Rus IOII av ny svensk prosas finstämdaste psykologiska verk, Kalla mig Ismael (1950) och Generalen (1953). Rundradio, se Radio. Rundstedt [ront'-], Gert v., 1875—1953, tysk militär, som deltog i anfallet på Frankrike 1940 och därefter utnämndes till generalfältmarskalk. R. förde sedan befälet över en nordlig armé vid anfallet på Ryssland 1941. — R. var överbefälhavare på västfronten vid de allierades invasion 1944 och tillfångatogs 1945. R. ställdes inför domstol som krigsförbrytare; frikändes 1949. Rundvik, municipalsamhälle i Nordmalings kommun, Västerbottens län. 1 438 inv. 1955. Sågverk och masonitfabrik. Runeberg. — 1. J. L. R., 1804—77, finländsk skald. Det verk, som framför allt gjort R. älskad och beundrad, är den episk-lyriska diktcykeln Fänrik Ståls sägner, som skildrar episoder ur finska kriget 1808—09. Diktverket är fyllt av fosterländskt patos och varm humor, skildringarna är än heroiskt glansfulla, än gripande mänskliga. Gestalterna är livfullt och verklighetstroget tecknade. R. skrev även flera större episka dikter, Älgskyttarna, Julkvällen, Nadeschda, Kung Fj a 1 ar, samt tragedin Kungarna på Salamis. R. är Finlands nationalskald och hans arbeten har även i Sverige vunnit en ofantlig popularitet. — 2. V. M. R., 1838—1920, den förres son, skulptör. R. vistades i flera år i Rom, där han anslöt sig till den klassiska riktningen (A p o 11 o n och Marsyas, Psyche med s e f y r e r n a). Efter att ha flyttat till Paris 1876 övergick R. till den franska realistiska stilen. R. utförde en monu-mentalstod av sin fader, Runebergsstoden. Av hans övriga större arbeten märks monumentet över Alexander II i Helsingfors. Runestam, Arvid, f. 1887, professor i Uppsala i dogmatik och moralteologi 1923. Biskop i Karlstad 1937—56. Runge [rong'e], O., 1777—1810, tysk målare, en av de främsta representanterna för den tyska romantiken. R. målade porträtt samt symboliska kompositioner. Ru'nius, Johan, 1679—1713, skald. R. åtnjöt stort anseende hos samtiden. Han var en synnerligen flitig tillfällighetsdiktare, skrev framför allt glatt skämtsamma sällskapsvisor. Friskens och Runii resa till Dalarön är en idyllisk resebeskrivning på vers. Run'marö, ö i Stockholms skärgård, s. om Kan-holmsfjärden. 260 inv. Runmärke, se Smörprovning. Runn, sjö sö. om Falun, Dalarna. 62 km2. Avflyter genom Lillälven till Dalälven. Runnare, person, som lockar sjömän att rymma och sedan förtjänar på att skaffa dem anställning. Runor, den äldsta bokstavsskriften hos de germanska folken. R., som längst bibehöll sig i Norden, ersattes efter kristendomens införande av det latinska alfabetet. R:s ordningsföljd kallas runrad. De äldre, germanska el. urnordiska R:s runrad har 24 R., indelade i tre avdelningar på åtta R. Den äldre runraden ersattes småningom i Norden av den yngre runraden med 16 R. Varje R. har i allmänhet en rak, lodrät linje, stav el. huvudstav. Bistavar kallas de linjer, varigenom R. skiljs från varandra. Genom utelämnande av huvudstaven åstadkoms en ytterligare förenkling av R. (stavlösa R. el. hälsingerunor). Största delen av de bevarade runinskrifterna utgörs av minnesskrifter över avlidna. R. ristades oftast på stenar, runstenar, ibland på berghällar. Runinskrifterna från 800- och 900-t. omgavs med raka linjer, vilka emellertid under 1000-t. kröktes och sinnrikt formades till s.k. ormslingor el. drakslingor. Runsa, gård i Eds socken, Stockholms län. Slottet byggdes 1670 efter ritningar av Jean de la Val-lée. Är sedan 1753 fideikommiss inom ätten Ankar-crona. Runstav från Dalarna. Runstav, primstav el. årsstav, en särskilt under medeltiden i Skandinavien använd beständig kalender, i vilken de kalendariska tecknen utgjordes av runor. Runorna inristades vanligen på stavar el. käppar. Ännu under 1500-t. användes R. allmänt men ersattes senare av de årliga almanackorna. Runsten, se Runor. Runstycke el. rundstycke, kopparmynt = V12 skilling, präglades 1802—30. Runyon [rann'jön], Damon, 1884—1947, amerikansk reporter och novellist vars storstadsskild-ringar är kvicka och amoraliska. Runö, mindre ö i Rigabukten, sö. om Ösel, med svensktalande befolkning. Jfr Estsvenskar. Runöskolan, LO:s skola i Åkers Runö, österåkers kommun, började 1953. Huvudsakligen undervisning i fackliga, sociala och ekonomiska ämnen. Ru'otevare, fjäll i Kvikkjokk, Lappland, innehållande en betydande mängd titanhaltig järnmalm. Ruotsi [ro'åtsi], det finska namnet på Sverige. Ru'pert, Ruprecht, prins av Pfalz, 1619—82. R. utmärkte sig särskilt som kavallerianförare på Karl I:s sida i striden mot det engelska parlamentets trupper. I striderna vid Marston Moor 1644 och Naseby 1645 visade han stor tapperhet. Hans oförmåga att strategiskt överblicka situationen medförde dock i båda fallen olycksdigra följder. Ru'pie, ostindiskt silvermynt = Vio pund ster-ling. Ruprecht, se Rupert. Rura'l, lantlig. Ru'rik, se Rysslands historia. Rusdrycker. Som R. räknades tidigare spritdrycker och vin. Rusdrycksförsäljningsförordningen av 26/5 1954 avser emellertid även starköl. Jfr Rus-drycksförsäljning. Rusdrycksförsäljning. R. är i de flesta länder föremål för mer el. mindre långtgående lagstiftningsåtgärder antingen för att tillföra statskassan inkomster el. också för att åstadkomma minskade sociala skadeverkningar, ofta med båda dessa syften. Formerna för denna lagstiftning skiftar från land till land. I vissa fall har man nöjt sig med att införa en hög beskattning, varigenom statskassan tillförs inkomster och försäljningen påverkas i restriktiv riktning. I andra fall förekommer kon-cessionssystem av olika slag. En särskild typ bland dessa koncessionssystem representerar monopolsystem, där försäljningen är helt förbehållen ett antal företag med mer el. mindre officiell ställning. För åtskilliga länder är det ett karakteristiskt drag i för-säljningslagstiftningen, att ett betydande inflytande beretts åt invånarna inom olika administrativa områden vid fastställandet av villkoren för R. el. att de medgivits rätt att helt förbjuda R. (lokalt veto). Den radikalaste vägen har beträtts av de länder, som försökt genomföra förbud antingen mot alla alkoholhaltiga drycker (USA, Finland) el. mot vissa av dem (Norge). Dessa försök har dock alla misslyckats. Under 1800-t:s första hälft rådde i Sverige ett ur