Rus 1012 nykterhetssynpunkt föga tillfredsställande tillstånd. En av de väsentligaste anledningarna härtill var den s.k. husbehovsbränningen. Genom 1855 års bränn-vinslagstiftning infördes emellertid bestämmelser, som snart nog gjorde slut på denna. Utvecklingen under 1800-t:s senare hälft och under 1900-t:s första decennium karakteriserades framför allt av Gö-teborgssystembolagsidéns genombrott. Denna innebär, att försäljningen anförtros åt företag, vars delägare åtnjuter endast begränsad ränta på av dem tillskjutna medel och sålunda icke kan ha någon fördel av försäljningens ökning el. någon nackdel av dess minskning. Ett annat karakteristikum för utvecklingen har varit att ett allt mer ökat inflytande beretts kommunerna i fråga om upplåtande av försäljningsrättigheter, vilket bl.a. medfört, att landsbygden till stor del praktiskt taget torrlagts. Utmärkande för den 1917—55 gällande rusdrycks-lagstiftningen var det s.k. restriktionssystemet (”Brattsystemet”), genom vilket alkoholbruket reglerades på grundval av individuella restriktioner och de privata vinstintressenas bortkoppling från rusdryckshandeln. Det sistnämnda har också till-lämpats i den nu gällande rusdryckslagstiftningen. Fr.o.m. 1 okt. 1955 gäller Rusdrycksförsäljnings-förordningen av 26/5 1954. Utom spritdrycker och vin avser denna förordning även starköl. Beträffande partihandeln omhänderhas denna liksom tidigare av Vin- & spritcentralen och några väsentliga förändringar har ej skett härvidlag. All detaljhandel med rusdrycker är emellertid nu förbehållen det s.k. Nya System AB. Detta bolag har ett aktiekapital på 500 000 kr fördelat på 500 aktier, vilka alla ägs av staten. Bolagets styrelse består av åtta medlemmar, av vilka sex tillsätts av kungl. maj:t. Bolaget har vidare i varje län en distriktschef, som även har översyn över utskänkningen i länet. Kommunernas bestämmanderätt ifråga om utskänknings-rättigheter finns i huvudsak kvar. Den kvantitet rusdrycker som får utskänkas vid ett restaurangbesök begränsas ej i lagen men kan inskränkas av restauranginnehavaren. Mattvång gäller vid ut-skänkning av spritdrycker och starköl men ej för vin. Utminuteringen är i praktiken obegränsad till var och en som fyllt 21 år, för så vitt det ej är känt att förbud utfärdats för vederbörande av nyk-terhetsnämnden att inköpa rusdrycker. Försäljning får ej heller äga rum till personer som uppträder berusade. I samband med omläggningen av rus-drycksförsäljningen och slopandet av det förutvarande restriktionssystemet har nykterhetspropagandan och nykterhetsvården intensifierats. Rusdryckslagstiftning, se Rusdrycksförsäljning. Ruskin [ras'kin], J., 1819—1900, engelsk författare, 1869 professor i konsthistoria vid universitetet i Oxford. Med sina stilistiskt ypperliga arbeten över måleri och arkitektur (M odern painters, The stones of Venice) skapade R. sig ett namn som Englands främste konstkritiker och utövade ett betydande inflytande på hela den europeiska kulturen. R. ägnade sig därefter åt filantropisk verksamhet och åt socialpolitiskt och nationalekonomiskt författarskap med stark socialistisk tendens (Unto this last, Sesame and 1 i 1 i e s). Ruskprick el. kvastprick. Se Utprickningssystem. Russel [ras'l]. — 1. J. R. R., 1792—1878, engelsk statsman, 1813 medlem av underhuset, där han anslöt sig till whigpartiet. R. bidrog till upphävandet av testakten* 1828 och genomförandet av den katolska emancipationslagen 1829. R:s ledande ställning befästes framför allt genom hans energiska medverkan till den stora parlamentsreformen 1832. 1835—41 var R. inrikesminister samt 1846—52 och 1865—66 premiärminister. Han genomdrev bl.a. upphävandet av Navigationsakten* 1849. — 2. Bert- rand, earl R., f. 1872, den förres sonson, filosof och matematiker. R. var professor i Cambridge, vilken befattning han dock miste under l:a världskriget på grund av sin fredsvänlighet. Bland R:s skrifter märks Principles of mathematics, Problems of philosophy. R. räknas av många som en av samtidens främsta tänkare. Nobelpriset i litteratur 1950. — 3. Mary R., d. 1941, engelsk författarinna, känd genom sin bok Elizabeth and her German Garden. Russifice'ra el. russifie'ra, göra rysk, förryska. Russin är torkade vindruvor. Dessa produceras i alla länder kring Medelhavet samt i USA. Ett särskilt slag är korinter. Dessa erhålls av en ursprungligen i trakten av Korint i Grekland hemmahörande varietet med små, mörkblå druvor utan frön. Russofo'b, person, som hyser fruktan och avsky för Ryssland. — Russofobi', motvilja mot Ryssland. Rusti'k, lantlig, grov, ohyfsad; byggnk., murverk av naturlig sten med ohuggna el. grovt tilltuktade framsidor; efterbildning av dylikt. Rustkammare, benämning på den förrådsbod, där rusthållare var skyldig förvara de persedlar, som ej intogs i regementsförrådet; ofta benämning på persedelförråd i kaserner. Jfr Livrustkammaren. Rustning, en till skydd mot fiendens skarpa vapen fordom använd beklädnad, som bars av såväl riddare som soldater. R. tillverkades av metall, stundom av tjockt läder. Den kom ur bruk först, då krutets verkan gjorde den ineffektiv. Till R., som bestod av en mängd sammanfogade delar, hörde en sköld och en hjälm. Även ryttarens häst bar ett skyddspansar. Särskilt egendomliga är de japanska R. Rustningsbegränsning, se Avrustning. Rusttjänst, krigstjänst till häst mot erhållande av viss skattefrihet för jordegendom. De, som på detta sätt åtnjöt skattefrihet för sin jord, kallades frälsemän. R. infördes i Sverige i slutet av 1200-t. och upphörde i mitten av 1700-t. Jfr Frälse. Rute'ner, i västeuropeisk litteratur benämning på den ukrainska (lillryska) befolkningen i ö. Galizien, n. Bukovina och nö. Ungern. På 1500- och 1600-t. var R. i latinskt språkbruk detsamma som ryssar. Rute'nium, sällsynt, med platina besläktad metall. Förekommer i naturen i små mängder tillsammans med platina. Kem. tecken Ru. Atomvikt 101,7. Atomnummer 44. Rutherford [rath'öfåd], sir Ernest, 1871—1937, engelsk fysiker. R. utförde banbrytande undersökningar rörande de radioaktiva grundämnena och de radioaktiva strålningsfenomenen samt rörande atomernas struktur. R. erhöll nobelpriset i kemi 1908. Ruths, J. C., 1879—1935, ingenjör och uppfinnare, känd för epokgörande uppfinningar på det värmetekniska området, vilka till viss grad möjliggör konstant ångproduktion oberoende av ångvär-mebehovet (Ruthsackumulatorn). Ruti'1, ett av titansyra [TiO2] bestående, rödbrunt mineral, som i s. Norge bryts och används för framställning av färgämnet titanvitt. Rutfu, färdighet, yrkesvana. Rutlandshire [rat'löndsjö], grevskap i mell. England. 394 km2. 20 510 inv. 1951. R. är det minsta grevskapet i England. Ruts bok, en av Gamla testamentets böcker, som hänför sig till domartiden. Rutt, samfärdsled, resväg. Ruwenzo'ri, berggrupp i ö. Afrika, mellan sjöarna Albert* och Edvard nyansa. Når 5 000 m ö.h. Ruysdael el. Ruijsdael, Ruisdael [röj'sdal], J. I. van, 1628 (1629?) — 1682, Hollands störste landskapsmålare, verksam i Haarlem och Amsterdam. R. tog företrädesvis sina motiv ur det holländska landskapet. Över hans poesifyllda naturscenerier