ioo4 Ros byggdes. R. har kallats de svenska järnvägarnas fader. — 2. Georg von R., 1843—1923, målare, direktör för Konstakademien 1880—87 och 1893— 99. R. verkade framförallt som historie- och porträttmålare. Med stor träffsäkerhet fångade han den historiska tidsstämningen och hans karaktärsanalys var sällsynt skarp. Av R:s många arbeten må nämnas Erik XIV, etsningen Ture Jönsson återvänder från riksmötet i Västerås, A. E. Nordenskiöld i polarisen, självporträtt, Karl XV och Sfinxen. — 3. Eric K. G. B. von R., 1879—1948, godsägare, etnograf, företog forskningsresor i Afrika, där han studerade träskfolket. R. företog även resor i Sydamerika, där han framför allt studerade indianstammar i Argentina och Bolivia. Rosén, E. J. G., 1876—1942, liberal politiker, redaktör för Västerbottens-Kuriren 1902—26 och politisk redaktör i tidningen 1929—31. Medlem av första kammaren 1912—32. R. var chef för försvarsdepartementet 1926—28 och var landshövding i Västerbottens län 1931—42. Rosenberg. — 1. Edvard R., 1858—1934, svensk landskapsmålare. Till hans mest bekanta verk hör Marskväll på Nationalmuseum. — 2. Hilding R., f. 1892, tonsättare, har skrivit symfonier och kammarmusik, sånger m.m. och operor och balettmusik bl.a. Marionetterna och O r f e u s i stan samt de fyra operaoratorierna Josef och hans bröder. Rosenberg, Alfred R., 1893—1946, tysk politiker, född i Estland. R. anslöt sig tidigt till nationalsocialismen och blev 1921 redaktör för Völkischer Beobachter. Han är bekant för sin bok Der Mythus des 20. Jahrhunderts, där han ersätter kristendomen med ett slags rasens religion med historiska uppgifter för tyskarna framför allt österut men även i andra väderstreck. 1934 utsågs R. att leda folkets fostran i världsåskådning. 1941 blev han rikskom-missarie för de ockuperade ryska områdena. Dömdes som krigsförbrytare och avrättades 1946. Rosendahl, Sven, f. 1913, författare, känd genom sina fina naturskildringar och på senare tid även genom kraftfulla romaner. Rosendal, kungligt lustslott på s. Djurgården i Stockholm. Sedan 1913 Bernadottemuseum. Rosengång, ett slags allmogevävnad, vävs vanligen med fyra skaft. Rosenius. — 1. K. O. R., 1816—68, svensk lekmannapredikant, som haft stort inflytande. R. var en av Evangeliska fosterlandsstiftelsens grundare. R. blev den ledande personligheten i en väckelserörelse, som under senare hälften av 1800-t. gick fram över Sverige. Hans verksamhet fortsattes efter hans död av bl.a. P. P. Waldenström. — 2. Paul R., f. 1865, läkare, författare. R. har särskilt gjort sig känd som skildrare av växt- och djurliv. Rosenkam, se Hönsraser. Rosenkrans, radband, ett snöre med uppträdda kulor el. pärlor, avsedda att brukas vid räknandet av ett föreskrivet antal böner, används av romerska katoliker, muhammedaner och buddister, se bilden. — R. betecknar även den förtjockade nedre ring-formiga delen av hornen hos hjortdjur. Ro'senkreutzare [-kröjts-], ett hemligt sällskap från början av 1600-t. På 1700-t. fanns även liknande sällskap, vilka trädde i förbindelse med frimurarna. Rosenkvarts har på grund av inblandning av titanoxid el. kolväten ljusröd färg. Slipas till smycken. Rosenolja erhålls av en del rosenarters blomblad genom destillation med vatten. Den används till parfym och framställs i stor utsträckning i Bulga- Radband. rien, i s. Frankrike, i Egypten och på flera andra ställen. Roséns bröstdroppar, en sprithaltig lösning, som innehåller 2 % opium. Man ger 20—50 droppar mot hosta. R. erhålls endast på läkarrecept. Rosensten, diamant, slipad i form av en pyramid med två rader fasetter. Rosenstock, se Hjortdjur. Rosenthal, berömd porslinsfabrik i staden Selb, Bayern. Rosenträ, se Jakar anda-trä. Rosenvatten, ett vattenextrakt på rosor, framförallt på damascenros, vilket används som parfym. Rosersberg, slott i s. Uppland, som numera används av infanteriskjutskolan. Ro'ses legering, en lättsmält legering (smältpunkt 94°), som består av tenn (25 %), bly (25 %) och vismut (50 %). Rosette [råsätt']. — 1. Nilens västra mynnings-arm. — 2. Stad, belägen vid R. 1. 28 698 inv. 1947, araber. R. var under medeltiden en stor handelsstad; ännu på 1700-t. Egyptens viktigaste hamnstad. År 1798 hittades i närheten av R. en stor basaltsten med inskriptioner på tre språk, den s.k. Rosettestenen, vilken möjliggjorde tolkningen av hierogly-ferna. Rosettestenen förvaras nu i British Museum. Jfr Champollion. Rosettestenen, se Rosette och Champollion. Rosettfönster, Hjulfönster*. Rosfeber, se Ros. Rosinan'te, namn på Don Quijotes ridhäst; skämtsam benämning på usel häst, ”skinkmärr”. Rosjdest'venskij, Sinovij Petrovitj, 1848—1909, rysk amiral, tillfogades 1904 som befälhavare för den ryska flottan det svåra nederlaget vid Tsushi-ma av japanerna under Togo. Roskarlen (Morinella inter'pres), fågel, hörande till vadarnas ordning (Gralatores). Lever vid havsstränder över nästan hela jorden. Hos oss finns den längs hela kusten. Roskilde [rås'kile], hamnstad på n. Själland. 22 000 inv. Katedral med konungagravar. R. var sedan 900-t. och fram till 1443 Danmarks huvudstad men gick sedermera starkt tillbaka. I R. slöts 1658 en för Sverige gynnsam fred, genom vilken Sverige erhöll Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän och Trondheims län samt öarna Ven och Bornholm. Roslagen, den till Stockholms län hörande delen av Uppland. Roslagsskuta, ett framför allt i Roslagen ofta använt mindre segelfartyg med en mast, bomsegel och fock. R. är odäckad el. halvdäckad. Se även Rospigg. Rosli'n, Alexander, 1718—93, svensk porträttmålare. R. vann stor berömmelse i Paris, dit han 1752 anlände efter studier i Italien och där han vistades