1047 olikfärgade lyktor. Används framförallt inom järn-vägsväsendet men även inom trafikväsendet i övrigt. Motsvarande verb är semafore'ra. Semang', primitiv folkstam på det inre av Ma-lackahalvön och på Sumatra; är en gren av negrito-rasen. Semarang, se Samarang. Semeiografi', teckenskrift; snabbskrift; notskrift. Se'mele, en kvinna, som enligt den grekiska^ gudasagan älskades av Zeus. Hon begärde att få se guden i all hans härlighet. Han uppfyllde hennes bön, varvid hon förtärdes av blixten och döende födde Dionysos. — Efter S. har en av småplaneterna uppkallats. SemeToe [-ro] el. Smeroe, vulkan och högsta topp på Java. 3 676 m ö.h. Semes'ter (lat. semes'tris, sexmånaders-), årlig ledighet från arbete med bibehållen lön. Enligt riksdagsbeslut 1951 har alla löntagare rätt till tre veckors S. Se Arbetslagstiftning. — I Tyskland m.fl. länder används S. som benämning på universitetens lästerminer. Semesterförsäkring avser rese- och uppehålls-kostnader under semestervistelse på viss plats och utbetalas, om viss mängd nederbörd fallit under visst antal dygn. Semesterhem för husmödrar, se Husmodersse-mester. Semi-, lat., i sammansättningar halv. Semiarfda klimat, se Klimat. Semifina'l, vid utslagstävlan i idrottsgren beteckning för näst sista tävlingen. Semikolon, skiljetecken, bestående av ett komma med en punkt över (;). S. används för att beteckna ett kortare uppehåll. Semina'rium. — 1. Utbildningsanstalt för lärare. — Folkskoleseminarierna, vid vilka utbildas folkskollärare och folkskollärarinnor (i regel skilda S. för manliga och kvinnliga elever), är statliga anstalter. Kurserna är fyraåriga. Därjämte finns vid vissa S. tvååriga kurser för studenter. Ämneslärarna vid folkskoleseminarierna benämns lektorer. Kompetensfordringarna för dessa befattningar är i stort sett desamma som för de allmänna läroverkens lektorat. — Småskoleseminarierna är i allmänhet avsedda för kvinnliga elever. En del småskolesemina-rier är dock numera öppna även för manliga elever, men dessa utgör en försvinnande liten del. Inträ-desfordringarna är numera ungefär desamma som för folkskoleseminarier. — Kungl. högre lärarinneseminariet i Stockholm, som började sin verksamhet 1861 ehuru då under annat namn, var en statlig anstalt, avsedd för utbildning av lärarinnor vid sam-skolorna och de högre flickskolorna; det är sedan 1943 nedlagt. — 2. Vid universitet och högskolor, i synnerhet på högre stadier, använd undervisningsform, som avser att uppöva elevernas förmåga till självverksamhet (på lägre stadier p ro-S.). Semipala'tinsk, stad vid Irtysj i republiken Ka-zakstan, USSR. 110 000 inv. 1939. Flyghamn. Livsmedelsindustri. Semipelagianism, se Pelagianism. Semipermea'bel, se Halvgenomträngliga hinnor. Semframis, assyrisk sagodrottning, förmäld med Ninos, efter vars död hon själv förde styrelsen över det väldiga assyriska riket, som hon utvidgade genom djärva erövrartåg. I Babylon uppförde hon praktfulla byggnadsverk (de hängande trädgårdarna m.m.). Den historiska person, som givit upphov till sagan om S., torde vara Sammuramat, förmäld med den assyriske konungen Samsi-Adad (800-t. f.Kr.). Se'mis, fornromersk vikt- och myntenhet = Vi as — 6 uns. SemFtiska folk, sammanfattande beteckning för de folk, vilka talar semitiska språk. De utgör ur Sen rassynpunkt ej någon enhetlig grupp. Huvudsakligen består de av orientalisk, främre-asiatisk och medelhavsras i olika proportioner. Till S. hör invånarna i Mesopotamien, Syrien, Palestina, Arabien och n. Afrika. Till S. hör alltså de gamla assyrierna, babylonierna, araméerna, kananéerna, araberna, abessinierna (delvis) och judarna. SemiTiska språk, en grupp besläktade språk som delas i östsemitiska (assyriska och babyloniska, dessa bägge även kallade akkadiska) och västsemitiska (arameiska och kananeiska, denna senare med undergrupperna moabitiska, hebreiska och feniciska, samt arabiska och abessinska språken). Semjo'nov, Nikolaj Nikolajevitj, f. 1896, rysk kemist, föreståndare för ryska vetenskapsakademins forskningsinstitut för kemisk fysik i Moskva. Erhöll 1956 tillsammans med sir Cyril Norman Hinshelwood nobelpriset i kemi för undersökningar över de kemiska reaktionernas mekanism (kedjereaktioner). Semm'elweiss [-vajs], I. F., 1818—65, ungersk läkare, vilken påvisade, att barnsängsfebern följer av bristande renlighet vid förlossningen. Genom vidtagande av antiseptiska åtgärder lyckades han nedbringa antalet sjukdomsfall på sitt sjukhus till en bråkdel av det denna tid vanliga. Hans arbeten rönte föga erkännande hos samtida vetenskapsmän. S. var en föregångare till Lister. Semm'ering, pass i östalperna på gränsen mellan Nedre Österrike och Steiermark, förmedlande samfärdseln mellan Wien och Trieste. Sem'stvo, förr distrikts- och guvernementsrepre-sentation i Ryssland. SEN, förkortning för Svenska e 1 e k t r o-tekniska normer, vilka utarbetats under överinseende av Svenska elektriska kommissionen (SEK) och fastställs av Sveriges standardiseringskommis-sion (SIS). Sen, japanskt bronsmynt — Vioo yen. Senap erhålls av frön från Sina'pis nig'ra (familj Cruciferae), en grenig ört med bredflikiga nedre blad, gula blommor och tilltryckta skidor. S. hör hemma i sydöstra Medelhavsländerna. Sedan länge odlas den i större delen av Europa. Om fröna utsätts för vatten, bildas i dem flyktig senapsolja, som har en skarp, brännande smak. Jfr Vitsenap och Åkersenap. Senapsgas, diklordietylsulfPd [(CäHOaSCla], en färglös vätska, som är oerhört giftig och används vid gaskrig*. Sena't, egentligen ”de gamles församling”, den församling i antikens Rom, vilken främst innehade den högsta lagstiftande och administrativa myndigheten. Medlemmarnas antal var från början 100, därefter 300 samt sedermera 600. Under den romerska republiken hade S. sin största makt, men under kejsardömet minskades denna betydligt. — Numera används benämningen S. i flera länder om den ena avdelningen av representationen, motsvarande vår första kammare. SenaTor, lat., medlem av en senat*. Sen'dai, stad i Japan på ön Honshu. 341 685 inv. 1950. Universitet. Livlig handel och industri, bl.a. silkesspinnerier. Send-Ave'sta (Zend-Avesta), se Avesta. Sendrag, folklig beteckning för begränsad muskelkramp. Se Kramp. Se'neca, omkr. 4 f.Kr.—65 e.Kr., ryktbar romersk författare och filosof av den stoiska skolan. S. var kejsar Neros lärare och främste rådgivare i början av dennes regering, då han utövade ett gott inflytande på kejsaren. Som misstänkt för delaktighet i en sammansvärjning dödade sig S. på Neros befallning. Sin största berömmelse har S. vunnit genom sitt mångsidiga författarskap, huvudsakligen i etiska