ioi4 Ryg djur, som saknar ryggrad. I R. ingår därför en hel del vitt skilda djurgrupper, såsom leddjur, maskar, blötdjur, tagghudingar, kavitetsdjur, svampdjur och urdjur. Ryggskott, folklig benämning på smärtor i korsryggen, vilka vanligen beror på antingen en slitning vid en illa avvägd rörelse el. på reumatism. I förra fallet uppträder smärtorna plötsligt men minskar raskt vid stillaläge. Massage gör i sådana fall mera skada än nytta. I det senare fallet kommer smärtorna så småningom och behandlas lämpligen med massage och värme. Ryggåsstuga, benämning på boningshus, vilka var vanliga hos allmogen i äldre tider. R. saknade innertak. Rühm'korff, H. D., 1803—77, tysk mekaniker, konstruktör av bl.a. en induktor, som uppkallats efter honom. Ry'kov, A., 1881—1938, sovjetrysk politiker. R. var verksam som revolutionär sedan början av 1900-t. Arresterades och landsförvisades 1910 och undkom till utlandet. Vann sitt rykte under inbördeskriget som kommissarie för livsmedelsförråden. 1921 blev R. Lenins ställföreträdare och 1924 hans efterträdare. 1937 utstöttes R. ur partiet och dömdes till åtta års fängelse som varande anhängare av Trotskij. 1938 dömdes R. till döden och avrättades. Ryojun, se Port Arthur. Ryska kalendern. I Ryssland användes vid års-räkningen världens skapelse som utgångspunkt ända till 1700. Därefter användes den julianska kalendern el. gamla stilen. Till följd härav var ryssarna vid datering 13 dagar efter de flesta kristna folk, som räknar efter den nya stilen. Numera används samma tideräkning som i Västerlandet. Ryska snuvan, epidemisk influensa, som åren 1889—90 härjade i stora delar av världen. Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken, förkortat RSFSR, se Ryssland. Rysk-japanska kriget 1904—05. Rysslands strävan att framtränga till Gula havet uppfattades av japanerna som ett mot dem riktat hot. När Ryssland satte sig i besittning av fästningen Port Arthur 1898 och därefter besatte hela Manchuriet (1900), protesterade Japan och fordrade slutligen (1903) en reglering av gränsförhållandena. Då Ryssland undvek en uppgörelse, angrep japanerna plötsligt (febr. 1904) den ryska flottan, som innestängdes i hamnen till Port Arthur. Därefter överförde de sina arméer till fastlandet och inneslöt fästningen även från landsidan. Ryssarna led flera nederlag (Sando-pu, Mukden) och Port Arthur tvangs att kapitulera. Då Ryssland såg sig besegrat både till lands och sjöss, fann det sig nödsakat att under amerikansk medling sluta fred i Portsmouth sept. 1905. Ryssland avträdde Port Arthur och s. hälften av Sachalin samt uppgav alla anspråk på Korea. Rysk-turkiska kriget, 1877—78, gick olyckligt för Turkiet och fred slöts i San Stefano på för Turkiet hårda villkor, vilka dock ändrades på Berlin-kongressen*. Ryss, fordon med hög flätkorg, som används vid träkoltransport. Ryssar, östslaviskt folkslag, som intar den dominerande platsen i Rysslands befolkning. R. uppdelas i: 1. st or ryss ar (omkr. 99 milj.), som utgör majoriteten i RSFSR men förekommer i betydande antal även i de övriga ryska förbundsrepublikerna, främst i Ukraina; 2. 1 i 11 r y s s a r el. ukrainare (omkr. 30 milj.), som har sin största utbredning i Ukraina men anträffas även annorstädes i Ryssland (i Transkarpatiska förvaltningsområdet kallas de rutener*); 3. vitryssar (omkr. 7 milj.), som utgör majoriteten av befolkningen i Vitryssland. Storryssarna räknas som de egentliga R. och har ryska språket till modersmål. Utanför Ryssland förekom- Kolryss. mer de bl.a. i USA (ca 2,6 milj.) och Kanada. — I Ryssland finns en hel del finsk-ugriska folk. Man misstänker, att slaver är finsk-ugriska folk, som uppblandats med mongoler och västeuropéer. Jfr Slaver. Ryssberget, höjdsträckning på gränsen mellan Skåne och Blekinge. R:s nordligaste parti når 153 m ö.h. Rysselberghe [rej'sölbärkö], Theo van, 1862— 1926, belgisk målare, en av de främsta företrädarna för den neoimpressionistiska riktningen (pointil-lismen). Ryssja, fiskredskap, bestående av nät, utspänt på en trattliknande stomme och med flera efter varandra ställda ingångsöppningar samt försett med en el. flera ledarmar av nät. Ryssland, ry. RossPja, förbundsrepublik i Östeuropa och Asien. R. omfattar 22,3 milj, km2 med 193,2 milj. inv. 1946. Förbundsrepubliken R. kallas officiellt Socialistiska sovjetrepublikernas förbund (förkortat SSSR) bestående (1955) av 16 förbundsrepubliker, nämligen 1. Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (förkortat RSFSR), omfattande den största delen av Europeiska R. och Asiatiska R., 2. Vitryska socialistiska sovjetrepubliken (förkortat BSSR), omfattande ett mindre område längs gränsen till Polen, 3. Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken (förkortat USSR), omfattande ett område n. om Svarta havet och Asovska sjön, 4. Azerbajdzjan, 5. Georgien, 6. Armenien, 7. Uzbekiska republiken, 8. Turkmeniska republiken, 9. Tadzjikistan, 10. Kazachstan, 11. Kirgisien, 12. Karelsk-finska republiken, 13. Moldaviska republiken, 14. Estland, 15. Lettland och 16. Litauen. Inom förbundsrepublikerna finns 13 autonoma sovjetrepubliker, 8 autonoma områden och 10 nationella kretsar. Inom R. finns 180 olika nationaliteter. Enl. FN:s rapport var befolkningssiffr. 214 milj. 1954. — R. har i v. landgräns mot fem stater, från n. till s.: Finland, Polen, Tjeckoslovakien och Rumänien; i sv. har R. landgräns mot Turkiet, Iran och Afghanistan, i s. mot Kina. I n. når R. med en låglänt, till största delen av bottenfrusna tundror täckt kuststräcka fram till Norra Ishavet. Här intränger Vita havet, mellan Kolahalvön och Kaninhalvön. Utanför kusten ligger dubbelön Novaja Zemlja. I v. når R. fram till Finska viken och Östersjön, i s. ned till Svarta havet, där Asovska sjön intränger innanför den bergiga Krimhalvön. I sv. gränsar R. med ett stäpp- och ökenområde till Kaspiska havet. Europeiska R. upptas till största delen av ett lågland, Slaviska slätten. Denna höjer sig i det inre av R. till Ryska centralplatån, vars högsta område, Valdai, når 320 m ö.h. I ö. mot Ryska Asien löper Uralbergen, i s. mot gränsen till Främre Asien utbreder sig bergskedjan Kaukasus. — R. genomflyts av en mängd stora floder. I n. rinner Dvina och Petjora till Norra Ishavet, i s. Dnestr (på gränsen till Rumänien) och Dnepr till Svarta