kronjuveler. Riksråd, fordom bruklig skandinavisk benämning dels på en kunglig rådgivare (rådsherre), dels på samtliga dylika rådgivare. Riksräkenskapsverket inrättades genom riksdagsbeslut 1920. R. har till uppgift att utöva kontroll