ioi3 vilar ofta en majestätiskt dyster ovädersstämning med ett inslag av vemodig mystik. Ruzicka [ro'sjitska], Leopold, f. 1887, jugoslavisk kemist, som för sina undersökningar över organiska föreningar (polymetylener och högre terpener) erhöll halva nobelpriset i kemi 1939. Jfr Butenandt. Rya var ursprungligen ett slags vävt sängtäcke; sedermera vävdes R. även som mattor. R. vävs i flossateknik med uppstickande, fria trådändar. Ursprungligen var emellertid den flossade sidan avigsida, som vändes nedåt. R. används numera som allmän benämning för flossamattor med gles och lång lugg. Rü'bezahl, i tyska folksagor ett på Riesengebirge levande bergtroll, som var de fattigas vän, men förföljde onda människor. Rück'ert, F. 1788—1866, tysk skald och orientalist, professor i orientaliska språk vid Berlins universitet 1841—48. Hans diktning är tekniskt väl byggd och fylld av frisk inspiration och varm känsla. R. skildrade helst ett idylliskt familjeliv men skrev även eldande politiska dikter. Ryd, municipalsamhälle i Almundsryds kommun, Kronobergs län. 900 inv. 1955. Ryd, Carl, f. 1883, målare, som hörde till kretsen ”De unga” 1909. R. har fått sin huvudsakliga utbildning i Paris. Har utfört landskap och porträtt. Rydberg. — 1. Viktor R., 1828—95, skald, kulturhistoriker, filosof, 1884 professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola. Som diktare var R. framförallt tankelyriker. Grunddraget i hans livsåskådning var en stark idealism, en längtan efter sanning och frihet. Han var en varm beundrare av klassisk kultur och diktning, men hans alstring äger samtidigt ett tydligt drag av romantik. Till hans mest berömda dikter hör Snöfrid, D e x i p p o s, Klockorna, Kantat vid Uppsala universitets 400-årsjubileum, Vadan och varthän, Grubblaren. R:s arbeten såväl på vers som prosa präglas av ovanlig språklig skönhet. Bland R:s prosaverk märks de historiska romanerna Den siste atenaren och Vapensmeden samt den mera mystiskt betonade Singoalla. R. skrev även ett flertal filosofiska samt konst- och kulturhistoriska arbeten. — 2. G. F. R., 1835—■ 1933, målare. R. är det skånska landskapets förnämste skildrare och hade en klar blick för den skånska naturens säregna stämningsvärden (Skånskt landskap, Morgondimma vid Arild). Rydbergska stiftelsen, sa Abraham Rydbergs stiftelse. Rydboholm. — 1. Gods nö. om Stockholm med slott från 1540 och ett torn från 1300-talet. Har tillhört Vasaätten. — 2. Stort bomullsväven vid Viskan, s. Västergötland. Rydeberg, Georg, f. 1907, skådespelare, verksam vid Blancheteatern 1931—34 och vid Göteborgs stadsteater 1934—36. Därefter har R. gästspelat och filmat. Rydelius, Ellen, f. 1885, journalist och författarinna, särskilt känd för sina populära resehandböcker. Rydén, K. Värner, 1878—1930, folkskollärare, politiker. Ledamot av andra kammaren 1907—19 och 1921—28; av första kammaren 1919—20 och 1929—30. Ecklesiastikminister 1917—19 och genomförde som sådan praktiska ungdomsskolerefor-mer. Generalkrigskommissarie 1925—26. R. utövade stort inflytande på den socialdemokratiska riks-dagspolitiken, främst i skolfrågor, och var under ett flertal år riksdagsgruppens sekreterare. Rüdesheim [ry'deshajm], stad i delstaten Hessen, Västtyskland (f.d. preussiska provinsen Hessen-Nassau), nära Rhen. 5 000 inv. Bekant för sitt vin (”rüdesheimer”). Rydh, Hanna, f. 1891, arkeolog, fil. dr, socialt Ryg verksam. Ledamot av andra kammaren 1943—44, ordförande i Fredrika-Bremer-förbundet 1937—49. Rü'gen, Tysklands största ö, belägen i Östersjön, mitt emot Stralsund, skild från fastlandet endast genom ett smalt sund. R. ingår i delstaten Mecklenburg, Östtyskland. 926 km2. 54 000 inv. I nö. består kusten av branta kritklippor. I övrigt är ön låg och sönderskuren av djupt inträngande vikar. Jorden är bördig. Åkerbruk och fiske är befolkningens huvudnäringar. Viktigaste orter är Bergen (5 000 inv.) och Sassnitz. På R. finns flera mycket besökta badorter. 1933—36 byggdes en 2,5 km lång bro från R. till fastlandet. Ryggmärg, ett strängformigt organ, som upptill genom förlängda märgen sammanhänger med hjärnan. R. är hos en fullvuxen människa omkr. 45 cm lång och når ned till andra ländkotan. R. är uppbyggd av vit substans, dvs nervtrådar, som omsluter en central sträng av grå substans, som innehåller nervceller. Den gråa strängen är på tvärsnitt H-formad. Från de främre spetsarna av detta H, de s.k. främre hornen, utgår utåtledande nerver, rörelsenerver. Utanför ryggmärgen finns en nervknut, från vilken utgår inåtledande nerver, känselnerver, vilka inträder i R. vid bakre hornet. Den vita substansen i R. utgörs av nervtrådar, vilka bl.a. förlöper till stora och lilla hjärnan. Ryggmärgsbedövning, lumbalbedövning, bedövning av de nedre kroppsdelarna genom insprutning av bedövningsvätska i ryggmärgskanalen. Ryggmärgssjukdomar. En förstöring av delar av ryggmärgen medför känselrubbningar el. förlamningar el. bådadera. Orsaken kan vara yttre våld, vilket i allmänhet medför ett krossande av ett område av ryggmärgen och ett bortfall av känsel och rörelseförmåga i nedanför belägna kroppsdelar. Svulster el. inflammatoriska processer orsakar liknande symtom, vilka uppträder mera så småningom. Inflammationer och gifter kan angripa enbart rörelsecentra, t.ex. barnförlamning, el. enbart angripa känselnerver, t.ex. ta'bes el. ryggmärgslidan-de, en av syfilis orsakad uppstigande förlamning av känseln, vilket medför oförmåga att utföra ordnade rörelser. Dessutom finns mera sällsynta R., vid vilka av outredd anledning banor i ryggmärgen sönderfaller, vilket medför förlamningar. Ryggraden är uppbyggd av kotor. Dessa består av en kotkropp och en från denna utgående båge, från vilken i sin tur utgår benutskott, två ledutskott åt vardera sidan och ett taggutskott riktat bakåt, nedåt. Hos människan uppbyggs R. av sju halskotor, tolv bröstkotor, fem ländkotor samt fem korskotor, vilka sammansmält till ett korsben. Dessutom finns 4—5 svanskotor. Ryggradsdjur (VertebraTer) omfattar djur, vilka har en av ben el. brosk uppbyggd ryggrad. Till R. hör däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar. Ryggradskrökning. Normalt förlöper ryggmärgen från sidan sett i en S-formig båge. En förstärkning av denna bågighet orsakar svankrygg el. kutrygg. Detta medför dock i allmänhet ej egentliga besvär. Jfr vidare Puckel. Viktigare är sidokrökningarna, som kan nå högre grader. En lindrig sidokrökning är vanlig, beroende på att ena benet ofta är en hårsmån längre än det andra, vilket medför, att den ena höften står högre, så att bäckenet lutar åt ena sidan. Detta medför i sin tur en sidokrökning av ryggraden, som har till ändamål att utjämna bäckenets snedställning. I svåra fall, då ryggraden och dess muskler är svagt utvecklade, kan sidokrökningen bli ganska höggradig och medföra smärtor, lätt inträdande trötthet vid bärande av bördor etc. De svåraste fallen inträder efter barnförlamning och engelska sjukan. R. behandlas med sjukgymnastik, eventuellt med stödjeapparater (gipskorsett). Ryggradslösa djur (E'vertebra'ter) omfattar alla